Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ensamhet negativt för arbetsprestation och hälsa
Att känna sig ensam har många negativa konsekvenser för hälsan, enligt forskningen. Det kan också leda till att man presterar sämre på jobbet.
Varje fredagsfika ljuger Åsa om vad hon ska göra under helgen. När kollegorna frågar så målar hon upp en bild av den fritid hon skulle vilja ha, som den glada och sociala person med många vänner och fulltecknade helger hon tidigare var.
Men tyvärr blev flytten till drömjobbet i storstaden inte alls som hon trodde. I stället har hon upplevt sig bli exkluderad både av kollegor och andra, vilket har lett till att hon mest sitter ensam hemma på helgerna.
Fast det är något hon skäms för och aldrig kommer att avslöja. Det skulle knäcka henne totalt, känner Åsa, som nu har börjat söka jobb på hemorten för att kunna flytta tillbaka.
Enligt psykologen Anna Bennich, som mött många ofrivilligt ensamma och skrivit en bok om problemet, brukar skammen komma som ett brev på posten för den som upplever sig vara för ensam.
– Eftersom vi är flockdjur är ett av våra viktigaste basala behov att tillhöra ett gäng. Om man inte gör det känner man att det är något fel på en, att man inte är värd att älskas. Och det är något man skäms för och inte vill visa upp, säger hon.
– Samtidigt är skammen en signal om att dra sig undan, vilket leder till att man får svårare att ge sig ut bland folk och att be om hjälp.
Svårt att mäta ensamhet
Det har ibland sagts att ensamheten är en av våra stora folksjukdomar. Om det verkligen är så kan Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska institutet, som länge forskat om ensamhet, inte bekräfta.
– Men det är sannolikt en större folksjukdom och ett större folkhälsoproblem än man tror i dag. Vissa hävdar att det är ett litet problem och att det knappt har ökat. Men eftersom ensamhet är väldigt komplext är det svårt att mäta, påpekar han.
Peter Strang tar SCB:s senaste undersökning 2020 om våra levnadsförhållanden som exempel. Där ställs frågan hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna som man har känt sig ensam. Sex procent av befolkningen, från 16 år och uppåt, svarar att de hela tiden eller för det mesta har gjort det.
– Det som gör sådana här uppgifter så svåra att dra några slutsatser utifrån är exempelvis att ensamhet fortfarande är så stigmatiserat, laddat. Och då svarar man nog inte heller alltid ärligt utan kanske mer utifrån hur man tycker att livet borde vara. För ingen vill ju kännas vid att man är så ensam, att man inte har några vänner, säger han.
– I andra studier tittar man i stället exempelvis på om man är ensamboende eller sambo, som ett mått på ensamhet, vilket ju inte heller blir rättvisande eftersom den ensamboende kan ha jättemånga vänner. Så när man ska försöka tolka sådana här data blir det väldigt komplext.
Färre naturliga mötesplatser
Anna Bennich är övertygad om att den ofrivilliga ensamheten har ökat. En förklaring kan vara att vi i dag har färre naturliga mötesplatser än tidigare, exempelvis beroende på att färre tar del av samvaron i kyrkan, är aktiva i föreningslivet och att digitaliseringen medfört att vi nu ska sköta mycket hemifrån. Vi småpratar inte längre med andra i postkön eller i matbutiken.
– Studier har ju också visat att vi är ganska slutna i Sverige. Att vi till exempel ogärna bjuder hem någon som är ny på jobbet, för då måste vi först ha städat. Eller att vi tänker att ens nya kollega kanske inte alls vill bli hembjuden och då vill man inte besvära genom att ställa frågan, säger Anna Bennich.
Peter Strang tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss. Men forskning som gjorts har visat att en ofrivillig ensamhet drabbar oss både till kropp och själ.
Mentalt kan vi påverkas så att vi blir stressade, deppiga, får ett sämre självförtroende, sover sämre och blir orkeslösa, vilket minskar vår kognitiva förmåga och därmed också gör oss mindre effektiva på jobbet.
