Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
I er artikel står för nybörjare bland annat: "Det räcker med ett femtonminuterspass i veckan de första fyra veckorna. Därefter kan du öka till två dagar i veckan. När du är uppe i det antal pass i veckan du har tänkt dig kan du öka tiden"."
Jag undrar hur länge man ska springa två pass i veckan och hur många veckor man ska springa tre pass. När jag ska öka tiden, utgår jag då från 15 minuter och lägger på 10 procent per vecka?
Tacksam för svar.
/ Nybörjare
Svar från löpcoachen Annika Palmqvist:
Tyvärr så finns det ingen generell träningsplan som gäller för alla så jag kan inte ge dig ett rakt svar. När jag tar fram en planering tillsammans med mina kunder på pthemma.se brukar vi utgå från en mängd olika faktorer. Hur en träningsplanering för just dig skulle kunna se ut beror på följande:
Den gyllene regeln att inte öka mer än 10 procent per vecka gäller framför allt när du har kommit igång med regelbunden träning. Just när du ska komma igång så måste du öka med mer än 10 procent annars kommer du aldrig igång ordentligt. När du till exempel ökar från ett pass till två pass per vecka så ökar du ju med 100 procent. Då du ska öka tiden så kan du öka från 15 till 20 minuter men öka inte antalet pass samma vecka som du ökar tiden.
Som du ser så är det inte så enkelt! En träningsplanering skulle kunna se ut så här: Ett pass/vecka i fyra veckor, därefter två pass/vecka i fyra veckor, därefter tre pass/vecka i fyra veckor, därefter tre pass/vecka i sju veckor för att komma upp i 30 min.
Att börja med ett pass per vecka i fyra veckor är bra om man är medelålders och helt otränad samt vill komma igång med löpning. Att då inte trappa upp för fort är viktigt då det annars är lätt att man tappar motivationen eller skadar sig. Det viktiga när du ska öka antalet pass i veckan är att du lyssnar på din kropp så att den inte överbelastas.
Om du vill ha hjälp med en träningsplanering för just dig och dina mål är du hjärtligt välkommen att kontakta mig på annika@pthemma.se
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.