Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bara 1 av 10 tar cykeln till jobbet

Bara en av tio cyklar till jobbet. I stället väljer hälften av de arbetande svenskarna bil som färdmedel.
Lina Friberg Publicerad 22 juni 2023, kl 06:00
Man i kostym med cykelhjälm i händerna.
Inte många tar cykeln till jobbet. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är största anledningen att välja bort cykeln. Foto: Colourbox.

Enligt undersökningen från cykelleasing företaget BusinessBike beror det svala intresset på väder, svett och långa avstånd. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är det största hindret för att cykla till jobbet, men samtidigt bor drygt femtio procent av de 1000 testdeltagarna mindre än en mil från arbetsplatsen.

Malmöiterna cyklar mest

Det är stora regionala skillnader är det gäller färdmedel till jobbet. I Malmöområdet är cykeln lika vanlig som bilen när man ska till jobbet. Stockholm är den enda region i landet där bil inte är det vanligaste transportsättet till jobbet, sex av tio väljer i stället kollektivtrafik.
För hela riket är siffran två av tio. I Göteborg och övriga landet är bil det vanligaste transportmedlet till jobbet.
I Stockholm och Göteborg känner sig cyklisterna mindre trygga i trafiken och ger cykelvägarna sämre omdömen jämfört med malmöiterna.

Arbetsgivarna uppmuntrar inte cykling

Sex av tio testdeltagare tycker inte att deras arbetsgivare gör något för att främja cykelpendling till jobbet. Förmånscyklar, dusch med omklädningsrum och bra cykelparkering är faktorer som skulle få svenskarna att trampa till jobbet.

  Vi vill att alla ska få känna på friheten som cykling innebär. Det är tydligt att det finns en vilja och starka motiv att cykla ännu mer än vad man gör idag. Ju fler som testar cykling, desto fler upptäcker fördelarna för plånbok, miljö och hälsa, säger Daniel Fathi-Najafi, Country Business Manager på BusinessBike.

Cykling är perfekt vardagsmotion

Konsultbolaget Aaro i Stockholm började erbjuda förmånscyklar till sina anställda i mars. Konsultchefen Jeanette Söderberg nappade direkt på erbjudandet.

– Jag hade funderat på att skaffa elcykel ganska länge, för jag ville få in den naturliga vardagsmotionen i tillvaron. Dessutom var jag rejält trött på det ständiga pendlingskaos som råder i Stockholm. Men det är en rätt dyr investering, särskilt innan man vet riktigt hur den fungerar. Så det kändes helt rätt att slå till när jag fick den här chansen.

Bra för hälsan

Själva cykelturen har en positiv inverkan på hälsan, även om du väljer att få lite elektrisk hjälp. Enligt en norsk undersökning så var elcyklisters energiförbrukning 8,5 gånger större än vid vila, medan en vanlig cyklist hade en energiförbrukning som var 10,9 gånger större än vid stillasittande.

– Jag har 17 kilometer enkel väg till jobbet, så jag kände att för mig skulle det vara för stor tröskel att ta mig till jobbet med en vanlig cykel. Med en elcykel är min ambition att cykla varje dag jag ska in till kontoret, så länge väglaget håller. Sedan får vi se hur det blir till hösten med regn och rusk. Just nu känns i alla fall min cykeltur som en magisk start på dagen, säger Jeanette Söderberg.

Kort om cykling

  • Tre av tio svenskar tar cykeln till jobbet ibland.
  • Sju procent cyklar till jobbet fem dagar i veckan.
  • En brittisk studie visar att de som cyklar till jobbet halverar risken att drabbas av både hjärt-kärlsjukdomar och cancer jämfört med dem som åker bil eller kollektivt. Undersökningen är baserad på en kvarts miljon deltagare som följdes under fem år.
  •  En undersökning från Umeå universitet visar att människor som regelbundet cyklar till jobbet har cirka 40 procent lägre risk för att drabbas av hjärtinfarkt.
  • Anställda som cyklar till jobbet har i genomsnitt 1,3 dagar mindre sjukfrånvaro per år än genomsnittet.

Källa: Cykelfrämjandet och BusinessBike.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg