Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ensamhet negativt för arbetsprestation och hälsa

Att känna sig ensam har många negativa konsekvenser för hälsan, enligt forskningen. Det kan också leda till att man presterar sämre på jobbet.
Anita Täpp Publicerad
Man måste inte sakna vänner för att uppleva ensamhet, det kan också bottna i att man inte har någon att prata med om livets allvarligare saker. Att vara ofrivilligt ensam innebär att man löper lika stor risk för att dö i förtid som den som röker 15 cigaretter om dagen, enligt en stor studie. Illustration: Monica Lind

Varje fredagsfika ljuger Åsa om vad hon ska göra under helgen. När kollegorna frågar så målar hon upp en bild av den fritid hon skulle vilja ha, som den glada och sociala person med många vänner och fulltecknade helger hon tidigare var.

Men tyvärr blev flytten till drömjobbet i storstaden inte alls som hon trodde. I stället har hon upplevt sig bli exkluderad både av kollegor och andra, vilket har lett till att hon mest sitter ensam hemma på helgerna.

Fast det är något hon skäms för och aldrig kommer att avslöja. Det skulle knäcka henne totalt, känner Åsa, som nu har börjat söka jobb på hemorten för att kunna flytta tillbaka.

Enligt psykologen Anna Bennich, som mött många ofrivilligt ensamma och skrivit en bok om problemet, brukar skammen komma som ett brev på posten för den som upplever sig vara för ensam.

– Eftersom vi är flockdjur är ett av våra viktigaste basala behov att tillhöra ett gäng. Om man inte gör det känner man att det är något fel på en, att man inte är värd att älskas. Och det är något man skäms för och inte vill visa upp, säger hon.

– Samtidigt är skammen en signal om att dra sig undan, vilket leder till att man får svårare att ge sig ut bland folk och att be om hjälp.

Svårt att mäta ensamhet

Det har ibland sagts att ensamheten är en av våra stora folksjukdomar. Om det verkligen är så kan Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska institutet, som länge forskat om ensamhet, inte bekräfta.

– Men det är sannolikt en större folksjukdom och ett större folkhälsoproblem än man tror i dag. Vissa hävdar att det är ett litet problem och att det knappt har ökat. Men eftersom ensamhet är väldigt komplext är det svårt att mäta, påpekar han.

Peter Strang tar SCB:s senaste undersökning 2020 om våra levnadsförhållanden som exempel. Där ställs frågan hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna som man har känt sig ensam. Sex procent av befolkningen, från 16 år och uppåt, svarar att de hela tiden eller för det mesta har gjort det.

– Det som gör sådana här uppgifter så svåra att dra några slutsatser utifrån är exempelvis att ensamhet fortfarande är så stigmatiserat, laddat. Och då svarar man nog inte heller alltid ärligt utan kanske mer utifrån hur man tycker att livet borde vara. För ingen vill ju kännas vid att man är så ensam, att man inte har några vänner, säger han.

– I andra studier tittar man i stället exempelvis på om man är ensamboende eller sambo, som ett mått på ensamhet, vilket ju inte heller blir rättvisande eftersom den ensamboende kan ha jättemånga vänner. Så när man ska försöka tolka sådana här data blir det väldigt komplext.

Färre naturliga mötesplatser

Anna Bennich är övertygad om att den ofrivilliga ensamheten har ökat. En förklaring kan vara att vi i dag har färre naturliga mötesplatser än tidigare, exempelvis beroende på att färre tar del av samvaron i kyrkan, är aktiva i föreningslivet och att digitaliseringen medfört att vi nu ska sköta mycket hemifrån. Vi småpratar inte längre med andra i postkön eller i matbutiken.

– Studier har ju också visat att vi är ganska slutna i Sverige. Att vi till exempel ogärna bjuder hem någon som är ny på jobbet, för då måste vi först ha städat. Eller att vi tänker att ens nya kollega kanske inte alls vill bli hembjuden och då vill man inte besvära genom att ställa frågan, säger Anna Bennich.

Peter Strang tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss. Men forskning som gjorts har visat att en ofrivillig ensamhet drabbar oss både till kropp och själ.

