Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vilka arbetsuppgifter har du?
- Jag jobbar mycket med mässor och designar konferenser. Jag jobbade mer med dekorationer när vi hade egna butiker.
Hur hamnade du här?
- Jag jobbade på ett modehus nere vid Norrmalmstorg. Då hade Marabou en butik där som jag brukade gå förbi. Jag tyckte att de hade snygga och roliga skyltningar, så när jag såg att de annonserade efter folk sökte jag jobbet. Det var 1966.
Och du har varit företaget troget sedan dess?
- Jag slutade och var borta ett år. Då provade jag att jobba inom KF. Men jag kom tillbaka. Det här är ett företag där det händer väldigt mycket, och man har resurser.
- Jag var i Ryssland när det öppnade upp mot väst. Jag gjorde julskyltning i en butik, det hade de aldrig sett förr. Vi var tvungna att ha vakter utanför skyltfönstret dygnet runt för att de inte skulle slå in rutorna och ta godiset.
Behöver man någon särskild utbildning?
- Det finns dekorationsskolor numera. Men det är ett jobb som håller på att försvinna. Stora företag har fortfarande egna dekoratörer, men annars är det nog svårt. Vi var 6-8 dekoratörer här när jag började. Nu är jag ensam.
Vilka egenskaper bör man ha?
- Man ska vara väldigt kreativ. Det är nytt hela tiden, det är aldrig slentrian. Man bör ha känsla för form och färg.
Har ni några förmåner?
- Vi har en egen personalbutik där vi kan köpa godis lite billigt.
Tröttnar man nånsin på godis?
- Nej, faktiskt inte. Då hade jag nog slutat.
Vilket är ditt favoritgodis?
- De här nya Premiumkakorna med lite mörkare choklad tycker jag om.
Finns det någon period som är lite stressigare?
- Ja, det är nu på våren. Då brukar jag hjälpa dem på Gröna Lund och andra nöjesparker att ställa i ordning till exempel chokladhjulen med Marabouprodukter, så att det ser mycket ut.
Får de eller köper de era produkter?
- De köper dem. Sedan får de väl någon form av rabatt. Det är bra reklam för oss att finnas där.
Påverkas godisbranschen av lågkonjunkturen?
- Nej, den brukar inte göra det. Det är väl tröstätande. Om man inte har råd att köpa dyra saker så köper man i alla fall lite godis. Vi satte nytt rekord i försäljning förra året.
Är du nöjd med lönen?
- Nja, man skulle kunna tjäna mycket mer som frilans eller på någon byrå. Men det är trivselfaktorn också. Lönen är inte det viktigaste. Då hade man nog valt något annat.
Lönerna varierar bland dekoratörer, berättar Agneta Funseth, statistiker på Unionen. Det är viktigt att komma ihåg att det är individuell lönesättning, men ett vanligt lönespann ligger på mellan 22 000 kronor och 28 000 kronor i månaden.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
