Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hockeyspelare

Ove Molin är elithockeyspelare i Brynäs IF. Han var med och tog SM-guld 1993 och 1999 och av alla brynäsare har han spelat flest matcher, hittills ungefär 830 stycken.
Eva Karlsson Publicerad

En arbetsdag med hemmamatch klockan 19.00 börjar på förmiddagen. När Ove kommer till ishallen halv tio har han ätit frukost och lämnat barn på dagis. Hockeyspelarna värmer upp en halvtimme på isen. Därefter har de teori och tittar på video för att kolla in motståndarlaget. Efter en gemensam lunch är spelarna lediga fram till fem. De flesta åker hem och sover. Ove brukar vila en stund före dagishämtningen. Två timmar före match samlas spelarna igen i Läkerol Arena, de joggar och förbereder sig. Tjugo över sex börjar matchvärmningen. Då är båda lagen på isen i tjugo minuter.

Efter matchen varvar hockeyspelarna ner, man joggar och stretchar. Men de sitter inte ner tillsammans och går igenom det som hänt.

- Det brukar vara mycket känslor i omlopp direkt efteråt och vår tränare (Niklas Czarnecki) vill att matchen ska smälta in till dagen efter. Om man pratar samma dag eller nästa beror på tränaren.

Hur ser en dag med bortamatch ut?

- Till Skellefteå, Luleå, Frölunda och Rögle flyger vi. Annars åker vi buss och försöker tajma det så att vi är framme två timmar före. Om vi spelar borta en lördag och sedan också på måndagen händer det att vi chartrar ett plan för att vi ska hinna återhämta oss mellan matcherna.

Vad gör du i bussen?

- Jag sover, tittar på film och läser tidningar. Jag försöker undvika att läsa om oss själva. Det är oftast så ytligt.

Vilket lag tycker du bäst om att möta?

- Djurgården. Jag kommer från Stockholm och känner många i laget.

Hur ofta har ni match?

- Två eller tre gånger i veckan. Eftersom det blir OS-uppehåll den här säsongen spelar vi oftast tre gånger i veckan för att hinna alla matcher.

Vilka egenskaper måste man ha för att vara elithockeyspelare?

- Man måste vara idrottsgalen, det är ett speciellt liv vi lever. Vinnarinstinkt är också viktigt eftersom det bara är vinster som räknas. 

Varför blev det just ishockey för dig?

- Jag växte upp i närheten av en hockeyrink. Jag tycker om att träna och bodde nästan på rinken.

Du drabbades av en hjärnskakning i höstas (och fick lovord av många när du friade HV-spelaren som tacklade dig). Har du fått många skador genom åren?

- Jag har klarat mig ganska bra. Det värsta jag varit med om var 1996. Jag bröt ryggen och var borta i sju månader.

Var du inte rädd för att bli skadad på nytt när du började igen?

- Nej. Man ska vara medveten om riskerna men ingen som håller på med det här är rädd.

Kommer folk fram och snackar med dig om du går på stan?

- Ja. De flesta är ganska positiva, man får ryggdunkar och uppmuntran. Fast har vi precis förlorat en match så blir det inget beröm. De som skäller säger att vi ska skärpa oss och att vi har betalt för att sköta vårt jobb. Jag brukar svara att vi möter lag som också får betalt.

- Man lär sig efter ett tag att ta media och publik. Oftast är det bara kul.

Är du skrockfull?

- Ja, det är nog de flesta idrottsmän, men jag vill inte säga vad jag gör. Det tillhör liksom skockfullheten att hålla tyst om det.

Är det trist att jobba när andra har julledigt, som på annandagen till exempel?

- Jag är van, jag tänker inte på det.

Håller du dig i form även på semestern?

- Vi har fyra veckor ledigt från laget och då brukar jag styrketräna och springa. Det blir inte lika intensivt som under säsongen, men gör man ingenting är det väldigt tufft att komma i form när allt börjar trumma på igen.

Spelar dina söner ishockey?

- Ja, den äldsta som är 16 år spelar i Brynäs och minstingen som är 5 har börjat i hockeyskola. Jag är ofta med och tittar.

Är du nöjd med din lön?

- Ja, det får man väl säga.

Har ni några förmåner?

- Nej, inga alls. Vi betalar för allt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?