Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dags för förändring? Så tar du första steget!

Har du äntligen hunnit med att tänka under semestern? Och kommit fram till att förändringar på jobbet är nödvändiga? Då är dags att ta nästa steg – att göra något åt saken.
Petra Rendik Publicerad
Graja/Colourbox.com
För många är det svåraste med förändringar att ta första steget. Graja/Colourbox.com

För många innebär semester tid för återhämtning och reflektion. Drömmen om att göra något nytt växer ofta under ledigheten. Kanske kommer du fram till att du vill byta jobb eller börja plugga? Eller så har du kommit till insikt om att du behöver ändra saker på ditt befintliga jobb för att förbättra din tillvaro.

Men förändringar, stora som små, är ingen lätt sak. Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, säger coachen och entreprenören Kristina Närman som driver The Professional Freedom Academy som vill hjälpa människor att skapa sina ideala arbetsliv.

Hur gör man det då?

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat, förklarar Kristina Närman.

Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt.

Kristinas bästa tips på hur du får en bra jobbhöst

Kickstarta hösten, är det verkligen nödvändigt?

Vi pratar inte om en rivstart utan att ta vara på känslan att du vill göra något annat. Du är utvilad och har haft semester, läget är med andra ord perfekt. Ett tips är att åka på kickoff med dig själv. Du läser rätt, med dig själv. Åk bort en helg och lämna alla måsten, borden och allt du ska. Eller avsätt några timmar bara med dig själv i solstolen på altanen så länge vädret tillåter och nysta vidare på din nystart.

Men hösten känns så lång och mörk, hur ska jag härda ut till jul?
Hjälp hjärnan att fokusera på rätt saker. Tänker du att hösten är oändligt lång och trist, då blir det en sanning. Avsätt en stund varje kväll med att skriva ner det som har varit roligt eller positivt under dagen. Hjälp hjärnan att upptäcka det som faktiskt är bra.

Hur hittar jag tillbaka till arbetsglädjen utan att behöva byta jobb?
Du gillar ditt jobb och kollegorna. Men glöden saknas. Ibland kan det räcka med att prata med din arbetsgivare. Säg att du trivs men behöver hjälp att hitta energi. Det visar på att du tar ansvar och initiativ.

En vanlig missuppfattning är att vi tror att alla andra vet hur vi känner och tänker. Men så är det sällan. Så börja prata och berätta vad du vill, med chefen, en kollega eller någon annan som du har förtroende för. Det är en viktig faktor i att skapa förändring i det lilla.

Men jag vill säga upp mig, hur vet jag att jag fattar rätt beslut?
Det är så klart individuellt men arbetslivet är lite som en privat relation, det finns dåliga dagar det finns bra dagar. Gör en utvärdering under en längre tid. Det kanske är rätt att din förändring innebär att ta steget och säga upp dig.  

Men sov ändå på saken, så du inte handlar i affekt.

Jag behöver en förändring men hur ska jag våga ta steget?

Följ minsta motståndets lag.
Gör det löjligt enkelt. Vill du promota dig själv som ledare, börja med att dela en artikel om ledarskap på Linkedin.

Vill du testa att starta eget men vågar inte säga upp dig? Fråga om du kan gå ner i arbetstid. Då har du kvar inkomst samtidigt som du får tid att utforska nya områden. En förändring behöver inte innebära en clean cut med det gamla. Små, små steg kan ta dig långt.

Fatta ett beslut.
Det är så frestande att hålla alla dörrar lite öppna. Men då gör vi oss själva en otjänst. Bestäm dig för att utforska en dörr, stäng de andra så länge för du kan alltid öppna dem senare.

Gör en korrekt riskanalys.
Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt. Det är lätt att stressa upp sig. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag får sparken om jag pratar med chefen om att jag har tappat arbetslusten? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.