Eftersom vi är flockdjur är ett av våra viktigaste basala behov att tillhöra ett gäng
Fysiskt innebär en långvarig ofrivillig ensamhet att man får en kronisk lågintensiv stress i kroppen och att det långvariga påslaget av stresshormoner som det innebär kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen. Vilket i förlängningen innebär att risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens ökar. Man löper också större risk för att få en depression.
En stor dansk studie har också visat att ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som det är att röka 15 cigaretter om dagen. Liksom att problemet är en större riskfaktor än fetma och fysisk inaktivitet.
Hämmar immunförsvaret
En annan studie som Peter Strang finner intressant, inte minst med tanke på dagens läge, är en som har visat att den som känner sig ensam får ett sämre skydd av vacciner. Undersökningen gjordes bland en grupp friska studenter som först fick skatta sin känsla av gemenskap eller ensamhet och sedan fick ett vanligt influensavaccin.
Det visade sig att de som upplevt sig vara ensamma inte bildade lika höga halter av antikroppar som övriga.
– Forskarna tolkade det som att den långvariga stressreaktion som blir följden av ensamhet, där det blir en frisättning av hormoner som kortisol, hämmar immunförsvaret.
Anna Bennich och Peter Strang vill båda att ensamhet får en plats på folkhälsokartan på ett tydligare sätt än i dag. Det ska vara självklart att läkaren också frågar om ens sociala liv när man går till vårdcentralen eller företagshälsovården och berättar att man mår dåligt.
Båda lyfter också upp allas vårt ansvar som medmänniskor till kollegor eller vänner som verkar vara ensamma.
– Vi kan ju tycka att det är svårt att ta upp den sortens frågor med någon i vår närhet. Man kan vara rädd för att gå över en gräns och undra över om man verkligen är rätt person att ta upp det, att man kanske ska säga något på fel sätt och till och med göra det värre för den här personen. Men det är faktiskt bättre att säga något halvklumpigt än inget alls, säger Anna Bennich.
– Man kan ju också exempelvis försöka bjuda med en kollega som aldrig går på lunch. Det kan göra stor skillnad.
Och det går också att komma ur sin ensamhet av egen kraft, påpekar Anna Bennich.
– Men då behöver man också få fatt i den där skamkänslan, genom att fundera över vad det är för skam man känner och vad den ställer till med och sedan försöka komma förbi det hindret, säger hon.
– Sedan behöver man hitta ett sammanhang där man får möjlighet att träffa nya människor. Exempelvis kan det vara bra att engagera sig i volontärsarbete där man både kommer ut bland människor, kan engagera sig i något och hjälpa andra, vilket vi vet att man mår väldigt bra av.
Olika slags ensamhet
- SOCIAL Man saknar vänner som man känner samhörighet med och kan anförtro sig åt.
- EMOTIONELL Man har ingen kärlekspartner som man kan anförtro sig åt på djupet.
- EXISTENTIELL Du kan leva i ett förhållande och ha massor av kollegor och vänner som du trivs med, men ändå känna att dina innersta tankar och känslor inte går att dela med någon. Att ingen verkligen lyssnar och förstår, att du ofta blir missförstådd.
SÅ BLIR DU MINDRE ENSAM
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för vad man själv kan göra för att bryta sin ensamhet, kallad EASE.
E: EXTEND YOURSELF. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: ACTION PLAN. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: SELECTION. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: EXPECT THE BEST. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips
Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Så påverkar mörkret din hälsa
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
Tips för att må bättre under vintern
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ljusbrist negativt för humöret
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
Maxa ditt ljusintag på jobbet
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
Så kan du använda friskvårdsbidraget
Tillhör du också dem som drabbas av friskvårdspanik i november? Här kommer några tips och råd som vägledning inför ditt svåra val.
Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp, som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.
Annat än idrott
Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.
Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra.
Chefen bestämmer
Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga.
Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar. En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida.
Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse.
Skatteverket avgör
Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd.
Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt.
