Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"För mig är jakten en slags terapi"

Kristofer Mannerström är chefen som inte enbart jagar resultat, utan även rådjur och hare. All tveksamhet inför jakt försvann när han fick barn.
Johanna Rovira Publicerad
Kristofer Mannerström sitter i jakttorn med bössa i handen.
"Poängen för mig är inte skjutandet i sig", säger chefen Kristofer Mannerström, som ser jakt som terapi. Foto: Sofia Beijer

Varför jagar du?

– För mig är det en anledning att komma ut i naturen, en slags terapi. Man sitter med sig själv och sina tankar. Poängen för mig är inte skjutandet i sig. Större delen av jakten går ut på att vänta, titta på soluppgången, iaktta ekorrar och lyssna på fågelsång. Alla jägare som hävdar något annat ljuger.

När började du jaga?

– Jakten är på sätt och vis ett arv efter min far och farfar. När min farfar dog 2011 ärvde jag hans vapen och tog jägarexamen. Min far arrenderar jaktmark av kommunen, som jag får jaga på. Tidigare tyckte jag att det var obehagligt att ta hand om viltet, men efter att jag fått barn insåg jag att jag lika gärna kunde stycka vilt och hantera inälvor som att hantera äckliga bajsblöjor.

Vad är största utmaningen med jakten?

– Att överlista det vilda djuret som både ser och hör bättre än jag.  Jag minns en gång när jag kom hem från jobbet, tog en hopfällbar pall och åkte ut med några kulor i fickan utan att ens byta om först. Jag satte mig på en höjd och fick syn på ett rådjur väldigt långt borta på fältet. I skydd av ljudet från bilar som körde förbi en bit bort smög jag mig långsamt på det och när jag var ca 130 meter ifrån hoppade det ner i ett dike. Efter en väntan på 45 minuter hoppade det äntligen upp och jag träffade perfekt. Det är en skön känsla att lyckas smyga så långt utan att bli upptäckt.

Vilken typ av jakt föredrar du?

– Jag jagar helst ensam och gillar att vaktjaga, alltså sätta sig och vänta och hoppas att det kommer något rådjur, samt att smygjaga. Det är som det låter – man smyger sig inom skotthåll.

Tänker du på jobbet när du jagar?

– Nej, jag försöker vara i nuet. Jakten är ju ett sätt att komma ifrån arbetet, en avkoppling.

Vad jagar du?

– Framför allt rådjur, men även räv, hare och älg. Jag skulle aldrig jaga för troféer, det tycker jag är förkastligt. Jag flår, styckar, maler, tillagar och äter allt jag skjuter, så jag har nytta av min jakt.

Vad får du för reaktioner på din jakt från omgivningen?

– Det är lite kontroversiellt med jakt och det framställs ibland på ett orättvist sätt. Jakt uppfattas kanske som negativt eftersom det är vapen inblandande och djur som skjuts. Det händer att jägare till och med får sina jakttorn nedsågade. Det är dock en orättvis bild eftersom viltvården i Sverige bedrivs av jägare som både matar och håller ordning på djuren. Jag tycker det är bättre att äta djur som fötts i det fria och mått bra under hela sitt liv än att äta djur som fötts i fångenskap.

Namn: Kristofer Mannerström

Gör: Design - och utbildningschef på Coloreel.

Ålder: 43

Bor: Huskvarna

Drömbyte: Skulle väl vara en 10-taggare i så fall.

Bästa viltmaträtten: Mammas rådjursgryta, helt klart. 

Här är receptet: 

1 kg kött

1 gul lök

3-4 morötter

1 tesked salt

2 kryddmått svartpeppar

1 buljongtärning

¼ dl soja

2 dl vatten

Brun maizenaredning

Grädde efter smak

Skär köttet i skivor eller bitar. Stek dem i smör, salta och peppra. Häll på vatten. Skär morötter och lök i bitar och lägg i. Häll i soja och buljongtärning. Låt allt koka på medel-svag värme ca 1-1,5 timme beroende på vilket kött man har. Man kan behöva hälla i mer vatten efter hand. När köttet känns mört, red såsen med maizena och häll i en skvätt grädde.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket