Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En av fem medicinerar för att orka jobbet

Nästan var femte privat tjänsteman tar läkemedel varje dag eller några gånger i veckan för att orka med sitt arbete. Det visar en Novusundersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad 5 oktober 2022, kl 06:30
Piller i en stor hög
Tjänstemän i Sverige behöver piller i arbetslivet. En av fem säger sig behöva medicinera för att orka med jobbet. Foto: Shutterstock

Förra året hämtade 6,8 miljoner personer i Sverige ut minst ett läkemedel, enligt Socialstyrelsen. Allra mest knaprar vi smärtstillande tabletter som Paracetamol och magmedicinen Omeprazol.

Att läkemedel är en del av vardagen för många visar också en Novusundersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen. Av de privata tjänstemännen tar 18 procent tabletter varje dag eller några gånger i veckan, för att orka med sitt jobb.

Många tar förstås mediciner för kroniska sjukdomar, som diabetes eller allergier, men för andra handlar medicineringen om stress, press och dålig ergonomi.

– Spontant tänker jag att den här siffran är en signal som visar något man vill titta närmare på, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En av dem som deltagit i undersökningen är bilskolläraren Anders.

– Stressen sätter sig i nacke och axlar. Då tar jag värktabletter för att slappna av och slippa huvudvärken. När det blir riktigt långa dagar självmedicinerar man väl lite för att kompensera för dålig ergonomi och brist på återhämtning.

Fysisk värk vanligaste symptomet

Fysisk värk och smärta är den vanligaste typen av symptom som vi tar medicin mot, enligt Kollegas undersökning.

Andraplatsen delar stressrelaterade besvär och magbekymmer. Många har även problem med sömnen.

– Jag tar sömntabletter varje kväll för att komma till ro. Det är en trygghet att ha dem hemma för då vet jag att jag kommer att orka med dagen efter, säger en administratör Kollega pratar med.

Några receptbelagda mediciner skrivs ut betydligt mer nu än för tio år sedan, enligt Socialstyrelsen. Bland dem hittas bland annat antidepressiva.

Betyder det att vi mår sämre eller att läkare har en benägenhet att skriva ut mer medicin, Johan Fastebom på Socialstyrelsen?

– Läkemedelsförskrivningen kan vara en signal som visar hur vi mår i stort. Men en ökad användning av antidepressiva säger inte säkert att psykisk ohälsa har ökat. Den beror också av i vilken utsträckning man söker vård för psykiska besvär och hur man i vården väljer att behandla dem. I dag gör man det i större utsträckning med antidepressiva i stället för psykoterapi.

Även på Folkhälsomyndigheten har man på senare år märkt av en ökning av personer som äter psykofarmaka. Särskilt stor är ökningen bland kvinnor, som äter ungefär dubbelt så mycket antidepressiva preparat som män.

– I vår årliga Folkhälsoenkät är det en större andel än tidigare som uppger besvär med stress, ångest och har svårt att sova, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Det beror nog på flera saker. Dels har psykisk ohälsa blivit mindre tabubelagt och vi har blivit bättre på att söka vård i stället för att lida i det tysta, vilket i sig är positivt. En annan orsak är tyvärr att om man söker hjälp så är medicin en snabbare lösning, eftersom det råder brist på terapeuter och psykologer.

Var fjärde drabbas av depression

Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppskattar experter att var fjärde person någon gång i livet kommer att drabbas av en depression eller ångestsyndrom. Kostnaden för samhället och arbetslivet, i form av nedsatt produktivitet och ökad sjuklighet, beräknas vara höga.

Säljaren Erika tar medicin regelbundet för att orka med jobb och vardag.

– Jag tar antidepressiva varje dag och ångestdämpande vid behov. Det är klart att jag skulle klara mig utan, men mitt liv skulle bli svårt och jag skulle troligtvis behöva sjukskriva mig från jobbet, säger hon.

I Kollegas undersökning uppger sammanlagt 28 procent av dem som tar medicin att de inte skulle klara av sin tillvaro utan tabletter. Dock ingår alla sorters medicin i det svaret.

Coronapandemin är det bästa som har hänt mig

Vid en jämförelse före och efter pandemin, fick de svarande i Kollegas undersökning uppskatta om de äter mer eller mindre nu jämfört med tidigare. Svaren var delade. Nästan en av tio uppgav att de åt mindre medicin jämfört med före pandemin. En lika stor andel uppgav att medicinintaget hade ökat.

För konsulten Christina, som gått igenom en utmattningsdepression, gav coronapandemin en möjlighet till återhämtning och flexibilitet.

– Det kanske låter hårt att säga men pandemin är det bästa som har hänt mig eftersom jag fick möjlighet att jobba hemma. Jag kör mindfullness 15 minuter per dag, har möjlighet att ta promenader och slipper den stressiga pendlingen till och från jobbet. Det har gjort att jag kunnat skippa mina lugnande tabletter. De behövs inte längre, säger hon.

Även på Folkhälsomyndigheten har man en liknande bild. Skillnaden bland dem som har mått bättre respektive sämre före jämfört med efter pandemin, kan delvis förklaras utifrån vilket yrke man har.

En studie som myndigheten gjort tillsammans med Stockholms universitet visar att personer som har haft möjlighet att jobba på distans under pandemin i lägre utsträckning uppgav att de hade stressrelaterade besvär.

– De kognitiva besvären minskade för personer som hade möjlighet att jobba hemma. Det gjorde de däremot inte för personer i kontaktyrken, så som vårdpersonal, skola och omsorg. Där uppgav man i stället att besvären hade ökat, så här finns en stor ojämlikhet jämfört med de yrkesgrupper som själva har möjlighet att bestämma över sin arbetstid och arbetsplats, säger Hillevi Busch på Folkhälsomyndigheten.

Jobbet spiller över på fritiden

En nackdel för dem som haft möjlighet att jobba hemma under pandemin har dock varit att jobb och fritid har flutit ihop. För många tjänstemän har arbetsdagen förlängts då datorn står och surrar på köksbordet i stället för på kontoret.

Hemmasituationen har inte heller varit optimal för föräldrar som haft skolbarn hemma under arbetstid. Jobbet har spillt över på fritiden och ibland har fritiden spillt över på jobbet.

I Kollegas undersökning svarar 15 procent av deltagarna att jobbet orsakar sådana besvär att man måste ta medicin även på sin fritid. Hur skillnaden ser ut före och efter pandemin framgår dock inte.

De vanligaste besvären man tar tabletter mot under sin fritid är smärta och värk, följt av sömnproblem och värk av psykiska orsaker, som spänningshuvudvärk.

– Mitt jobb är väldigt stressigt. Men tyvärr brukar migränen komma först när jag slappnar av på ledigheten, så även om den är orsakad av jobbet så får jag använda helgen till att ligga i ett mörkt rum. Ibland tar jag förebyggande tabletter på fredagen för att mota smärtan innan jag har några symptom, säger en ingenjör som deltagit i undersökningen.

Hälsa

Han kör drönar-racing i 200 knyck

Tomi Heder gick in i väggen och behövde en hobby för att totalt kunna koppla bort jobbet. Svaret blev drönar-racing.
Joachim Stokstad Publicerad 25 november 2022, kl 09:50
Tomi Heder styr en drönarfarkost.
Tomi Heder har tävlat med drönare i tre år. De självbyggda farkosterna - man behöver flera, för de kraschar och går sönder ibland - väger cirka 400 gram. Foto: Christopher Hunt

Hur fastnade du för just drönar-racing?
– För tre år sedan jobbade jag för mycket och drabbades av utmattningssyndrom. Läkaren sa att jag borde hitta en hobby för att kunna koppla bort jobbet. Totalt. Så såg jag en Youtube-film om sporten och besökte en drönarklubb – och blev helt fast. Det är ju inte bara flygandet, du bygger och programmerar själv din drönare. I dag är detta det bästa jag vet. Och har jag inga symptom kvar av utbrändheten.

Du kör så kallad ”FPV-drönare” – vad betyder det?

– First Person View. I drönaren sitter en kamera och med hjälp av digitala FPV-glasögon känns det som att du sitter i drönarens cockpit. Det går att köra även utan sådana glasögon, men det är bara äldre rävar som började innan FPV kom som klarar det.

Vad är kicken med sporten?
– Man är FULLSTÄNDIGT fokuserad – 0 till 200 kilometer i timmen på några få sekunder och extrem kort svängradie är ingen lek. Det är ingen tillfällighet att vi sitter bakom ett skyddsnät när vi kör. De drönare man inte bygger själv är väldigt automatiserade, tävlingsdrönare manövrerar du helt manuellt. Om du ska bli skicklig måste du ha bra muskelminne, reflexerna måste sitta i ryggmärgen. Det krävs minst 40 timmars övning för att bli åtminstone hyfsad som pilot. Du kraschar ofta och det hör till. Vi brukar säga att den som INTE kraschar flyger för försiktigt. Vi stänger helt enkelt av drönaren där vi vill att den ska landa.

Hur tävlar man?
– Den vanligaste tävlingsformen är med uppbyggda banor med byglar som ska passeras och flaggor som ska rundas, så många varv som möjligt på förutbestämd tid, typ 1,5 minuter. Via glasögonen spelas flygningen in, så det går inte att fuska.

Är det en dyr sport?
– Det beror på vad du jämför med. Materialet till en tävlingsdrönare på kanske 400 gram går på runt 2 000 kronor, men det blir ju rätt många reparationer …

Är det ont om kvinnor i klubbarna?
– Ja, tyvärr. Det är visserligen fortfarande en ”liten” sport, men jag tror inte ens att det finns någon tjej i landets klubbar. Min sambo delar inte min fascination – ämnet är faktiskt förbjudet hemma.

Hur ofta tränar du?
– Säg tre till fem timmar i veckan. Året runt. På vinter kör vi inomhus.

Vilka egenskaper bör man att ha för att bli bra på drönar-racing?

– Det sägs att man bör vara ung, för då har man snabbare reflexer – men det tänker jag motbevisa, haha. Men visst är det ett faktum att världsmästarpiloterna är väldigt unga. Tålamod är en god egenskap och att vara road av att meka. Du bör också gärna vara prestigelös – i den här sporten hjälper man varandra. Det är också så kul att umgås med allt från 15- till 65-åringar med samma brinnande intresse.

TOMI HEDER
GÖR: Områdeschef på Stockholmshem. Medlem i drönarklubbarna SRFK, Stockholms Radioflygarklubb och MFK Stratos i Nynäshamn.
ÅLDER: 46 år.
BOR: Haninge.
STÖRSTA DRÖNARUPPELVELSE: Första gången jag kollade på drönar-racing. Jag föll direkt, det var kärlek vid första ögonkastet.
TIPS TILL DEN SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPORTEN: Kolla in Facebook-sidorna FPV Sverige och Swedish Drone Cup och gå på en träning eller tävling.