Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dags för förändring? Så tar du första steget!

Har du äntligen hunnit med att tänka under semestern? Och kommit fram till att förändringar på jobbet är nödvändiga? Då är dags att ta nästa steg – att göra något åt saken.
Petra Rendik Publicerad 4 september 2017, kl 20:21
Graja/Colourbox.com
För många är det svåraste med förändringar att ta första steget. Graja/Colourbox.com

För många innebär semester tid för återhämtning och reflektion. Drömmen om att göra något nytt växer ofta under ledigheten. Kanske kommer du fram till att du vill byta jobb eller börja plugga? Eller så har du kommit till insikt om att du behöver ändra saker på ditt befintliga jobb för att förbättra din tillvaro.

Men förändringar, stora som små, är ingen lätt sak. Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, säger coachen och entreprenören Kristina Närman som driver The Professional Freedom Academy som vill hjälpa människor att skapa sina ideala arbetsliv.

Hur gör man det då?

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat, förklarar Kristina Närman.

Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt.

Kristinas bästa tips på hur du får en bra jobbhöst

Kickstarta hösten, är det verkligen nödvändigt?

Vi pratar inte om en rivstart utan att ta vara på känslan att du vill göra något annat. Du är utvilad och har haft semester, läget är med andra ord perfekt. Ett tips är att åka på kickoff med dig själv. Du läser rätt, med dig själv. Åk bort en helg och lämna alla måsten, borden och allt du ska. Eller avsätt några timmar bara med dig själv i solstolen på altanen så länge vädret tillåter och nysta vidare på din nystart.

Men hösten känns så lång och mörk, hur ska jag härda ut till jul?
Hjälp hjärnan att fokusera på rätt saker. Tänker du att hösten är oändligt lång och trist, då blir det en sanning. Avsätt en stund varje kväll med att skriva ner det som har varit roligt eller positivt under dagen. Hjälp hjärnan att upptäcka det som faktiskt är bra.

Hur hittar jag tillbaka till arbetsglädjen utan att behöva byta jobb?
Du gillar ditt jobb och kollegorna. Men glöden saknas. Ibland kan det räcka med att prata med din arbetsgivare. Säg att du trivs men behöver hjälp att hitta energi. Det visar på att du tar ansvar och initiativ.

En vanlig missuppfattning är att vi tror att alla andra vet hur vi känner och tänker. Men så är det sällan. Så börja prata och berätta vad du vill, med chefen, en kollega eller någon annan som du har förtroende för. Det är en viktig faktor i att skapa förändring i det lilla.

Men jag vill säga upp mig, hur vet jag att jag fattar rätt beslut?
Det är så klart individuellt men arbetslivet är lite som en privat relation, det finns dåliga dagar det finns bra dagar. Gör en utvärdering under en längre tid. Det kanske är rätt att din förändring innebär att ta steget och säga upp dig.  

Men sov ändå på saken, så du inte handlar i affekt.

Jag behöver en förändring men hur ska jag våga ta steget?

Följ minsta motståndets lag.
Gör det löjligt enkelt. Vill du promota dig själv som ledare, börja med att dela en artikel om ledarskap på Linkedin.

Vill du testa att starta eget men vågar inte säga upp dig? Fråga om du kan gå ner i arbetstid. Då har du kvar inkomst samtidigt som du får tid att utforska nya områden. En förändring behöver inte innebära en clean cut med det gamla. Små, små steg kan ta dig långt.

Fatta ett beslut.
Det är så frestande att hålla alla dörrar lite öppna. Men då gör vi oss själva en otjänst. Bestäm dig för att utforska en dörr, stäng de andra så länge för du kan alltid öppna dem senare.

Gör en korrekt riskanalys.
Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt. Det är lätt att stressa upp sig. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag får sparken om jag pratar med chefen om att jag har tappat arbetslusten? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.