Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dags för förändring? Så tar du första steget!

Har du äntligen hunnit med att tänka under semestern? Och kommit fram till att förändringar på jobbet är nödvändiga? Då är dags att ta nästa steg – att göra något åt saken.
Petra Rendik Publicerad
Graja/Colourbox.com
För många är det svåraste med förändringar att ta första steget. Graja/Colourbox.com

För många innebär semester tid för återhämtning och reflektion. Drömmen om att göra något nytt växer ofta under ledigheten. Kanske kommer du fram till att du vill byta jobb eller börja plugga? Eller så har du kommit till insikt om att du behöver ändra saker på ditt befintliga jobb för att förbättra din tillvaro.

Men förändringar, stora som små, är ingen lätt sak. Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, säger coachen och entreprenören Kristina Närman som driver The Professional Freedom Academy som vill hjälpa människor att skapa sina ideala arbetsliv.

Hur gör man det då?

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat, förklarar Kristina Närman.

Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt.

Kristinas bästa tips på hur du får en bra jobbhöst

Kickstarta hösten, är det verkligen nödvändigt?

Vi pratar inte om en rivstart utan att ta vara på känslan att du vill göra något annat. Du är utvilad och har haft semester, läget är med andra ord perfekt. Ett tips är att åka på kickoff med dig själv. Du läser rätt, med dig själv. Åk bort en helg och lämna alla måsten, borden och allt du ska. Eller avsätt några timmar bara med dig själv i solstolen på altanen så länge vädret tillåter och nysta vidare på din nystart.

Men hösten känns så lång och mörk, hur ska jag härda ut till jul?
Hjälp hjärnan att fokusera på rätt saker. Tänker du att hösten är oändligt lång och trist, då blir det en sanning. Avsätt en stund varje kväll med att skriva ner det som har varit roligt eller positivt under dagen. Hjälp hjärnan att upptäcka det som faktiskt är bra.

Hur hittar jag tillbaka till arbetsglädjen utan att behöva byta jobb?
Du gillar ditt jobb och kollegorna. Men glöden saknas. Ibland kan det räcka med att prata med din arbetsgivare. Säg att du trivs men behöver hjälp att hitta energi. Det visar på att du tar ansvar och initiativ.

En vanlig missuppfattning är att vi tror att alla andra vet hur vi känner och tänker. Men så är det sällan. Så börja prata och berätta vad du vill, med chefen, en kollega eller någon annan som du har förtroende för. Det är en viktig faktor i att skapa förändring i det lilla.

Men jag vill säga upp mig, hur vet jag att jag fattar rätt beslut?
Det är så klart individuellt men arbetslivet är lite som en privat relation, det finns dåliga dagar det finns bra dagar. Gör en utvärdering under en längre tid. Det kanske är rätt att din förändring innebär att ta steget och säga upp dig.  

Men sov ändå på saken, så du inte handlar i affekt.

Jag behöver en förändring men hur ska jag våga ta steget?

Följ minsta motståndets lag.
Gör det löjligt enkelt. Vill du promota dig själv som ledare, börja med att dela en artikel om ledarskap på Linkedin.

Vill du testa att starta eget men vågar inte säga upp dig? Fråga om du kan gå ner i arbetstid. Då har du kvar inkomst samtidigt som du får tid att utforska nya områden. En förändring behöver inte innebära en clean cut med det gamla. Små, små steg kan ta dig långt.

Fatta ett beslut.
Det är så frestande att hålla alla dörrar lite öppna. Men då gör vi oss själva en otjänst. Bestäm dig för att utforska en dörr, stäng de andra så länge för du kan alltid öppna dem senare.

Gör en korrekt riskanalys.
Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt. Det är lätt att stressa upp sig. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag får sparken om jag pratar med chefen om att jag har tappat arbetslusten? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.