Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En av fem medicinerar för att orka jobbet

Nästan var femte privat tjänsteman tar läkemedel varje dag eller några gånger i veckan för att orka med sitt arbete. Det visar en Novusundersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad 5 oktober 2022, kl 06:30
Piller i en stor hög
Tjänstemän i Sverige behöver piller i arbetslivet. En av fem säger sig behöva medicinera för att orka med jobbet. Foto: Shutterstock

Förra året hämtade 6,8 miljoner personer i Sverige ut minst ett läkemedel, enligt Socialstyrelsen. Allra mest knaprar vi smärtstillande tabletter som Paracetamol och magmedicinen Omeprazol.

Att läkemedel är en del av vardagen för många visar också en Novusundersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen. Av de privata tjänstemännen tar 18 procent tabletter varje dag eller några gånger i veckan, för att orka med sitt jobb.

Många tar förstås mediciner för kroniska sjukdomar, som diabetes eller allergier, men för andra handlar medicineringen om stress, press och dålig ergonomi.

– Spontant tänker jag att den här siffran är en signal som visar något man vill titta närmare på, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En av dem som deltagit i undersökningen är bilskolläraren Anders.

– Stressen sätter sig i nacke och axlar. Då tar jag värktabletter för att slappna av och slippa huvudvärken. När det blir riktigt långa dagar självmedicinerar man väl lite för att kompensera för dålig ergonomi och brist på återhämtning.

Fysisk värk vanligaste symptomet

Fysisk värk och smärta är den vanligaste typen av symptom som vi tar medicin mot, enligt Kollegas undersökning.

Andraplatsen delar stressrelaterade besvär och magbekymmer. Många har även problem med sömnen.

– Jag tar sömntabletter varje kväll för att komma till ro. Det är en trygghet att ha dem hemma för då vet jag att jag kommer att orka med dagen efter, säger en administratör Kollega pratar med.

Några receptbelagda mediciner skrivs ut betydligt mer nu än för tio år sedan, enligt Socialstyrelsen. Bland dem hittas bland annat antidepressiva.

Betyder det att vi mår sämre eller att läkare har en benägenhet att skriva ut mer medicin, Johan Fastebom på Socialstyrelsen?

– Läkemedelsförskrivningen kan vara en signal som visar hur vi mår i stort. Men en ökad användning av antidepressiva säger inte säkert att psykisk ohälsa har ökat. Den beror också av i vilken utsträckning man söker vård för psykiska besvär och hur man i vården väljer att behandla dem. I dag gör man det i större utsträckning med antidepressiva i stället för psykoterapi.

Även på Folkhälsomyndigheten har man på senare år märkt av en ökning av personer som äter psykofarmaka. Särskilt stor är ökningen bland kvinnor, som äter ungefär dubbelt så mycket antidepressiva preparat som män.

– I vår årliga Folkhälsoenkät är det en större andel än tidigare som uppger besvär med stress, ångest och har svårt att sova, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Det beror nog på flera saker. Dels har psykisk ohälsa blivit mindre tabubelagt och vi har blivit bättre på att söka vård i stället för att lida i det tysta, vilket i sig är positivt. En annan orsak är tyvärr att om man söker hjälp så är medicin en snabbare lösning, eftersom det råder brist på terapeuter och psykologer.

Var fjärde drabbas av depression

Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppskattar experter att var fjärde person någon gång i livet kommer att drabbas av en depression eller ångestsyndrom. Kostnaden för samhället och arbetslivet, i form av nedsatt produktivitet och ökad sjuklighet, beräknas vara höga.

Säljaren Erika tar medicin regelbundet för att orka med jobb och vardag.

– Jag tar antidepressiva varje dag och ångestdämpande vid behov. Det är klart att jag skulle klara mig utan, men mitt liv skulle bli svårt och jag skulle troligtvis behöva sjukskriva mig från jobbet, säger hon.

I Kollegas undersökning uppger sammanlagt 28 procent av dem som tar medicin att de inte skulle klara av sin tillvaro utan tabletter. Dock ingår alla sorters medicin i det svaret.

Coronapandemin är det bästa som har hänt mig

Vid en jämförelse före och efter pandemin, fick de svarande i Kollegas undersökning uppskatta om de äter mer eller mindre nu jämfört med tidigare. Svaren var delade. Nästan en av tio uppgav att de åt mindre medicin jämfört med före pandemin. En lika stor andel uppgav att medicinintaget hade ökat.

För konsulten Christina, som gått igenom en utmattningsdepression, gav coronapandemin en möjlighet till återhämtning och flexibilitet.

– Det kanske låter hårt att säga men pandemin är det bästa som har hänt mig eftersom jag fick möjlighet att jobba hemma. Jag kör mindfullness 15 minuter per dag, har möjlighet att ta promenader och slipper den stressiga pendlingen till och från jobbet. Det har gjort att jag kunnat skippa mina lugnande tabletter. De behövs inte längre, säger hon.

Även på Folkhälsomyndigheten har man en liknande bild. Skillnaden bland dem som har mått bättre respektive sämre före jämfört med efter pandemin, kan delvis förklaras utifrån vilket yrke man har.

En studie som myndigheten gjort tillsammans med Stockholms universitet visar att personer som har haft möjlighet att jobba på distans under pandemin i lägre utsträckning uppgav att de hade stressrelaterade besvär.

– De kognitiva besvären minskade för personer som hade möjlighet att jobba hemma. Det gjorde de däremot inte för personer i kontaktyrken, så som vårdpersonal, skola och omsorg. Där uppgav man i stället att besvären hade ökat, så här finns en stor ojämlikhet jämfört med de yrkesgrupper som själva har möjlighet att bestämma över sin arbetstid och arbetsplats, säger Hillevi Busch på Folkhälsomyndigheten.

Jobbet spiller över på fritiden

En nackdel för dem som haft möjlighet att jobba hemma under pandemin har dock varit att jobb och fritid har flutit ihop. För många tjänstemän har arbetsdagen förlängts då datorn står och surrar på köksbordet i stället för på kontoret.

Hemmasituationen har inte heller varit optimal för föräldrar som haft skolbarn hemma under arbetstid. Jobbet har spillt över på fritiden och ibland har fritiden spillt över på jobbet.

I Kollegas undersökning svarar 15 procent av deltagarna att jobbet orsakar sådana besvär att man måste ta medicin även på sin fritid. Hur skillnaden ser ut före och efter pandemin framgår dock inte.

De vanligaste besvären man tar tabletter mot under sin fritid är smärta och värk, följt av sömnproblem och värk av psykiska orsaker, som spänningshuvudvärk.

– Mitt jobb är väldigt stressigt. Men tyvärr brukar migränen komma först när jag slappnar av på ledigheten, så även om den är orsakad av jobbet så får jag använda helgen till att ligga i ett mörkt rum. Ibland tar jag förebyggande tabletter på fredagen för att mota smärtan innan jag har några symptom, säger en ingenjör som deltagit i undersökningen.

Hälsa

Ny terapi kan hjälpa narcissister

Narcissisten skyddar sin egen självkänsla och saknar sjukdomsinsikt. Det menar Niki Sundström, vårdenhetschef i Huddinge, där Sveriges första behandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS, prövas.
Publicerad 7 mars 2023, kl 13:56
psykolog
När det går bra för en narcissist på jobbet kan kollegorna tycka att hen både är framgångsrik, charmerande och engagerad. Men det är en bild som kan ändras vid motgång. Foto: Colourbox.

Narcissism finns hos oss alla. Men det finns två typer av narcissism, den sunda och den osunda, berättar Niki Sundström, vårdenhetschef och psykolog på Personlighetsprogrammet, Psykiatri Sydväst i Huddinge. Där startade man för några månader sedan Sveriges första behandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS, tidigare kallat narcissistisk personlighetsstörning.

– När man börjar få problem i vardagen med sina relationer, privat och på jobbet, pratar vi oftast om den osunda varianten. Den sunda har vi alla i oss i en mindre skala. Och den behövs så att vi kan förstå värdet av oss själva. Den sunda kan också se saker och ting ur andras perspektiv, medan den osunda utgår från sig själv och sina egna värderingar, säger Niki Sundström.

Hon tycker att samhällets bild av personer med narcissistiskt personlighetssyndrom är för ensidig och vill ge en mer nyanserad bild.

Narcissister har en svajande självkänsla

Narcissister kan bli aggressiva mot sina kollegor 

– Många som lider av syndromet har det mycket tufft. De inser inte sina problem, har svårt att be och ta emot hjälp och har en svajande självkänsla och ett starkt självhat. Det kan man inte tro, för de döljer det extremt bra.

Hon berättar att när det går bra för en narcissist, till exempel på jobbet, kan kollegorna tycka att hen både är framgångsrik, charmerande och engagerad. Men det är en bild som kan ändras vid motgång.

– Narcissisten kan växla sinnesstämning väldigt snabbt och har svårt att respektera andras gränser. Hen kan bli verbalt aggressiv mot sin familj, vänner eller sina arbetskamrater, speciellt om hen känner sig påhoppad eller kritiserad.

Niki Sundström berättar att de flesta som söker sig till personlighetsprogrammet är oroade varför de inte klarar av just vardagsrelationerna.

– De vet inte hur de ska hantera sina starka känslor när de blir kränkta eller kritiserade. Flera byter arbetsplats regelbundet, men mönstret upprepar sig. De kan ha många bekanta, men få eller inga riktiga vänner och de flesta har mått dåligt större delen av sitt liv, men vet inte varför.

Narcissister tappar lätt perspektivet

I sin rädsla att bli missuppfattade och önskan om att få rätt, är det inte ovanligt att narcissisterna ger långa förklaringar med en massa sidospår. Narcissisterna har svårt att släppa oförrätter och tappar lätt perspektivet, vilket gör att de riktar in sig på detaljer och då kan ett litet problem plötsligt bli stort.

– Eftersom narcissisterna ständigt vill vara lyckade och upphöjda, lägger de vid misslyckanden mycket ofta ansvaret på andra. De kan också vara övertygade om att de haft fel förutsättningar från början, säger Niki Sundström och tillägger att det dock finns ett undantag då narcissister kan pudla.

– Det är om de ser att det i slutändan ändå kan gagna dem på något sätt.

Narcissism är inte psykopati

Niki Sundström tycker att folk blandar ihop narcissism med psykopati alltför ofta.

Niki Sundström. Foto: Eva Lindblad,

– Den som lider av psykopati manipulerar och skadar andra människor medvetet medan narcissisten skyddar sin egen självkänsla och kan missa att det egna agerandet kan skada andra. Det är viktigt att man förstår den skillnaden när man använder termerna. Vid narcissism är den empatiska förmågan ojämn, när man mår bra kan den fungera men vid psykopati saknar man den helt.

Hon berättar att undersökningar visat att upp mot två procent av Sveriges befolkning lider av NPS. Det är dock ytterst ovanligt att narcissisten har sjukdomsinsikt.

– Oftast börjar det med att de söker hjälp för något annat besvär som depression, ångest eller suicidtankar. Diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom kommer vi fram till efter ett tag och då i dialog med patienten. Men det här är ingen quick fix, tvärtom. Patienten behöver förstå att terapin hjälper en bit på vägen, sedan ligger ansvaret hos en själv att nöta in lärdomarna.

Niki Sundström menar att det är svårt att fastslå vad NPS egentligen beror på, ofta handlar det om en kombination av arv och miljö, med något större betoning på arv.

– Patienter som lider av NPS har svårt att kännas vid sårbarhet. De kan känna rädsla eller sorg, men visar det inte. Många har haft en barndom där framgång och styrka alltid premierats, där man bara fått beröm för det de presterat. Då är det lätt att tro att man är felfri och förväntar sig även att andra ska vara det.

Niki Sundströms råd till den som stöter på narcissister på sin arbetsplats är att se till att hålla på sina egna gränser.

– Det är viktigt att inse att det handlar om personer med dålig självkänsla. De saknar sjukdomsinsikt och har mycket svårt att förändra sig utan professionell hjälp.

KATARINA MARKIEWICZ

Narcissism: 13 utmärkande drag

Obs: Nedanstående punkter/symtom kan variera i grad och skilja sig från person till person.

  1. Det är viktigare för narcissisten att bli beundrad än vad det är för andra.
  2. När det går bra är hen euforisk, inspirerande, charmerande och stark. Vid motgångar däremot aggressiv, kritisk, ser inte sitt eget ansvar, drar sig undan eller säger upp sig från jobbet.
  3. Självkänslan varierar mycket. Vid god självkänsla har hen svårt att se sina egna brister. Vid låg självkänsla känner hen starkt självhat.
  4. Har svårt att respektera andras gränser.
  5. Sätter upp egna spelregler och kör sitt eget ”race”, är inte uppmärksam på vad det kan få för konsekvenser för andra.
  6. Har en svajande förmåga till empati, men kan vara empatisk när hen själv mår bra.
  7. Söker sig till grupper eller personer som ger status och är framgångsrika. Delar upp människor i beundransvärda/starka och tråkiga/svaga. Söker sig till relationer som hen kan dra nytta av.
  8. Är avundsjuk på andra och tror att andra är avundsjuka på hen.
  9. Saknar sjukdomsinsikt och reagerar ofta aggressivt vid kritik.
  10. Ställer höga krav på sig själv och även på andra.
  11. Upptagen av att lyckas – tävlar om det mesta.
  12. Vid motgångar tappar moral och etik ofta i betydelse. Det viktigaste är att hen slipper att skämmas.
  13. Lägger stor vikt vad andra tycker om hens partner och familj.

 

Nya terapi ska hjälpa narcissister

  • NPS-terapin startade hösten 2022 på personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge utanför Stockholm.
  • Behandlingsformen väljs i samråd med patienten – gruppterapi om cirka åtta deltagare eller som individuell terapi. Man träffas två gånger i veckan under ett år.
  • Terapin kartlägger patientens sårbarhet. Exempel på frågor man går igenom: När blir det svårt för mig? Vilka situationer behöver jag vara observant på? Vad kan jag göra för att inte hamna i dessa situationer och hur ska jag hantera dem?