Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hur ska jag som nybörjare springa efter de första fyra veckorna?

I Kollega nr 2/13 skriver ni om "Så kommer du igång med vårens löpning". Nu undrar jag i hur många veckor jag ska springa två pass innan jag kan öka till tre pass?
Eva Karlsson Publicerad 3 april 2013, kl 10:05

I er artikel står för nybörjare bland annat: "Det räcker med ett femtonminuterspass i veckan de första fyra veckorna. Därefter kan du öka till två dagar i veckan. När du är uppe i det antal pass i veckan du har tänkt dig kan du öka tiden"."

Jag undrar hur länge man ska springa två pass i veckan och hur många veckor man ska springa tre pass. När jag ska öka tiden, utgår jag då från 15 minuter och lägger på 10 procent per vecka?

Tacksam för svar.

/ Nybörjare

Svar från löpcoachen Annika Palmqvist:

Tyvärr så finns det ingen generell träningsplan som gäller för alla så jag kan inte ge dig ett rakt svar. När jag tar fram en planering tillsammans med mina kunder på pthemma.se brukar vi utgå från en mängd olika faktorer. Hur en träningsplanering för just dig skulle kunna se ut beror på följande:

  • Hur mycket du har tränat tidigare i livet och hur mycket du tränat det senaste året/halvåret/månaden.
  • Vad du har för målsättning: springa Marathon, kunna springa en mil två gånger i veckan eller träna för att må bra/gå ner i vikt.
  • Vilken tidsperiod du har på dig att uppnå ditt mål.
  • Din vikt; ju högre vikt, desto högre belastning på dina leder och desto långsammare bör en upptrappning ske. Om övervikten är stor kanske en viktminskning måste ske innan löpträning över huvud taget kan komma igång.
  • Din ålder; ju äldre du är, desto högre skaderisk och desto långsammare upptrappning.
  • Har du några skador eller andra besvär att ta hänsyn till?
  • Din motivation; känns det motigt att ge sig ut och springa måste upptrappningen ske långsammare så att psyket vänjer sig vid belastningen så att du inte går för snabbt fram och därmed ger upp.

Den gyllene regeln att inte öka mer än 10 procent per vecka gäller framför allt när du har kommit igång med regelbunden träning. Just när du ska komma igång så måste du öka med mer än 10 procent annars kommer du aldrig igång ordentligt. När du till exempel ökar från ett pass till två pass per vecka så ökar du ju med 100 procent. Då du ska öka tiden så kan du öka från 15 till 20 minuter men öka inte antalet pass samma vecka som du ökar tiden.

Som du ser så är det inte så enkelt! En träningsplanering skulle kunna se ut så här: Ett pass/vecka i fyra veckor, därefter två pass/vecka i fyra veckor, därefter tre pass/vecka i fyra veckor, därefter tre pass/vecka i sju veckor för att komma upp i 30 min.

Att börja med ett pass per vecka i fyra veckor är bra om man är medelålders och helt otränad samt vill komma igång med löpning. Att då inte trappa upp för fort är viktigt då det annars är lätt att man tappar motivationen eller skadar sig. Det viktiga när du ska öka antalet pass i veckan är att du lyssnar på din kropp så att den inte överbelastas.

Om du vill ha hjälp med en träningsplanering för just dig och dina mål är du hjärtligt välkommen att kontakta mig på [email protected]

Hälsa

31 sorters yoga för ditt friskvårdsbidrag

Yoga (Unionen på sanskrit), har blivit ett suffix som kan sättas bakom i stort sett varje substantiv som helst och bli en helt ny yogaform. Grundingredienserna kroppsövningar, andning och andlighet kan varieras i all oändlighet. Här är en långt ifrån komplett lista över yogaformer att lägga friskvårdspengarna på.
Johanna Rovira Publicerad 19 april 2024, kl 06:02
Tre personer som utövar yoga på olika sätt.
Yoga bra för både kropp och själ. Men vilken av alla sorters yoga ska du använda ditt friskvårdsbidrag till? Här är en lista på 31 olika yogaformer att testa. Foto: Colourbox.

Hathayoga: Den yoga som många varianter utgår från, ursprungsyogan. Utövas i långsamt tempo och inkluderar andningsövningar och meditation. 

Bikramyoga: Utförs i rum där temperaturen är 40 grader, vilket ska bidra till att kroppen blir mjukare och slaggprodukter avdunstar.  

Acroyoga: Akrobatisk yoga som utövas i grupper om tre. En bas, en flygare och en passare. 

