Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bara 1 av 10 tar cykeln till jobbet

Bara en av tio cyklar till jobbet. I stället väljer hälften av de arbetande svenskarna bil som färdmedel.
Lina Friberg Publicerad
Man i kostym med cykelhjälm i händerna.
Inte många tar cykeln till jobbet. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är största anledningen att välja bort cykeln. Foto: Colourbox.

Enligt undersökningen från cykelleasing företaget BusinessBike beror det svala intresset på väder, svett och långa avstånd. Fler än hälften anger att sträckan mellan hemmet och jobbet är det största hindret för att cykla till jobbet, men samtidigt bor drygt femtio procent av de 1000 testdeltagarna mindre än en mil från arbetsplatsen.

Malmöiterna cyklar mest

Det är stora regionala skillnader är det gäller färdmedel till jobbet. I Malmöområdet är cykeln lika vanlig som bilen när man ska till jobbet. Stockholm är den enda region i landet där bil inte är det vanligaste transportsättet till jobbet, sex av tio väljer i stället kollektivtrafik.
För hela riket är siffran två av tio. I Göteborg och övriga landet är bil det vanligaste transportmedlet till jobbet.
I Stockholm och Göteborg känner sig cyklisterna mindre trygga i trafiken och ger cykelvägarna sämre omdömen jämfört med malmöiterna.

Arbetsgivarna uppmuntrar inte cykling

Sex av tio testdeltagare tycker inte att deras arbetsgivare gör något för att främja cykelpendling till jobbet. Förmånscyklar, dusch med omklädningsrum och bra cykelparkering är faktorer som skulle få svenskarna att trampa till jobbet.

  Vi vill att alla ska få känna på friheten som cykling innebär. Det är tydligt att det finns en vilja och starka motiv att cykla ännu mer än vad man gör idag. Ju fler som testar cykling, desto fler upptäcker fördelarna för plånbok, miljö och hälsa, säger Daniel Fathi-Najafi, Country Business Manager på BusinessBike.

Cykling är perfekt vardagsmotion

Konsultbolaget Aaro i Stockholm började erbjuda förmånscyklar till sina anställda i mars. Konsultchefen Jeanette Söderberg nappade direkt på erbjudandet.

– Jag hade funderat på att skaffa elcykel ganska länge, för jag ville få in den naturliga vardagsmotionen i tillvaron. Dessutom var jag rejält trött på det ständiga pendlingskaos som råder i Stockholm. Men det är en rätt dyr investering, särskilt innan man vet riktigt hur den fungerar. Så det kändes helt rätt att slå till när jag fick den här chansen.

Bra för hälsan

Själva cykelturen har en positiv inverkan på hälsan, även om du väljer att få lite elektrisk hjälp. Enligt en norsk undersökning så var elcyklisters energiförbrukning 8,5 gånger större än vid vila, medan en vanlig cyklist hade en energiförbrukning som var 10,9 gånger större än vid stillasittande.

– Jag har 17 kilometer enkel väg till jobbet, så jag kände att för mig skulle det vara för stor tröskel att ta mig till jobbet med en vanlig cykel. Med en elcykel är min ambition att cykla varje dag jag ska in till kontoret, så länge väglaget håller. Sedan får vi se hur det blir till hösten med regn och rusk. Just nu känns i alla fall min cykeltur som en magisk start på dagen, säger Jeanette Söderberg.

Kort om cykling

  • Tre av tio svenskar tar cykeln till jobbet ibland.
  • Sju procent cyklar till jobbet fem dagar i veckan.
  • En brittisk studie visar att de som cyklar till jobbet halverar risken att drabbas av både hjärt-kärlsjukdomar och cancer jämfört med dem som åker bil eller kollektivt. Undersökningen är baserad på en kvarts miljon deltagare som följdes under fem år.
  •  En undersökning från Umeå universitet visar att människor som regelbundet cyklar till jobbet har cirka 40 procent lägre risk för att drabbas av hjärtinfarkt.
  • Anställda som cyklar till jobbet har i genomsnitt 1,3 dagar mindre sjukfrånvaro per år än genomsnittet.

Källa: Cykelfrämjandet och BusinessBike.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.  

Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.