Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bara 1 av 10 tar cykeln till jobbet

Bara en av tio cyklar till jobbet. I stället väljer hälften av de arbetande svenskarna bil som färdmedel.
Lina Friberg Publicerad
Man i kostym med cykelhjälm i händerna.
Inte många tar cykeln till jobbet. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är största anledningen att välja bort cykeln. Foto: Colourbox.

Enligt undersökningen från cykelleasing företaget BusinessBike beror det svala intresset på väder, svett och långa avstånd. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är det största hindret för att cykla till jobbet, men samtidigt bor drygt femtio procent av de 1000 testdeltagarna mindre än en mil från arbetsplatsen.

Malmöiterna cyklar mest

Det är stora regionala skillnader är det gäller färdmedel till jobbet. I Malmöområdet är cykeln lika vanlig som bilen när man ska till jobbet. Stockholm är den enda region i landet där bil inte är det vanligaste transportsättet till jobbet, sex av tio väljer i stället kollektivtrafik.
För hela riket är siffran två av tio. I Göteborg och övriga landet är bil det vanligaste transportmedlet till jobbet.
I Stockholm och Göteborg känner sig cyklisterna mindre trygga i trafiken och ger cykelvägarna sämre omdömen jämfört med malmöiterna.

Arbetsgivarna uppmuntrar inte cykling

Sex av tio testdeltagare tycker inte att deras arbetsgivare gör något för att främja cykelpendling till jobbet. Förmånscyklar, dusch med omklädningsrum och bra cykelparkering är faktorer som skulle få svenskarna att trampa till jobbet.

  Vi vill att alla ska få känna på friheten som cykling innebär. Det är tydligt att det finns en vilja och starka motiv att cykla ännu mer än vad man gör idag. Ju fler som testar cykling, desto fler upptäcker fördelarna för plånbok, miljö och hälsa, säger Daniel Fathi-Najafi, Country Business Manager på BusinessBike.

Cykling är perfekt vardagsmotion

Konsultbolaget Aaro i Stockholm började erbjuda förmånscyklar till sina anställda i mars. Konsultchefen Jeanette Söderberg nappade direkt på erbjudandet.

– Jag hade funderat på att skaffa elcykel ganska länge, för jag ville få in den naturliga vardagsmotionen i tillvaron. Dessutom var jag rejält trött på det ständiga pendlingskaos som råder i Stockholm. Men det är en rätt dyr investering, särskilt innan man vet riktigt hur den fungerar. Så det kändes helt rätt att slå till när jag fick den här chansen.

Bra för hälsan

Själva cykelturen har en positiv inverkan på hälsan, även om du väljer att få lite elektrisk hjälp. Enligt en norsk undersökning så var elcyklisters energiförbrukning 8,5 gånger större än vid vila, medan en vanlig cyklist hade en energiförbrukning som var 10,9 gånger större än vid stillasittande.

– Jag har 17 kilometer enkel väg till jobbet, så jag kände att för mig skulle det vara för stor tröskel att ta mig till jobbet med en vanlig cykel. Med en elcykel är min ambition att cykla varje dag jag ska in till kontoret, så länge väglaget håller. Sedan får vi se hur det blir till hösten med regn och rusk. Just nu känns i alla fall min cykeltur som en magisk start på dagen, säger Jeanette Söderberg.

Kort om cykling

  • Tre av tio svenskar tar cykeln till jobbet ibland.
  • Sju procent cyklar till jobbet fem dagar i veckan.
  • En brittisk studie visar att de som cyklar till jobbet halverar risken att drabbas av både hjärt-kärlsjukdomar och cancer jämfört med dem som åker bil eller kollektivt. Undersökningen är baserad på en kvarts miljon deltagare som följdes under fem år.
  •  En undersökning från Umeå universitet visar att människor som regelbundet cyklar till jobbet har cirka 40 procent lägre risk för att drabbas av hjärtinfarkt.
  • Anställda som cyklar till jobbet har i genomsnitt 1,3 dagar mindre sjukfrånvaro per år än genomsnittet.

Källa: Cykelfrämjandet och BusinessBike.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.