Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Allt färre tycker att jobbet är meningsfullt

Har du ett meningsfullt jobb? Grattis, då tillhör du visserligen fortfarande en majoritet, med det är en stadigt minskade skara.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det finns en tydlig koppling mellan den egna hälsan och att ha ett meningsfullt jobb. Colourbox

För fyra år sedan, 2015, var det 66 procent av de anställda som ansåg att de hade meningsfulla jobb. Sedan dess har andelen sjunkit något år för år. 2019 är det 59 procent som svarar samma sak.

På motsvarande sätt är det även färre som säger sig se betydelsen av vad de gör på jobbet. Här har andelen sjunkit med tio procentenheter till 56 procent under samma tid. Det visar Jobbhälsoindex årliga undersökning med deltagande av över 10 000 personer.

Vad som är orsakerna till den negativa utvecklingen går att diskutera.

– Vi har inget material som kan förklara det. Däremot finns det ju en del allmänna spekulationer. En är att vi har haft en hyfsad ekonomisk utveckling de senaste åren. Och när man väl har täckt upp de viktigaste behoven blir de mjuka värdena viktigare. Det är då man kan kosta på sig att fundera över om jobbet är meningsfullt, säger Lars Hjalmarsson på Jobbhälsoindex.

– Man kan också rent teoretiskt tänka sig att den ekonomiska utvecklingen leder till en specialisering. Man blir en kugge i hjulet på ett stort maskineri och känner sig alienerad. Personligen har jag dock svårt att tro att det här skulle ha tagit ett så stort skutt de senaste åren.

Att frågan om att ha ett meningsfullt eller ett jobb man ser betydelsen av är kopplad till olika hälsoaspekter är tydligt. De som anser sig ha ett meningsfullt jobb sover bättre om nätterna, de som känner psykiskt obehag inför jobbet ser inte betydelsen av vad de gör på jobbet och de som varit sjukfrånvarande ser inte betydelsen av vad man gör på jobbet i samma utsträckning som de utan sjukfrånvaro.

Frågan är om det är känslan av meningslöshet som leder till att man mår dåligt, eller om det är att man mår dåligt som leder till känslan av meningslöshet.

– Vi vet inte vad som är hönan och vad som är ägget. Men rimligtvis borde det gå åt båda hållen, säger Lars Hjalmarsson.

Inte överraskande visar det sig också att det är vanligare att inte se det meningsfulla i jobbet bland dem som gärna vill gå ned i arbetstid. Motsvarande samband finns mellan att inte se betydelsen av vad man gör på jobbet och viljan att gå i tidig pension.

Den som vill ha ett jobb som de ser betydelsen av bör söka sig till vården. Inom vård och omsorg gäller det för 64 procent av de svarande. I mitten på listan hamnar IT-, telekom och datakonsulter, där 56 procent svarar samma sak. I botten återfinns transportsektorn, 46 procent, och handel, partihallar, bilverkstäder, 48 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.