Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Vilka arbetsuppgifter har du?
- Jag jobbar mycket med mässor och designar konferenser. Jag jobbade mer med dekorationer när vi hade egna butiker.
Hur hamnade du här?
- Jag jobbade på ett modehus nere vid Norrmalmstorg. Då hade Marabou en butik där som jag brukade gå förbi. Jag tyckte att de hade snygga och roliga skyltningar, så när jag såg att de annonserade efter folk sökte jag jobbet. Det var 1966.
Och du har varit företaget troget sedan dess?
- Jag slutade och var borta ett år. Då provade jag att jobba inom KF. Men jag kom tillbaka. Det här är ett företag där det händer väldigt mycket, och man har resurser.
- Jag var i Ryssland när det öppnade upp mot väst. Jag gjorde julskyltning i en butik, det hade de aldrig sett förr. Vi var tvungna att ha vakter utanför skyltfönstret dygnet runt för att de inte skulle slå in rutorna och ta godiset.
Behöver man någon särskild utbildning?
- Det finns dekorationsskolor numera. Men det är ett jobb som håller på att försvinna. Stora företag har fortfarande egna dekoratörer, men annars är det nog svårt. Vi var 6-8 dekoratörer här när jag började. Nu är jag ensam.
Vilka egenskaper bör man ha?
- Man ska vara väldigt kreativ. Det är nytt hela tiden, det är aldrig slentrian. Man bör ha känsla för form och färg.
Har ni några förmåner?
- Vi har en egen personalbutik där vi kan köpa godis lite billigt.
Tröttnar man nånsin på godis?
- Nej, faktiskt inte. Då hade jag nog slutat.
Vilket är ditt favoritgodis?
- De här nya Premiumkakorna med lite mörkare choklad tycker jag om.
Finns det någon period som är lite stressigare?
- Ja, det är nu på våren. Då brukar jag hjälpa dem på Gröna Lund och andra nöjesparker att ställa i ordning till exempel chokladhjulen med Marabouprodukter, så att det ser mycket ut.
Får de eller köper de era produkter?
- De köper dem. Sedan får de väl någon form av rabatt. Det är bra reklam för oss att finnas där.
Påverkas godisbranschen av lågkonjunkturen?
- Nej, den brukar inte göra det. Det är väl tröstätande. Om man inte har råd att köpa dyra saker så köper man i alla fall lite godis. Vi satte nytt rekord i försäljning förra året.
Är du nöjd med lönen?
- Nja, man skulle kunna tjäna mycket mer som frilans eller på någon byrå. Men det är trivselfaktorn också. Lönen är inte det viktigaste. Då hade man nog valt något annat.
Lönerna varierar bland dekoratörer, berättar Agneta Funseth, statistiker på Unionen. Det är viktigt att komma ihåg att det är individuell lönesättning, men ett vanligt lönespann ligger på mellan 22 000 kronor och 28 000 kronor i månaden.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.