Hormonyoga:  En blandning av lite olika yogor och meditation. Ska hjälpa mot pre menstruella spänningar, pms, samt klimakteriebesvär. Dessutom generera ett bättre sexliv, bota migrän och fixa torra slemhinnor. 

Getyoga: Att yoga ihop med getter påstås vara en helt fantastisk upplevelse. Lite oklart vad getterna fyller för funktion men enligt arrangörer så skapar idisslarna energi, skratt och glädje. 

Valpyoga eller puppyyoga: Som getyogan fast med valpar i stället för getter. 

Bebisyoga: Byt ut valp och get mot bebis så har du bebisyoga. Betydligt mer begripligt att utföra yoga tillsammans med ett barn än med hund och get. 

Anti-gravityoga: Utförs hängande i en speciell gunga eller hängmatta. Andra namn på formen är yogawing, aerial yoga, airyoga. 

Ashtangayoga: Väldigt fysiskt krävande yoga form. Skippa andligheten och du får….

Poweryoga: En form av Ashtangayoga från USA. Inte så mycket på krut på de spirituella delarna i yoga, utan fokuserar mer på smidighet och styrka 

Anusarayoga: En förgrening av hathayogan som blandar kunskaper från tantrisk filosofi med biomekanik. Ska ge glädje, kreativitet, kraft samt förebygga skador och bygga stark kropp 

Kontorsyoga: Enkla yogaövningar du kan utföra vid ditt skrivbord. 

Restorative yoga: Kuddar och filtar ger kropp och sinne avlastning. Positioner som lär bidra till djup avslappning och påverka nervsystem. 

Globalyoga: En svensk modern mix av tekniker, fysik och mentala övningar. 

Jivamuktiyoga: Fysiskt ansträngande och intellektuellt stimulerande yoga där positioner blandas med filosofi, musik och meditation. Påstås vara Madonnas favorityogaform. 

Kundaliniyoga: Kallas även Layayoga. Enkla rörelser och fokus på meditation och andningstekniker. Mycket spirituell. 

Viryayoga: Virya betyder kraft, energi och entusiasm på sanskrit. En annan svensk mix av öst och väst. 

Vinyasayoga: Samordnar andning och rörelser i ett flöde mellan olika positioner

Ansiktsyoga: Görs genom att träna musklerna i ansiktet. Ska öka blodcirkulationen och släta ut rynkor.

Yinyoga: Den långsammaste yogaformen alla kategorier Återhämning, stretch, terapeutisk yoga. 

Mediyoga: Medicinsk yoga som även kan utföras liggande och sittande.

Metalyoga: Som poweryoga fast med death metalmusik, primalskrin och shots. Trend i New York. 

Popyoga: Lanseras som klassisk yoga som utövas till ett fantastiskt soundtrack av noggrant utvalda låtar. 

Punkyoga: Tänkte du vanlig yoga med musik av Sex Pistols och Clash är du helt fel ute. Punkyoga beskrivs som en dynamisk yoga där man får sucka, fräsa och grina. 

Nakenyoga: Ovanligt beskrivande yoga. Praktiseras utan kläder. Okänt varför. 2023 frikändes man som utövat denna yogaform från sexuellt ofredande, eftersom det inte fanns bevis på uppsåt.

Skrattyoga: Om varken metalyogan eller nakenyogan funkar. 

Saltyoga: Man yogar i ett rum täckt av salt från golv till tak. Mikroskopiska saltpartiklar blåses i luften vilket påstås förbättra sömnen samt minska stress. 

Vattenyoga/aquayoga: Går ut på att man utnyttjar viktlösheten i en bassäng för att få till yogapositioner som annars kan vara svåra. 

Ölyoga: Ett tyskt koncept som letade sig till Sverige 2017. En kombination av traditionell yoga och öldrickande. Finns i alkoholfri variant. 

Sexyoga: Såklart finns kombon sex och yoga. Källorna är förtegna om hur den utövas, men tydligen syftar den till att förbättra sexlivet.  

Paltyoga: Detta yogakoncept har faktiskt inte etablerats än. Kan vara ett tips för hugade yogis som framgångsrikt provat alla andra varianter men behöver något nytt. 

Fakta

Ordet yoga kommer från sanskritens yuj som betyder förening, union. Yoga ska minska stressen och öka energin. Lågintensiv yoga anses få personer med mild eller måttlig depression att må bättre.

Yogi är en person som utövar yoga.