Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Junior Research Scientist

Christian Eriksson, Junior Research Scientist på Arla Foods utvecklingsavdelning i Stockholm, jobbar framför allt med aromprofileringar.
- Man sitter med näsan i en sorts gasmask och sniffar. Vi är alltid två stycken, det är jag och en kollega från sensoriska avdelningen.
Eva Karlsson Publicerad
Christian Eriksson bedömer aromer på Arla Foods utvecklingsavdelning.

"Kräk" kan de säga om en ost, och förvirrande nog betyder det något positivt.

- Då ingår "kräk" i ett gäng med andra ämnen som bidrar till ostens smak. Äckliga etiketteringar behöver inte alltid betyda att det är en äcklig smak. Det kan också finnas goda fel-smaker. Mjölk till exempel ska inte smaka blåbär eller corn flakes.

Vad gör du om det luktar fel?

- Då får man med lite detektivarbete gå bakåt och se vad som har gått fel i tillverkningen. Om det är själva processen, fodret till kossor eller något annat.

Efter tekniskt gymnasium gick Christian Eriksson den då tvååriga utbildningen till högskoleingenjör på KTH. Han började jobba på Arla 1997. Därefter har det blivit många specialkurser genom jobbet, både interna och externa.

- Jag har gått en jättebra kurs i Amerika som bara handlade om aromkemi.

Vad finns det för regler för "sniffare", får du äta vitlök hursomhelst?

- Man ska helst sniffa på förmiddagen före lunch och inte dricka kaffe före men annars har jag satt upp mina egna regler. Det är viktigt att man är två, man är olika känslig för olika dofter.

- Av någon anledning är tjejer oftast känsligare än killar. Man tror att det har att göra med det gamla jägarsamhället, när mannen var ute och jagade och kvinnan var den som fick lukta på köttet, om det gick att äta eller inte.

Är det kvinnor som jobbar på sensoriska avdelningen?

- Ja, faktiskt, alla fyra är kvinnor. Det är ovanligt många kvinnor på utvecklingsavdelningen. Vi är femton män och fyrtionio kvinnor. Lite snedfördelat.

Vad jobbar du med mer?

- Jag analyserar svavelföreningar. De bidrar ganska mycket till smaken i produkter som har värmebehandlats. Men jag jobbar inte bara med aromkemi, det kan vara allmän kemi också. Mina uppdragsgivare är ofta produktutvecklarna här på Arla och då kan det till exempel handla om att ta fram analysvärden till näringsvärdesdeklarationen för en ny produkt.

Vad ska man ha för egenskaper för att passa i ditt yrke?

- Man ska vara nyfiken, kvalitetsmedveten och villig att lära sig nya saker. Man ska kunna samarbeta, vi jobbar ofta i projekt.

Hur ser en bra respektive dålig dag ut?

- När jag hinner med allt jag har tänkt är en bra dag. En dålig dag är när maskinerna går sönder. Då kan en hel dag gå till spillo. I somras gick en hel vecka.

Vad är det bästa med jobbet?

- Jag tycker om att jobba med andra människor och det är roligt att få vara med lite överallt. En dag testar man råvaror, en annan dag är man med när de utvecklar recept.

Är det ditt drömjobb?

- Nej, mitt drömjobb är något helt annat. På fritiden är jag en photoshopare. Jag älskar bildbehandling. Att få jobba med det på heltid skulle vara mitt drömjobb. Jag gör kompositioner av olika bilder, jobbar med ljuset och tar bort grejer i bilden som stör. Senast gjorde jag stora canvastavlor och gav bort i julklapp. Jag har gått kurser privat och lärt mig. Någon gång i framtiden kanske jag startar något litet vid sidan om. Jag vill nära den drömmen.

Är du nöjd med din lön?

- Jag tycker att lönen kan vara bättre. Arla brukar alltid säga att de inte är löneledande. Men de behöver ju inte vara sist för det (skrattar). Nej, de är inte sist. Lönen ligger hyggligt. Hade man varit helt missnöjd hade man nog bytt jobb för länge sen.

Har ni gratis mjölk eller något annat extra?

- Förut hade vi en butik med rabatterade produkter men den är nedlagd, det kostade för mycket att driva den. Det händer ganska ofta att vi får någon ny produkt. Det är en liten fördel. Matvaror uppskattas alltid av familj och grannar.

Fakta

- Jag tjänar runt 29 000 kronor i månaden, säger Christian Eriksson som tycker att lönen kunde vara bättre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.