Mentalt kan vi påverkas så att vi blir stressade, deppiga, får ett sämre självförtroende, sover sämre och blir orkeslösa, vilket minskar vår kognitiva förmåga och därmed också gör oss mindre effektiva på jobbet.

Eftersom vi är flockdjur är ett av våra viktigaste basala behov att tillhöra ett gäng

Fysiskt innebär en långvarig ofrivillig ensamhet att man får en kronisk lågintensiv stress i kroppen och att det långvariga påslaget av stresshormoner som det innebär kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen. Vilket i förlängningen innebär att risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens ökar. Man löper också större risk för att få en depression.

En stor dansk studie har också visat att ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som det är att röka 15 cigaretter om dagen. Liksom att problemet är en större riskfaktor än fetma och fysisk inaktivitet.

Hämmar immunförsvaret

En annan studie som Peter Strang finner intressant, inte minst med tanke på dagens läge, är en som har visat att den som känner sig ensam får ett sämre skydd av vacciner. Undersökningen gjordes bland en grupp friska studenter som först fick skatta sin känsla av gemenskap eller ensamhet och sedan fick ett vanligt influensavaccin.

Det visade sig att de som upplevt sig vara ensamma inte bildade lika höga halter av antikroppar som övriga.

– Forskarna tolkade det som att den långvariga stressreaktion som blir följden av ensamhet, där det blir en frisättning av hormoner som kortisol, hämmar immunförsvaret.

Anna Bennich och Peter Strang vill båda att ensamhet får en plats på folkhälsokartan på ett tydligare sätt än i dag. Det ska vara självklart att läkaren också frågar om ens sociala liv när man går till vårdcentralen eller företagshälsovården och berättar att man mår dåligt.

Båda lyfter också upp allas vårt ansvar som medmänniskor till kollegor eller vänner som verkar vara ensamma.

– Vi kan ju tycka att det är svårt att ta upp den sortens frågor med någon i vår närhet. Man kan vara rädd för att gå över en gräns och undra över om man verkligen är rätt person att ta upp det, att man kanske ska säga något på fel sätt och till och med göra det värre för den här personen. Men det är faktiskt bättre att säga något halvklumpigt än inget alls, säger Anna Bennich.

– Man kan ju också exempelvis försöka bjuda med en kollega som aldrig går på lunch. Det kan göra stor skillnad.

Och det går också att komma ur sin ensamhet av egen kraft, påpekar Anna Bennich.

– Men då behöver man också få fatt i den där skamkänslan, genom att fundera över vad det är för skam man känner och vad den ställer till med och sedan försöka komma förbi det hindret, säger hon.

– Sedan behöver man hitta ett sammanhang där man får möjlighet att träffa nya människor. Exempelvis kan det vara bra att engagera sig i volontärsarbete där man både kommer ut bland människor, kan engagera sig i något och hjälpa andra, vilket vi vet att man mår väldigt bra av.

Olika slags ensamhet

  • SOCIAL Man saknar vänner som man känner samhörighet med och kan anförtro sig åt.
  • EMOTIONELL Man har ingen kärlekspartner som man kan anförtro sig åt på djupet.
  • EXISTENTIELL Du kan leva i ett förhållande och ha massor av kollegor och vänner som du trivs med, men ändå känna att dina innersta tankar och känslor inte går att dela med någon. Att ingen verkligen lyssnar och förstår, att du ofta blir missförstådd.

 

SÅ BLIR DU MINDRE ENSAM

Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för vad man själv kan göra för att bryta sin ensamhet, kallad EASE.

E: EXTEND YOURSELF. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: ACTION PLAN. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinna­de och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: SELECTION. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: EXPECT THE BEST. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.
Hälsa

Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom

Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 05:59
Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom
Två personer som visar tecken på stress och utmattning. En kvinna håller händerna för ansiktet framför en dator och en man sitter framåtböjd med händerna knäppta framför sig.
Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177

Hälsa

Utmattningssyndrom försvinner – men patienterna finns kvar

Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom och 2028 försvinner diagnosen helt. Men människorna som drabbas av svår stress och utmattning försvinner inte. Vad händer med deras diagnos, behandling och sjukskrivning när utmattningssyndrom tas bort?
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 05:59
Två personer som visar tecken på stress och utmattning. En kvinna håller händerna för ansiktet framför en dator och en man sitter framåtböjd med händerna knäppta framför sig.
Stress och utmattning kan drabba både kvinnor och män. När diagnosen utmattningssyndrom försvinner 2028 väcks frågor om hur patienterna ska diagnostiseras, behandlas och sjukskrivas. Foto: Colourbox

Varför försvinner diagnosen utmattningssyndrom 2028? 

  • Under 1990-talskrisen ökade sjukskrivningarna för depression kraftigt, bland annat i samband med personalneddragningar och ökad arbetsbelastning.  
  • Svenska forskare såg att många patienter inte var deprimerade utan framför allt extremt trötta.  
  • Andra symtom var nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, yrsel och ljudkänslighet.  
  • 2005 började tillståndet kallas utmattningssyndrom i Sverige.  
  • I andra länder används benämningar som professionell utmattning och klinisk burnout för liknande symtom.  
  • Den 1 januari 2028 uppdaterar WHO sitt diagnossystem och tar bort nationella diagnoskoder, bland annat för att underlätta jämförelser av statistik och behandlingar. Då försvinner Sveriges diagnoskod för utmattningssyndrom.

Källor: Utmattningssyndrom (2024), med Marie Åsberg som huvudredaktör och tidningen Allt om arbetsmiljö   

– Det är intressant vilken diagnos patienter som är så trötta att de inte fungerar får nu. De kan ju inte bara försvinna, säger Ingibjörg Jonsdottir, verksamhetschef för Institutet för stressmedicin och professor i folkhälsa vid Göteborgs universitet.

Ingibjörg Jonsdottir. Foto: Institutet för stressmedicin

Människor blir utmattade i hela världen. Men det är bara i Sverige den medicinska diagnosen utmattningssyndrom finns. Den försvinner när Världshälsoorganisationen, WHO, snart uppdaterar sitt diagnossystem och tar bort nationella diagnoskoder. 

Statistik från Försäkringskassan visar att färre redan får diagnosen. Antalet personer som påbörjade en sjukskrivning längre än 14 dagar med diagnosen utmattningssyndrom minskade från 19 700 år 2024 till 12 000 år 2025, enligt Ulrik Lidwall, analytiker och forskare vid Försäkringskassan. Samtidigt minskade samtliga sjukfall med stressrelaterade diagnoser med 12 procent.   

Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom

Ulrik Lidwall säger att det är för tidigt att veta om minskningen av stressrelaterade diagnoser är början på en långsiktig trend.  

Ulrik Lidwall
Ulrik Lidwall Foto: Lars Ingels

– Vi har generellt upp- och nedgångar i sjukfrånvaron. I en högkonjunktur kommer till exempel fler in på arbetsmarknaden och kan bli sjukskrivna. 

Även i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026 konstateras att orsaken till minskningen är oklar. Teorier som förs fram är till exempel ökat fokus på arbetsmiljö och psykisk hälsa, hormonbehandling vid klimakteriebesvär, förändrade sjukskrivningsmönster och en osäker arbetsmarknad där fler kanske väljer att ”bita ihop”.  

Försäkringskassans statistik visar inte, enligt Ulrik Lidwall, att några andra diagnoser har ersatt utmattningssyndrom. 

– Det finns risk att de som verkligen behöver få hjälp av vården att hantera den belastning som har orsakat symtomen och eventuellt en sjukskrivning inte får det, att man tappar dem, säger Ingibjörg Jonsdottir. 

En annan möjlig förklaringen till att färre får diagnosen är enligt Ingibjörg Jonsdottir att läkarna har blivit bättre på att sortera bort det som inte är utmattningssyndrom och inte kräver sjukskrivning.  

Vad ersätter diagnosen utmattningssyndrom?

Innan diagnosen utmattningssyndrom fanns fick patienter med symptom som extrem trötthet, koncentrationsstörningar och nedstämdhet ofta en depressionsdiagnos.

Hälsa

”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

Ingibjörg Jonsdottir ser en risk för felbehandling om depression skulle ersätta utmattningssyndrom; till exempel att antidepressiva läkemedel ges i stället för att det tas ett helhetsgrepp om ohälsan. Hon betonar vikten av att utreda orsaken till ohälsan parallellt med att det görs en medicinsk bedömning.

