Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
En arbetsdag med hemmamatch klockan 19.00 börjar på förmiddagen. När Ove kommer till ishallen halv tio har han ätit frukost och lämnat barn på dagis. Hockeyspelarna värmer upp en halvtimme på isen. Därefter har de teori och tittar på video för att kolla in motståndarlaget. Efter en gemensam lunch är spelarna lediga fram till fem. De flesta åker hem och sover. Ove brukar vila en stund före dagishämtningen. Två timmar före match samlas spelarna igen i Läkerol Arena, de joggar och förbereder sig. Tjugo över sex börjar matchvärmningen. Då är båda lagen på isen i tjugo minuter.
Efter matchen varvar hockeyspelarna ner, man joggar och stretchar. Men de sitter inte ner tillsammans och går igenom det som hänt.
- Det brukar vara mycket känslor i omlopp direkt efteråt och vår tränare (Niklas Czarnecki) vill att matchen ska smälta in till dagen efter. Om man pratar samma dag eller nästa beror på tränaren.
Hur ser en dag med bortamatch ut?
- Till Skellefteå, Luleå, Frölunda och Rögle flyger vi. Annars åker vi buss och försöker tajma det så att vi är framme två timmar före. Om vi spelar borta en lördag och sedan också på måndagen händer det att vi chartrar ett plan för att vi ska hinna återhämta oss mellan matcherna.
Vad gör du i bussen?
- Jag sover, tittar på film och läser tidningar. Jag försöker undvika att läsa om oss själva. Det är oftast så ytligt.
Vilket lag tycker du bäst om att möta?
- Djurgården. Jag kommer från Stockholm och känner många i laget.
Hur ofta har ni match?
- Två eller tre gånger i veckan. Eftersom det blir OS-uppehåll den här säsongen spelar vi oftast tre gånger i veckan för att hinna alla matcher.
Vilka egenskaper måste man ha för att vara elithockeyspelare?
- Man måste vara idrottsgalen, det är ett speciellt liv vi lever. Vinnarinstinkt är också viktigt eftersom det bara är vinster som räknas.
Varför blev det just ishockey för dig?
- Jag växte upp i närheten av en hockeyrink. Jag tycker om att träna och bodde nästan på rinken.
Du drabbades av en hjärnskakning i höstas (och fick lovord av många när du friade HV-spelaren som tacklade dig). Har du fått många skador genom åren?
- Jag har klarat mig ganska bra. Det värsta jag varit med om var 1996. Jag bröt ryggen och var borta i sju månader.
Var du inte rädd för att bli skadad på nytt när du började igen?
- Nej. Man ska vara medveten om riskerna men ingen som håller på med det här är rädd.
Kommer folk fram och snackar med dig om du går på stan?
- Ja. De flesta är ganska positiva, man får ryggdunkar och uppmuntran. Fast har vi precis förlorat en match så blir det inget beröm. De som skäller säger att vi ska skärpa oss och att vi har betalt för att sköta vårt jobb. Jag brukar svara att vi möter lag som också får betalt.
- Man lär sig efter ett tag att ta media och publik. Oftast är det bara kul.
Är du skrockfull?
- Ja, det är nog de flesta idrottsmän, men jag vill inte säga vad jag gör. Det tillhör liksom skockfullheten att hålla tyst om det.
Är det trist att jobba när andra har julledigt, som på annandagen till exempel?
- Jag är van, jag tänker inte på det.
Håller du dig i form även på semestern?
- Vi har fyra veckor ledigt från laget och då brukar jag styrketräna och springa. Det blir inte lika intensivt som under säsongen, men gör man ingenting är det väldigt tufft att komma i form när allt börjar trumma på igen.
Spelar dina söner ishockey?
- Ja, den äldsta som är 16 år spelar i Brynäs och minstingen som är 5 har börjat i hockeyskola. Jag är ofta med och tittar.
Är du nöjd med din lön?
- Ja, det får man väl säga.
Har ni några förmåner?
- Nej, inga alls. Vi betalar för allt.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden