Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En av fem medicinerar för att orka jobbet

Nästan var femte privat tjänsteman tar läkemedel varje dag eller några gånger i veckan för att orka med sitt arbete. Det visar en Novusundersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad
Piller i en stor hög
Tjänstemän i Sverige behöver piller i arbetslivet. En av fem säger sig behöva medicinera för att orka med jobbet. Foto: Shutterstock

Förra året hämtade 6,8 miljoner personer i Sverige ut minst ett läkemedel, enligt Socialstyrelsen. Allra mest knaprar vi smärtstillande tabletter som Paracetamol och magmedicinen Omeprazol.

Att läkemedel är en del av vardagen för många visar också en Novusundersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen. Av de privata tjänstemännen tar 18 procent tabletter varje dag eller några gånger i veckan, för att orka med sitt jobb.

Många tar förstås mediciner för kroniska sjukdomar, som diabetes eller allergier, men för andra handlar medicineringen om stress, press och dålig ergonomi.

– Spontant tänker jag att den här siffran är en signal som visar något man vill titta närmare på, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En av dem som deltagit i undersökningen är bilskolläraren Anders.

– Stressen sätter sig i nacke och axlar. Då tar jag värktabletter för att slappna av och slippa huvudvärken. När det blir riktigt långa dagar självmedicinerar man väl lite för att kompensera för dålig ergonomi och brist på återhämtning.

Fysisk värk vanligaste symptomet

Fysisk värk och smärta är den vanligaste typen av symptom som vi tar medicin mot, enligt Kollegas undersökning.

Andraplatsen delar stressrelaterade besvär och magbekymmer. Många har även problem med sömnen.

– Jag tar sömntabletter varje kväll för att komma till ro. Det är en trygghet att ha dem hemma för då vet jag att jag kommer att orka med dagen efter, säger en administratör Kollega pratar med.

Några receptbelagda mediciner skrivs ut betydligt mer nu än för tio år sedan, enligt Socialstyrelsen. Bland dem hittas bland annat antidepressiva.

Betyder det att vi mår sämre eller att läkare har en benägenhet att skriva ut mer medicin, Johan Fastebom på Socialstyrelsen?

– Läkemedelsförskrivningen kan vara en signal som visar hur vi mår i stort. Men en ökad användning av antidepressiva säger inte säkert att psykisk ohälsa har ökat. Den beror också av i vilken utsträckning man söker vård för psykiska besvär och hur man i vården väljer att behandla dem. I dag gör man det i större utsträckning med antidepressiva i stället för psykoterapi.

Även på Folkhälsomyndigheten har man på senare år märkt av en ökning av personer som äter psykofarmaka. Särskilt stor är ökningen bland kvinnor, som äter ungefär dubbelt så mycket antidepressiva preparat som män.

– I vår årliga Folkhälsoenkät är det en större andel än tidigare som uppger besvär med stress, ångest och har svårt att sova, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Det beror nog på flera saker. Dels har psykisk ohälsa blivit mindre tabubelagt och vi har blivit bättre på att söka vård i stället för att lida i det tysta, vilket i sig är positivt. En annan orsak är tyvärr att om man söker hjälp så är medicin en snabbare lösning, eftersom det råder brist på terapeuter och psykologer.

Var fjärde drabbas av depression

Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppskattar experter att var fjärde person någon gång i livet kommer att drabbas av en depression eller ångestsyndrom. Kostnaden för samhället och arbetslivet, i form av nedsatt produktivitet och ökad sjuklighet, beräknas vara höga.

Säljaren Erika tar medicin regelbundet för att orka med jobb och vardag.

– Jag tar antidepressiva varje dag och ångestdämpande vid behov. Det är klart att jag skulle klara mig utan, men mitt liv skulle bli svårt och jag skulle troligtvis behöva sjukskriva mig från jobbet, säger hon.

I Kollegas undersökning uppger sammanlagt 28 procent av dem som tar medicin att de inte skulle klara av sin tillvaro utan tabletter. Dock ingår alla sorters medicin i det svaret.

Coronapandemin är det bästa som har hänt mig

Vid en jämförelse före och efter pandemin, fick de svarande i Kollegas undersökning uppskatta om de äter mer eller mindre nu jämfört med tidigare. Svaren var delade. Nästan en av tio uppgav att de åt mindre medicin jämfört med före pandemin. En lika stor andel uppgav att medicinintaget hade ökat.

För konsulten Christina, som gått igenom en utmattningsdepression, gav coronapandemin en möjlighet till återhämtning och flexibilitet.

– Det kanske låter hårt att säga men pandemin är det bästa som har hänt mig eftersom jag fick möjlighet att jobba hemma. Jag kör mindfullness 15 minuter per dag, har möjlighet att ta promenader och slipper den stressiga pendlingen till och från jobbet. Det har gjort att jag kunnat skippa mina lugnande tabletter. De behövs inte längre, säger hon.

Även på Folkhälsomyndigheten har man en liknande bild. Skillnaden bland dem som har mått bättre respektive sämre före jämfört med efter pandemin, kan delvis förklaras utifrån vilket yrke man har.

En studie som myndigheten gjort tillsammans med Stockholms universitet visar att personer som har haft möjlighet att jobba på distans under pandemin i lägre utsträckning uppgav att de hade stressrelaterade besvär.

– De kognitiva besvären minskade för personer som hade möjlighet att jobba hemma. Det gjorde de däremot inte för personer i kontaktyrken, så som vårdpersonal, skola och omsorg. Där uppgav man i stället att besvären hade ökat, så här finns en stor ojämlikhet jämfört med de yrkesgrupper som själva har möjlighet att bestämma över sin arbetstid och arbetsplats, säger Hillevi Busch på Folkhälsomyndigheten.

Jobbet spiller över på fritiden

En nackdel för dem som haft möjlighet att jobba hemma under pandemin har dock varit att jobb och fritid har flutit ihop. För många tjänstemän har arbetsdagen förlängts då datorn står och surrar på köksbordet i stället för på kontoret.

Hemmasituationen har inte heller varit optimal för föräldrar som haft skolbarn hemma under arbetstid. Jobbet har spillt över på fritiden och ibland har fritiden spillt över på jobbet.

I Kollegas undersökning svarar 15 procent av deltagarna att jobbet orsakar sådana besvär att man måste ta medicin även på sin fritid. Hur skillnaden ser ut före och efter pandemin framgår dock inte.

De vanligaste besvären man tar tabletter mot under sin fritid är smärta och värk, följt av sömnproblem och värk av psykiska orsaker, som spänningshuvudvärk.

– Mitt jobb är väldigt stressigt. Men tyvärr brukar migränen komma först när jag slappnar av på ledigheten, så även om den är orsakad av jobbet så får jag använda helgen till att ligga i ett mörkt rum. Ibland tar jag förebyggande tabletter på fredagen för att mota smärtan innan jag har några symptom, säger en ingenjör som deltagit i undersökningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?