Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Allt färre tycker att jobbet är meningsfullt

Har du ett meningsfullt jobb? Grattis, då tillhör du visserligen fortfarande en majoritet, med det är en stadigt minskade skara.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det finns en tydlig koppling mellan den egna hälsan och att ha ett meningsfullt jobb. Colourbox

För fyra år sedan, 2015, var det 66 procent av de anställda som ansåg att de hade meningsfulla jobb. Sedan dess har andelen sjunkit något år för år. 2019 är det 59 procent som svarar samma sak.

På motsvarande sätt är det även färre som säger sig se betydelsen av vad de gör på jobbet. Här har andelen sjunkit med tio procentenheter till 56 procent under samma tid. Det visar Jobbhälsoindex årliga undersökning med deltagande av över 10 000 personer.

Vad som är orsakerna till den negativa utvecklingen går att diskutera.

– Vi har inget material som kan förklara det. Däremot finns det ju en del allmänna spekulationer. En är att vi har haft en hyfsad ekonomisk utveckling de senaste åren. Och när man väl har täckt upp de viktigaste behoven blir de mjuka värdena viktigare. Det är då man kan kosta på sig att fundera över om jobbet är meningsfullt, säger Lars Hjalmarsson på Jobbhälsoindex.

– Man kan också rent teoretiskt tänka sig att den ekonomiska utvecklingen leder till en specialisering. Man blir en kugge i hjulet på ett stort maskineri och känner sig alienerad. Personligen har jag dock svårt att tro att det här skulle ha tagit ett så stort skutt de senaste åren.

Att frågan om att ha ett meningsfullt eller ett jobb man ser betydelsen av är kopplad till olika hälsoaspekter är tydligt. De som anser sig ha ett meningsfullt jobb sover bättre om nätterna, de som känner psykiskt obehag inför jobbet ser inte betydelsen av vad de gör på jobbet och de som varit sjukfrånvarande ser inte betydelsen av vad man gör på jobbet i samma utsträckning som de utan sjukfrånvaro.

Frågan är om det är känslan av meningslöshet som leder till att man mår dåligt, eller om det är att man mår dåligt som leder till känslan av meningslöshet.

– Vi vet inte vad som är hönan och vad som är ägget. Men rimligtvis borde det gå åt båda hållen, säger Lars Hjalmarsson.

Inte överraskande visar det sig också att det är vanligare att inte se det meningsfulla i jobbet bland dem som gärna vill gå ned i arbetstid. Motsvarande samband finns mellan att inte se betydelsen av vad man gör på jobbet och viljan att gå i tidig pension.

Den som vill ha ett jobb som de ser betydelsen av bör söka sig till vården. Inom vård och omsorg gäller det för 64 procent av de svarande. I mitten på listan hamnar IT-, telekom och datakonsulter, där 56 procent svarar samma sak. I botten återfinns transportsektorn, 46 procent, och handel, partihallar, bilverkstäder, 48 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.