Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Junior Research Scientist

Christian Eriksson, Junior Research Scientist på Arla Foods utvecklingsavdelning i Stockholm, jobbar framför allt med aromprofileringar.
- Man sitter med näsan i en sorts gasmask och sniffar. Vi är alltid två stycken, det är jag och en kollega från sensoriska avdelningen.
Eva Karlsson Publicerad
Christian Eriksson bedömer aromer på Arla Foods utvecklingsavdelning.

"Kräk" kan de säga om en ost, och förvirrande nog betyder det något positivt.

- Då ingår "kräk" i ett gäng med andra ämnen som bidrar till ostens smak. Äckliga etiketteringar behöver inte alltid betyda att det är en äcklig smak. Det kan också finnas goda fel-smaker. Mjölk till exempel ska inte smaka blåbär eller corn flakes.

Vad gör du om det luktar fel?

- Då får man med lite detektivarbete gå bakåt och se vad som har gått fel i tillverkningen. Om det är själva processen, fodret till kossor eller något annat.

Efter tekniskt gymnasium gick Christian Eriksson den då tvååriga utbildningen till högskoleingenjör på KTH. Han började jobba på Arla 1997. Därefter har det blivit många specialkurser genom jobbet, både interna och externa.

- Jag har gått en jättebra kurs i Amerika som bara handlade om aromkemi.

Vad finns det för regler för "sniffare", får du äta vitlök hursomhelst?

- Man ska helst sniffa på förmiddagen före lunch och inte dricka kaffe före men annars har jag satt upp mina egna regler. Det är viktigt att man är två, man är olika känslig för olika dofter.

- Av någon anledning är tjejer oftast känsligare än killar. Man tror att det har att göra med det gamla jägarsamhället, när mannen var ute och jagade och kvinnan var den som fick lukta på köttet, om det gick att äta eller inte.

Är det kvinnor som jobbar på sensoriska avdelningen?

- Ja, faktiskt, alla fyra är kvinnor. Det är ovanligt många kvinnor på utvecklingsavdelningen. Vi är femton män och fyrtionio kvinnor. Lite snedfördelat.

Vad jobbar du med mer?

- Jag analyserar svavelföreningar. De bidrar ganska mycket till smaken i produkter som har värmebehandlats. Men jag jobbar inte bara med aromkemi, det kan vara allmän kemi också. Mina uppdragsgivare är ofta produktutvecklarna här på Arla och då kan det till exempel handla om att ta fram analysvärden till näringsvärdesdeklarationen för en ny produkt.

Vad ska man ha för egenskaper för att passa i ditt yrke?

- Man ska vara nyfiken, kvalitetsmedveten och villig att lära sig nya saker. Man ska kunna samarbeta, vi jobbar ofta i projekt.

Hur ser en bra respektive dålig dag ut?

- När jag hinner med allt jag har tänkt är en bra dag. En dålig dag är när maskinerna går sönder. Då kan en hel dag gå till spillo. I somras gick en hel vecka.

Vad är det bästa med jobbet?

- Jag tycker om att jobba med andra människor och det är roligt att få vara med lite överallt. En dag testar man råvaror, en annan dag är man med när de utvecklar recept.

Är det ditt drömjobb?

- Nej, mitt drömjobb är något helt annat. På fritiden är jag en photoshopare. Jag älskar bildbehandling. Att få jobba med det på heltid skulle vara mitt drömjobb. Jag gör kompositioner av olika bilder, jobbar med ljuset och tar bort grejer i bilden som stör. Senast gjorde jag stora canvastavlor och gav bort i julklapp. Jag har gått kurser privat och lärt mig. Någon gång i framtiden kanske jag startar något litet vid sidan om. Jag vill nära den drömmen.

Är du nöjd med din lön?

- Jag tycker att lönen kan vara bättre. Arla brukar alltid säga att de inte är löneledande. Men de behöver ju inte vara sist för det (skrattar). Nej, de är inte sist. Lönen ligger hyggligt. Hade man varit helt missnöjd hade man nog bytt jobb för länge sen.

Har ni gratis mjölk eller något annat extra?

- Förut hade vi en butik med rabatterade produkter men den är nedlagd, det kostade för mycket att driva den. Det händer ganska ofta att vi får någon ny produkt. Det är en liten fördel. Matvaror uppskattas alltid av familj och grannar.

Fakta

- Jag tjänar runt 29 000 kronor i månaden, säger Christian Eriksson som tycker att lönen kunde vara bättre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1