– Utmattningssyndrom är ett tillstånd som har orsakats av allvarlig stress och överbelastning. Man tillfrisknar inte om orsaken inte förändras. Då vi vet att arbetsplatsen spelar en roll i sammanhanget är det viktigt att så många som möjligt av de berörda individerna får hjälp av företagshälsovården.

Ulrik Lidwall tror att det kan bli kortare sjukskrivningar om utmattningssyndrom ersätts med diagnoser där kortare sjukskrivning rekommenderas, till exempel akut stressreaktion. Han konstaterar samtidigt att patienterna kan ha exponerats för till exempel överbelastning på jobbet under lång tid och att återhämtningstiden därför kan bli lång.   

– Då är det läkarens utmaning att etablera att det är rimligt med en längre sjukskrivning än vad som anges i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.   

Så kan sjukskrivningen påverkas när diagnosen försvinner

Charlotte Wallin
Charlotte Wallin Foto: Lisa Nilsson Carlsson

Charlotte Wallin, chefsläkare på företagshälsan Feelgood, berättar att färre diagnostiseras med utmattningssyndrom hos dem sedan det våren 2025 stod klart att diagnosen försvinner.

– Vi ser en liknande trend hos oss som i samhället i stort, men har inga absoluta siffror. Vi har inte tagit beslut om att diagnosen inte får användas, men man bör överväga om annan diagnos är möjlig att använda, säger hon.

Charlotte Wallins bild är att det framför allt är olika stressdiagnoser som ersätter utmattningssyndrom. 

Om en patient får diagnosen utmattningssyndrom nu finns det enligt henne risk för att Försäkringskassan gör en ny bedömning av rätten till sjukpenning när diagnosen måste ersättas. 

– Man kan ha haft bra kontakt med en handläggare som har förstått behovet av återhämtning. Plötsligt får man en ny handläggare som omedelbart avslår begäran om sjukpenning.

Torbjörn Vedberg
Torbjörn Vedberg Foto: Falck

Företagshälsovårdsföretaget Falck har inte undersökt om utmattningssyndrom har börjat att fasas ut hos dem. Men Torbjörn Vedberg, medicinskt ledningsansvarig, tror att vissa läkare kan ha börjat ställa diagnoser som depression, ångest och krisreaktion i stället.  Anledningen är att det inom diagnosen utmattningssyndrom kan dölja sig depressiva besvär, ångest och stressreaktion, förklarar han. 

Hos företagshälsan Avonova finns däremot inga tecken på utfasning, enligt psykolog Per-Nicklas Olofsson.  

–  Det är den diagnos som hittills bäst beskriver symptomen. Hur symtomen ska diagnostiseras senare vet vi inte ännu, vi inväntar fortfarande Socialstyrelsens rekommendationer. 

Kan mer specifika diagnoser ge bättre behandling?

Per-Nicklas Olofsson
Per-Nicklas Olofsson Foto: Sarah Saverstam

En fördel med att utmattningssyndrom tas bort är enligt Per-Nicklas Olofsson att diagnostiseringen blir mer specifik. Han menar att till exempel en ångest- eller npf-diagnos kan finnas i bakgrunden, som då blir bättre utredd och behandlad. 

Torbjörn Vedberg delar den uppfattningen.  

– Läkaren kan behöva tänka ett varv till på hur behandlingen ska läggas upp specifikt efter den diagnos som ges.

Charlotte Wallin är däremot osäker på om mer specifika diagnoser, som depression och ångest, leder till effektivare behandling. 

– Det är inte säkert att det hjälper att få en medicin mot depression. Den underliggande problematiken måste också åtgärdas. Man kan helt och hållet missa den skadliga arbetsmiljön som i vissa fall ställer orimliga krav, säger hon och tillägger:

– Då skuldbeläggs den enskilda individen, som känner att hen inte duger och inte klarar av sitt uppdrag. Den som blir sjukskriven kommer sedan tillbaka till samma arbetsmiljö och riskerar att återinsjukna eller känner sig tvingad att byta arbete.