Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"För mig är jakten en slags terapi"

Kristofer Mannerström är chefen som inte enbart jagar resultat, utan även rådjur och hare. All tveksamhet inför jakt försvann när han fick barn.
Johanna Rovira Publicerad
Kristofer Mannerström sitter i jakttorn med bössa i handen.
"Poängen för mig är inte skjutandet i sig", säger chefen Kristofer Mannerström, som ser jakt som terapi. Foto: Sofia Beijer

Varför jagar du?

– För mig är det en anledning att komma ut i naturen, en slags terapi. Man sitter med sig själv och sina tankar. Poängen för mig är inte skjutandet i sig. Större delen av jakten går ut på att vänta, titta på soluppgången, iaktta ekorrar och lyssna på fågelsång. Alla jägare som hävdar något annat ljuger.

När började du jaga?

– Jakten är på sätt och vis ett arv efter min far och farfar. När min farfar dog 2011 ärvde jag hans vapen och tog jägarexamen. Min far arrenderar jaktmark av kommunen, som jag får jaga på. Tidigare tyckte jag att det var obehagligt att ta hand om viltet, men efter att jag fått barn insåg jag att jag lika gärna kunde stycka vilt och hantera inälvor som att hantera äckliga bajsblöjor.

Vad är största utmaningen med jakten?

– Att överlista det vilda djuret som både ser och hör bättre än jag.  Jag minns en gång när jag kom hem från jobbet, tog en hopfällbar pall och åkte ut med några kulor i fickan utan att ens byta om först. Jag satte mig på en höjd och fick syn på ett rådjur väldigt långt borta på fältet. I skydd av ljudet från bilar som körde förbi en bit bort smög jag mig långsamt på det och när jag var ca 130 meter ifrån hoppade det ner i ett dike. Efter en väntan på 45 minuter hoppade det äntligen upp och jag träffade perfekt. Det är en skön känsla att lyckas smyga så långt utan att bli upptäckt.

Vilken typ av jakt föredrar du?

– Jag jagar helst ensam och gillar att vaktjaga, alltså sätta sig och vänta och hoppas att det kommer något rådjur, samt att smygjaga. Det är som det låter – man smyger sig inom skotthåll.

Tänker du på jobbet när du jagar?

– Nej, jag försöker vara i nuet. Jakten är ju ett sätt att komma ifrån arbetet, en avkoppling.

Vad jagar du?

– Framför allt rådjur, men även räv, hare och älg. Jag skulle aldrig jaga för troféer, det tycker jag är förkastligt. Jag flår, styckar, maler, tillagar och äter allt jag skjuter, så jag har nytta av min jakt.

Vad får du för reaktioner på din jakt från omgivningen?

– Det är lite kontroversiellt med jakt och det framställs ibland på ett orättvist sätt. Jakt uppfattas kanske som negativt eftersom det är vapen inblandande och djur som skjuts. Det händer att jägare till och med får sina jakttorn nedsågade. Det är dock en orättvis bild eftersom viltvården i Sverige bedrivs av jägare som både matar och håller ordning på djuren. Jag tycker det är bättre att äta djur som fötts i det fria och mått bra under hela sitt liv än att äta djur som fötts i fångenskap.

Namn: Kristofer Mannerström

Gör: Design - och utbildningschef på Coloreel.

Ålder: 43

Bor: Huskvarna

Drömbyte: Skulle väl vara en 10-taggare i så fall.

Bästa viltmaträtten: Mammas rådjursgryta, helt klart. 

Här är receptet: 

1 kg kött

1 gul lök

3-4 morötter

1 tesked salt

2 kryddmått svartpeppar

1 buljongtärning

¼ dl soja

2 dl vatten

Brun maizenaredning

Grädde efter smak

Skär köttet i skivor eller bitar. Stek dem i smör, salta och peppra. Häll på vatten. Skär morötter och lök i bitar och lägg i. Häll i soja och buljongtärning. Låt allt koka på medel-svag värme ca 1-1,5 timme beroende på vilket kött man har. Man kan behöva hälla i mer vatten efter hand. När köttet känns mört, red såsen med maizena och häll i en skvätt grädde.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.