Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Förmånscykel via jobbet - så funkar det

Det är billigt, klimatsmart och hälsofrämjande. Allt fler arbetsgivare inser vitsen med att erbjuda medarbetarna förmånscykel.
Publicerad 8 september 2023, kl 06:00
JEanette Söderberg på sin cykel som hon leasar från sin arbetsgivare. Utomhus, försommar.
Allt fler arbetsgivare erbjuder sina medarbetare förmånscykel. Jeanette Söderberg är helnöjd med sin. Foto: Fredrik Hjerling.

Systemleverantören Aaro började i mars erbjuda förmånscyklar till sina anställda. Konsultchefen Jeanette Söderberg nappade direkt på det ekonomiskt mycket fördelaktiga erbjudandet.

– Jag hade funderat på att skaffa elcykel ganska länge, för jag ville få in den naturliga vardagsmotionen i tillvaron – den kan vara knepig att få till när man hybridarbetar som tjänsteman. Dessutom var jag rejält trött på det ständiga pendlingskaos som råder i Stockholm. Men, det är en rätt dyr investering, särskilt innan man vet riktigt hur en elcykel fungerar, så det kändes helt rätt att slå till när jag fick den här chansen.

Cykel konkurrenskraftig förmån

Jeanette Söderberg. Foto: Fredrik Bjering.

Jeanette Söderberg berättar att företaget vill kunna erbjuda sina anställda både konkurrenskraftiga förmåner och en bra balans mellan arbete och fritid. Just vardagsmotion är uppskattat och efterfrågat av många. Man har även några tjänstecyklar som man kan låna vid närliggande kundbesök.

– Men de används inte så jättemycket, vårt kontor ligger så centralt att det ofta är enklare att promenera. Då är intresset för förmånscyklar mycket större, vi var många som beställde i första omgången. Och jag upplever att intresset är fortsatt stort, många är väldigt hälsomedvetna här.

Aaro har tecknat avtal med ett företag som levererar cyklar åt medarbetarna, som fritt kan välja från ett stort utbud av både cyklar och utrustning, att använda såväl i tjänsten som privat.

Aaros hyresvärd har ett cykelrum inomhus i ett låst garage, där medarbetarna kan parkera sina cyklar.

– En annan sak jag tyckte är väldigt bra med förmånscykel är att det ingår en årlig cykelservice och att det går att välja till många tillbehör som hjälm och packväskor, säger Jeanette Söderberg.

Månadskostnaden för cykeln dras på den anställdas bruttolön och förmånen är kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Lättare främja anställda att cykla

I januari 2022 blev det dessutom lättare för arbetsgivare att främja anställda att använda cykel, både i tjänsten och till och från jobbet, då de första 3 000 kronorna på förmåncykeln blev skattefria, en slags subvention av staten.

– Jag valde en cykel som kostade 20 000 kronor, det blir en total månadskostnad på 246 kronor, som dras från min bruttolön. Avdraget görs i tre år, sedan går det att köpa loss cykeln för ett pris som beräknas utifrån värdeminskningen. Eller så lämnar man tillbaka den och löser ut en ny.

Själva cykelturen har en positiv inverkan på hälsan, även om man väljer att få lite elektrisk hjälp. Enligt en norsk undersökning så var elcyklisters energiförbrukning 8,5 gånger större än vid vila, att jämföra med en vanlig cyklist som hade en energiförbrukning som var 10,9 gånger större än vid stillasittande.

– Jag har 17 kilometer enkel väg till jobbet, så för mig skulle det vara för stor tröskel att ta mig till jobbet med en vanlig cykel. Dessutom finns det inget omklädningsrum på jobbet, även om vi har duschmöjlighet. Med en elcykel är min ambition att cykla varje dag jag ska in till kontoret, så länge väglaget tillåter. Sedan får vi se vad som händer när det blir regn och rusk. Just nu känns i alla fall min cykeltur som en helt magisk start på dagen, säger Jeanette Söderberg.

Text: Lina Friberg. 

TIPS FÖR EN CYKELVÄNLIG ARBETSPLATS

➧ Bra cykelparkering, gärna inomhus.

➧ Omklädningsrum och dusch.

➧ Köp in cykelhjälmar, varför inte med
företagets logga?

➧ Anordna roliga tävlingar för att
motivera fler medarbetare att cykla.

➧ Använd cykel vid lokala kundbesök.

➧ Tillhandahåll första hjälpen-kit,
pump och cykelverktyg.

REGLER FÖR FÖRMÅNSCYKEL

➧ Arbetsgivaren köper, hyr eller leasar
cykeln.

➧ Förmånserbjudandet ska rikta
sig till alla tillsvidareanställda på
arbetsplatsen.

➧ Den anställda betalar skatt på
förmånen (utöver 3 000 kronor).

➧ Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter.

➧ Gäller för vanliga trampcyklar och
elcyklar, men inte för elsparkcyklar.
 

Källa: Skatteverket

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg

Hälsa

Psykologisk trygghet på jobbet - så lyckas ni

Har ni psykologisk trygghet på ditt jobb? Det får teamet att fungera optimalt visar studier på Google. Men vad är det och hur får du till det? Psykologen Siri Helle tipsar.
Elisabeth Brising Publicerad 23 maj 2024, kl 06:03
Psykologen Siri Helle. Händer som möts.
Psykologen Siri Helle tipsar om hur ni skapar ett produktivt klimat i arbetsgruppen enligt forskningen på bland annat Googles team. Foto: Erik Ardelius/Shutterstock

Psykologisk trygghet på jobbet innebär att du vågar ta sociala risker, ställa ”dumma” frågor, använda humor, ge feedback, be om hjälp och fråga andra om du inte förstår. 

– Det spelar jättestor roll för trivseln, säger Siri Helle, som är psykolog och föreläsare om psykologisk trygghet.

Hur vet man om man har en psykologiskt trygg arbetsplats?

– Man får gå till sig själv: Känner jag mig trygg att till exempel ställa frågor och erkänna misstag, säger Siri Helle.

Enligt den samlade forskningen är tryggheten en av de viktigaste faktorerna man har upptäckt för hur det går i en arbetsgrupp. 

– Trygghet frigör mycket potential i gruppen. Som individer har vi både styrkor och svagheter och för att vi ska komma till vår rätt behöver vi kunna lita på varandra och samarbeta. 

Skit sopas inte undan 

Motsatsen är tystnadskultur och problem som ignoreras tills de blir oöverstigliga. 

– Alla människor gör misstag, men i stället för att lära av dem eller rätta till fel som gjorts finns en risk att de sopas de under mattan tills det inte går längre. Det kan innebära stora förluster för organisationer och företag, poängterar Siri Helle.

Google-studie gjorde begreppet poppis

Begreppet psykologisk trygghet myntades av Harvard-forskaren Amy Edmondson på 90-talet och har studerats inom psykologi och managementforskning sedan dess. 

Till exempel har Google genomfört en tvåårig studie på området på sina team som heter Aristoteles. 

– Google populariserade begreppet och visade att de team hos dem som var mest framgångsrika har hög psykologisk trygghet, säger Siri Helle.

7 saker som kännetecknar psykologisk trygghet

1. Vågar erkänna misstag
2. Tar upp problem
3. Ber om hjälp
4. Vågar framföra nya idéer
5. Bryr sig om varandra som personer
6. Att man värdesätter varandras kompetenser
7. Att det är okej att vara annorlunda på olika sätt.

Chefer och informella ledare påverkar mest

Så hur får man till det? Enligt Siri Helle handlar det om en stegvis grupprocess. En kickoff kan vara ett bra tillfälle att sätta spelreglerna.

– Hur vill vi samarbeta och ta upp om något skaver? Till syvende och sist handlar det om hur man bemöter varandra i vardagen. 

Enligt Siri Helle är psykologisk trygghet något som alla anställda bidrar till, även om formella chefer och informella ledare har störst påverkan. 

Studier visar att psykologiskt trygga grupper också klarar av att hantera olikheter i gruppen. 

– I grupper med hög psykologisk trygghet är mångfald en styrka. Men är man tvärtom otrygg kan samarbetet försvåras av mångfald eftersom man har olika förförståelse, men inte byggt tryggheten att kunna lyssna in och lära av varandra, säger Siri Helle. 

Humor hissar och dissar

Att det finns humor på jobbet är en annan parameter på trygghetskänsla, men skämt kan också lätt landa fel. 

Hur vet man om humorn är en del av tryggheten eller något som skapar osäkerhet?

– Både humor och feedback kan slå fel om det inte görs på rätt sätt. Det handlar om huruvida det finns en känsla av välvilja gentemot varandra i gruppen, säger Siri Helle.

Finns en risk att man som chef är så mån om den trygga känslan att man inte vågar komma med kritik?

– Nej, en chef som är trygg vågar också säga: jag är missnöjd med det här, eller kanske mer finkänsligt: det här beteendet försvårar samarbetet. 

Finns det någon baksida med hög psykologisk trygghet?

– Det finns en risk för oetiskt beteende inom den egna gruppen. Jag har ett personligt exempel från när jag arbetade i vården. Vi fick inte äta av patienternas överblivna mat, men vi tyckte det var dumt att slänga så vi kom överens om att vi ändå kunde dela den med varandra utan att berätta det för chefen. För att vi litade på varandra. 

Vill man veta hur det står till med den psykologiska tryggheten i en grupp finns 39 forskarfrågor att använda sig av. 

Läs mer: Professor Amy C Edmondsson har skrivit boken: The fearless organization. Psykologisk trygghet på jobbet. 

Norska Bard Fyhn har doktorerat i ämnet och driver en blogg

Svenska forskaren och föreläsaren Louise Bringselius har gett ut boken: Psykologisk trygghet: att välkomna den som utmanar.