kollega.se logotyp
Sök
Hälsa

Bara 1 av 10 tar cykeln till jobbet

Bara en av tio cyklar till jobbet. I stället väljer hälften av de arbetande svenskarna bil som färdmedel.
Lina Friberg Publicerad
Man i kostym med cykelhjälm i händerna.
Inte många tar cykeln till jobbet. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är största anledningen att välja bort cykeln. Foto: Colourbox.

Enligt undersökningen från cykelleasing företaget BusinessBike beror det svala intresset på väder, svett och långa avstånd. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är det största hindret för att cykla till jobbet, men samtidigt bor drygt femtio procent av de 1000 testdeltagarna mindre än en mil från arbetsplatsen.

Malmöiterna cyklar mest

Det är stora regionala skillnader är det gäller färdmedel till jobbet. I Malmöområdet är cykeln lika vanlig som bilen när man ska till jobbet. Stockholm är den enda region i landet där bil inte är det vanligaste transportsättet till jobbet, sex av tio väljer i stället kollektivtrafik.
För hela riket är siffran två av tio. I Göteborg och övriga landet är bil det vanligaste transportmedlet till jobbet.
I Stockholm och Göteborg känner sig cyklisterna mindre trygga i trafiken och ger cykelvägarna sämre omdömen jämfört med malmöiterna.

Arbetsgivarna uppmuntrar inte cykling

Sex av tio testdeltagare tycker inte att deras arbetsgivare gör något för att främja cykelpendling till jobbet. Förmånscyklar, dusch med omklädningsrum och bra cykelparkering är faktorer som skulle få svenskarna att trampa till jobbet.

–  Vi vill att alla ska få känna på friheten som cykling innebär. Det är tydligt att det finns en vilja och starka motiv att cykla ännu mer än vad man gör idag. Ju fler som testar cykling, desto fler upptäcker fördelarna för plånbok, miljö och hälsa, säger Daniel Fathi-Najafi, Country Business Manager på BusinessBike.

Cykling är perfekt vardagsmotion

Konsultbolaget Aaro i Stockholm började erbjuda förmånscyklar till sina anställda i mars. Konsultchefen Jeanette Söderberg nappade direkt på erbjudandet.

– Jag hade funderat på att skaffa elcykel ganska länge, för jag ville få in den naturliga vardagsmotionen i tillvaron. Dessutom var jag rejält trött på det ständiga pendlingskaos som råder i Stockholm. Men det är en rätt dyr investering, särskilt innan man vet riktigt hur den fungerar. Så det kändes helt rätt att slå till när jag fick den här chansen.

Bra för hälsan

Själva cykelturen har en positiv inverkan på hälsan, även om du väljer att få lite elektrisk hjälp. Enligt en norsk undersökning så var elcyklisters energiförbrukning 8,5 gånger större än vid vila, medan en vanlig cyklist hade en energiförbrukning som var 10,9 gånger större än vid stillasittande.

– Jag har 17 kilometer enkel väg till jobbet, så jag kände att för mig skulle det vara för stor tröskel att ta mig till jobbet med en vanlig cykel. Med en elcykel är min ambition att cykla varje dag jag ska in till kontoret, så länge väglaget håller. Sedan får vi se hur det blir till hösten med regn och rusk. Just nu känns i alla fall min cykeltur som en magisk start på dagen, säger Jeanette Söderberg.

Kort om cykling

  • Tre av tio svenskar tar cykeln till jobbet ibland.
  • Sju procent cyklar till jobbet fem dagar i veckan.
  • En brittisk studie visar att de som cyklar till jobbet halverar risken att drabbas av både hjärt-kärlsjukdomar och cancer jämfört med dem som åker bil eller kollektivt. Undersökningen är baserad på en kvarts miljon deltagare som följdes under fem år.
  •  En undersökning från Umeå universitet visar att människor som regelbundet cyklar till jobbet har cirka 40 procent lägre risk för att drabbas av hjärtinfarkt.
  • Anställda som cyklar till jobbet har i genomsnitt 1,3 dagar mindre sjukfrånvaro per år än genomsnittet.

Källa: Cykelfrämjandet och BusinessBike.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Läs även