Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"För mig är jakten en slags terapi"

Kristofer Mannerström är chefen som inte enbart jagar resultat, utan även rådjur och hare. All tveksamhet inför jakt försvann när han fick barn.
Johanna Rovira Publicerad 1 september 2022, kl 06:00
Kristofer Mannerström sitter i jakttorn med bössa i handen.
"Poängen för mig är inte skjutandet i sig", säger chefen Kristofer Mannerström, som ser jakt som terapi. Foto: Sofia Beijer

Varför jagar du?

– För mig är det en anledning att komma ut i naturen, en slags terapi. Man sitter med sig själv och sina tankar. Poängen för mig är inte skjutandet i sig. Större delen av jakten går ut på att vänta, titta på soluppgången, iaktta ekorrar och lyssna på fågelsång. Alla jägare som hävdar något annat ljuger.

När började du jaga?

– Jakten är på sätt och vis ett arv efter min far och farfar. När min farfar dog 2011 ärvde jag hans vapen och tog jägarexamen. Min far arrenderar jaktmark av kommunen, som jag får jaga på. Tidigare tyckte jag att det var obehagligt att ta hand om viltet, men efter att jag fått barn insåg jag att jag lika gärna kunde stycka vilt och hantera inälvor som att hantera äckliga bajsblöjor.

Vad är största utmaningen med jakten?

– Att överlista det vilda djuret som både ser och hör bättre än jag.  Jag minns en gång när jag kom hem från jobbet, tog en hopfällbar pall och åkte ut med några kulor i fickan utan att ens byta om först. Jag satte mig på en höjd och fick syn på ett rådjur väldigt långt borta på fältet. I skydd av ljudet från bilar som körde förbi en bit bort smög jag mig långsamt på det och när jag var ca 130 meter ifrån hoppade det ner i ett dike. Efter en väntan på 45 minuter hoppade det äntligen upp och jag träffade perfekt. Det är en skön känsla att lyckas smyga så långt utan att bli upptäckt.

Vilken typ av jakt föredrar du?

– Jag jagar helst ensam och gillar att vaktjaga, alltså sätta sig och vänta och hoppas att det kommer något rådjur, samt att smygjaga. Det är som det låter – man smyger sig inom skotthåll.

Tänker du på jobbet när du jagar?

– Nej, jag försöker vara i nuet. Jakten är ju ett sätt att komma ifrån arbetet, en avkoppling.

Vad jagar du?

– Framför allt rådjur, men även räv, hare och älg. Jag skulle aldrig jaga för troféer, det tycker jag är förkastligt. Jag flår, styckar, maler, tillagar och äter allt jag skjuter, så jag har nytta av min jakt.

Vad får du för reaktioner på din jakt från omgivningen?

– Det är lite kontroversiellt med jakt och det framställs ibland på ett orättvist sätt. Jakt uppfattas kanske som negativt eftersom det är vapen inblandande och djur som skjuts. Det händer att jägare till och med får sina jakttorn nedsågade. Det är dock en orättvis bild eftersom viltvården i Sverige bedrivs av jägare som både matar och håller ordning på djuren. Jag tycker det är bättre att äta djur som fötts i det fria och mått bra under hela sitt liv än att äta djur som fötts i fångenskap.

Namn: Kristofer Mannerström

Gör: Design - och utbildningschef på Coloreel.

Ålder: 43

Bor: Huskvarna

Drömbyte: Skulle väl vara en 10-taggare i så fall.

Bästa viltmaträtten: Mammas rådjursgryta, helt klart. 

Här är receptet: 

1 kg kött

1 gul lök

3-4 morötter

1 tesked salt

2 kryddmått svartpeppar

1 buljongtärning

¼ dl soja

2 dl vatten

Brun maizenaredning

Grädde efter smak

Skär köttet i skivor eller bitar. Stek dem i smör, salta och peppra. Häll på vatten. Skär morötter och lök i bitar och lägg i. Häll i soja och buljongtärning. Låt allt koka på medel-svag värme ca 1-1,5 timme beroende på vilket kött man har. Man kan behöva hälla i mer vatten efter hand. När köttet känns mört, red såsen med maizena och häll i en skvätt grädde.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg