Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"För mig är jakten en slags terapi"

Kristofer Mannerström är chefen som inte enbart jagar resultat, utan även rådjur och hare. All tveksamhet inför jakt försvann när han fick barn.
Johanna Rovira Publicerad 1 september 2022, kl 06:00
Kristofer Mannerström sitter i jakttorn med bössa i handen.
"Poängen för mig är inte skjutandet i sig", säger chefen Kristofer Mannerström, som ser jakt som terapi. Foto: Sofia Beijer

Varför jagar du?

– För mig är det en anledning att komma ut i naturen, en slags terapi. Man sitter med sig själv och sina tankar. Poängen för mig är inte skjutandet i sig. Större delen av jakten går ut på att vänta, titta på soluppgången, iaktta ekorrar och lyssna på fågelsång. Alla jägare som hävdar något annat ljuger.

När började du jaga?

– Jakten är på sätt och vis ett arv efter min far och farfar. När min farfar dog 2011 ärvde jag hans vapen och tog jägarexamen. Min far arrenderar jaktmark av kommunen, som jag får jaga på. Tidigare tyckte jag att det var obehagligt att ta hand om viltet, men efter att jag fått barn insåg jag att jag lika gärna kunde stycka vilt och hantera inälvor som att hantera äckliga bajsblöjor.

Vad är största utmaningen med jakten?

– Att överlista det vilda djuret som både ser och hör bättre än jag.  Jag minns en gång när jag kom hem från jobbet, tog en hopfällbar pall och åkte ut med några kulor i fickan utan att ens byta om först. Jag satte mig på en höjd och fick syn på ett rådjur väldigt långt borta på fältet. I skydd av ljudet från bilar som körde förbi en bit bort smög jag mig långsamt på det och när jag var ca 130 meter ifrån hoppade det ner i ett dike. Efter en väntan på 45 minuter hoppade det äntligen upp och jag träffade perfekt. Det är en skön känsla att lyckas smyga så långt utan att bli upptäckt.

Vilken typ av jakt föredrar du?

– Jag jagar helst ensam och gillar att vaktjaga, alltså sätta sig och vänta och hoppas att det kommer något rådjur, samt att smygjaga. Det är som det låter – man smyger sig inom skotthåll.

Tänker du på jobbet när du jagar?

– Nej, jag försöker vara i nuet. Jakten är ju ett sätt att komma ifrån arbetet, en avkoppling.

Vad jagar du?

– Framför allt rådjur, men även räv, hare och älg. Jag skulle aldrig jaga för troféer, det tycker jag är förkastligt. Jag flår, styckar, maler, tillagar och äter allt jag skjuter, så jag har nytta av min jakt.

Vad får du för reaktioner på din jakt från omgivningen?

– Det är lite kontroversiellt med jakt och det framställs ibland på ett orättvist sätt. Jakt uppfattas kanske som negativt eftersom det är vapen inblandande och djur som skjuts. Det händer att jägare till och med får sina jakttorn nedsågade. Det är dock en orättvis bild eftersom viltvården i Sverige bedrivs av jägare som både matar och håller ordning på djuren. Jag tycker det är bättre att äta djur som fötts i det fria och mått bra under hela sitt liv än att äta djur som fötts i fångenskap.

Namn: Kristofer Mannerström

Gör: Design - och utbildningschef på Coloreel.

Ålder: 43

Bor: Huskvarna

Drömbyte: Skulle väl vara en 10-taggare i så fall.

Bästa viltmaträtten: Mammas rådjursgryta, helt klart. 

Här är receptet: 

1 kg kött

1 gul lök

3-4 morötter

1 tesked salt

2 kryddmått svartpeppar

1 buljongtärning

¼ dl soja

2 dl vatten

Brun maizenaredning

Grädde efter smak

Skär köttet i skivor eller bitar. Stek dem i smör, salta och peppra. Häll på vatten. Skär morötter och lök i bitar och lägg i. Häll i soja och buljongtärning. Låt allt koka på medel-svag värme ca 1-1,5 timme beroende på vilket kött man har. Man kan behöva hälla i mer vatten efter hand. När köttet känns mört, red såsen med maizena och häll i en skvätt grädde.

Hälsa

Friskvårdsbidrag missas av många

Mindre än hälften av alla som erbjuds friskvårdsbidrag utnyttjar det till fullo, trots att 85 procent av svenskarna erbjuds förmånen via jobbet.
Lina Friberg Publicerad 27 januari 2023, kl 11:11
Kontorsstol och skrivbord som lämnats tomma. En hantel står på skrivbordet.
Mindre än hälften av anställda med rätt till friskvårdsbidrag utnyttjar det fullt ut. Foto: Ingvar Karmhed/ SvD/SCANPIX.

Enligt en ny Sifo-undersökning, utförd på uppdrag av friskvårdsappen Epassi, så misslyckas många arbetsgivare med att få sina medarbetare att nyttja hela friskvårdsförmånen.

Undersökningen bygger på 1136 intervjuer med anställda i åldern 18-64 år.

 – Det är förvånande att se att friskvårsbidraget inte används fullt ut, i synnerhet i dessa ekonomiskt pressade tider, säger Åsa Severgårdh, vd på Epassi Sweden.

16 procent av de tillfrågade svarar att de inte avser att använda förmånen, vilket innebär att 720 000 av Sveriges cirka 4 500 000 anställda inte utnyttjar det alls. 41 procent använder en del av bidraget. Svenska arbetstagare får i genomsnitt 2 600 kr per år i friskvårdsbidrag.

Friskvårsbidrag ändå på mångas önskelista

 Ändå är friskvårdsbidrag på jobbet en av de mest populära jobbförmånerna enligt svenskarna. I en Sifoundersökning från förra året beställd av rekryteringsföretaget Randstad, fick 1171 personer svara på frågan om vilka förmåner som ökar attraktiviteten för ett nytt jobb. 38 procent av de tillfrågade svarade friskvårdsbidrag, vilket placerade förmånen på plats sex över de mest populära favörerna.

Exempel på godkända friskvårdsaktiviteter:

  • Alpackavandring
  • Bastubad
  • Fotmassage
  • Nikotin­avvänjning
  • Minigolf       

Källa: Skatteverkets lista över friskvårdsaktiviteter

Exempel på ej godkända friskvårdsaktiviteter:

  • Babysim
  • Biljard
  • E-sport
  • Fiske
  • Skönhetsbehandlingar

Källa: Skatteverkets lista över friskvårdsaktiviteter