Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Enligt undersökningen från cykelleasing företaget BusinessBike beror det svala intresset på väder, svett och långa avstånd. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är det största hindret för att cykla till jobbet, men samtidigt bor drygt femtio procent av de 1000 testdeltagarna mindre än en mil från arbetsplatsen.
Det är stora regionala skillnader är det gäller färdmedel till jobbet. I Malmöområdet är cykeln lika vanlig som bilen när man ska till jobbet. Stockholm är den enda region i landet där bil inte är det vanligaste transportsättet till jobbet, sex av tio väljer i stället kollektivtrafik.
För hela riket är siffran två av tio. I Göteborg och övriga landet är bil det vanligaste transportmedlet till jobbet.
I Stockholm och Göteborg känner sig cyklisterna mindre trygga i trafiken och ger cykelvägarna sämre omdömen jämfört med malmöiterna.
Sex av tio testdeltagare tycker inte att deras arbetsgivare gör något för att främja cykelpendling till jobbet. Förmånscyklar, dusch med omklädningsrum och bra cykelparkering är faktorer som skulle få svenskarna att trampa till jobbet.
– Vi vill att alla ska få känna på friheten som cykling innebär. Det är tydligt att det finns en vilja och starka motiv att cykla ännu mer än vad man gör idag. Ju fler som testar cykling, desto fler upptäcker fördelarna för plånbok, miljö och hälsa, säger Daniel Fathi-Najafi, Country Business Manager på BusinessBike.
Konsultbolaget Aaro i Stockholm började erbjuda förmånscyklar till sina anställda i mars. Konsultchefen Jeanette Söderberg nappade direkt på erbjudandet.
– Jag hade funderat på att skaffa elcykel ganska länge, för jag ville få in den naturliga vardagsmotionen i tillvaron. Dessutom var jag rejält trött på det ständiga pendlingskaos som råder i Stockholm. Men det är en rätt dyr investering, särskilt innan man vet riktigt hur den fungerar. Så det kändes helt rätt att slå till när jag fick den här chansen.
Själva cykelturen har en positiv inverkan på hälsan, även om du väljer att få lite elektrisk hjälp. Enligt en norsk undersökning så var elcyklisters energiförbrukning 8,5 gånger större än vid vila, medan en vanlig cyklist hade en energiförbrukning som var 10,9 gånger större än vid stillasittande.
– Jag har 17 kilometer enkel väg till jobbet, så jag kände att för mig skulle det vara för stor tröskel att ta mig till jobbet med en vanlig cykel. Med en elcykel är min ambition att cykla varje dag jag ska in till kontoret, så länge väglaget håller. Sedan får vi se hur det blir till hösten med regn och rusk. Just nu känns i alla fall min cykeltur som en magisk start på dagen, säger Jeanette Söderberg.
Källa: Cykelfrämjandet och BusinessBike.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.