Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Kräk" kan de säga om en ost, och förvirrande nog betyder det något positivt.
- Då ingår "kräk" i ett gäng med andra ämnen som bidrar till ostens smak. Äckliga etiketteringar behöver inte alltid betyda att det är en äcklig smak. Det kan också finnas goda fel-smaker. Mjölk till exempel ska inte smaka blåbär eller corn flakes.
Vad gör du om det luktar fel?
- Då får man med lite detektivarbete gå bakåt och se vad som har gått fel i tillverkningen. Om det är själva processen, fodret till kossor eller något annat.
Efter tekniskt gymnasium gick Christian Eriksson den då tvååriga utbildningen till högskoleingenjör på KTH. Han började jobba på Arla 1997. Därefter har det blivit många specialkurser genom jobbet, både interna och externa.
- Jag har gått en jättebra kurs i Amerika som bara handlade om aromkemi.
Vad finns det för regler för "sniffare", får du äta vitlök hursomhelst?
- Man ska helst sniffa på förmiddagen före lunch och inte dricka kaffe före men annars har jag satt upp mina egna regler. Det är viktigt att man är två, man är olika känslig för olika dofter.
- Av någon anledning är tjejer oftast känsligare än killar. Man tror att det har att göra med det gamla jägarsamhället, när mannen var ute och jagade och kvinnan var den som fick lukta på köttet, om det gick att äta eller inte.
Är det kvinnor som jobbar på sensoriska avdelningen?
- Ja, faktiskt, alla fyra är kvinnor. Det är ovanligt många kvinnor på utvecklingsavdelningen. Vi är femton män och fyrtionio kvinnor. Lite snedfördelat.
Vad jobbar du med mer?
- Jag analyserar svavelföreningar. De bidrar ganska mycket till smaken i produkter som har värmebehandlats. Men jag jobbar inte bara med aromkemi, det kan vara allmän kemi också. Mina uppdragsgivare är ofta produktutvecklarna här på Arla och då kan det till exempel handla om att ta fram analysvärden till näringsvärdesdeklarationen för en ny produkt.
Vad ska man ha för egenskaper för att passa i ditt yrke?
- Man ska vara nyfiken, kvalitetsmedveten och villig att lära sig nya saker. Man ska kunna samarbeta, vi jobbar ofta i projekt.
Hur ser en bra respektive dålig dag ut?
- När jag hinner med allt jag har tänkt är en bra dag. En dålig dag är när maskinerna går sönder. Då kan en hel dag gå till spillo. I somras gick en hel vecka.
Vad är det bästa med jobbet?
- Jag tycker om att jobba med andra människor och det är roligt att få vara med lite överallt. En dag testar man råvaror, en annan dag är man med när de utvecklar recept.
Är det ditt drömjobb?
- Nej, mitt drömjobb är något helt annat. På fritiden är jag en photoshopare. Jag älskar bildbehandling. Att få jobba med det på heltid skulle vara mitt drömjobb. Jag gör kompositioner av olika bilder, jobbar med ljuset och tar bort grejer i bilden som stör. Senast gjorde jag stora canvastavlor och gav bort i julklapp. Jag har gått kurser privat och lärt mig. Någon gång i framtiden kanske jag startar något litet vid sidan om. Jag vill nära den drömmen.
Är du nöjd med din lön?
- Jag tycker att lönen kan vara bättre. Arla brukar alltid säga att de inte är löneledande. Men de behöver ju inte vara sist för det (skrattar). Nej, de är inte sist. Lönen ligger hyggligt. Hade man varit helt missnöjd hade man nog bytt jobb för länge sen.
Har ni gratis mjölk eller något annat extra?
- Förut hade vi en butik med rabatterade produkter men den är nedlagd, det kostade för mycket att driva den. Det händer ganska ofta att vi får någon ny produkt. Det är en liten fördel. Matvaror uppskattas alltid av familj och grannar.
- Jag tjänar runt 29 000 kronor i månaden, säger Christian Eriksson som tycker att lönen kunde vara bättre.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden