Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Allt färre tycker att jobbet är meningsfullt
Har du ett meningsfullt jobb? Grattis, då tillhör du visserligen fortfarande en majoritet, med det är en stadigt minskade skara.
För fyra år sedan, 2015, var det 66 procent av de anställda som ansåg att de hade meningsfulla jobb. Sedan dess har andelen sjunkit något år för år. 2019 är det 59 procent som svarar samma sak.
På motsvarande sätt är det även färre som säger sig se betydelsen av vad de gör på jobbet. Här har andelen sjunkit med tio procentenheter till 56 procent under samma tid. Det visar Jobbhälsoindex årliga undersökning med deltagande av över 10 000 personer.
Vad som är orsakerna till den negativa utvecklingen går att diskutera.
– Vi har inget material som kan förklara det. Däremot finns det ju en del allmänna spekulationer. En är att vi har haft en hyfsad ekonomisk utveckling de senaste åren. Och när man väl har täckt upp de viktigaste behoven blir de mjuka värdena viktigare. Det är då man kan kosta på sig att fundera över om jobbet är meningsfullt, säger Lars Hjalmarsson på Jobbhälsoindex.
– Man kan också rent teoretiskt tänka sig att den ekonomiska utvecklingen leder till en specialisering. Man blir en kugge i hjulet på ett stort maskineri och känner sig alienerad. Personligen har jag dock svårt att tro att det här skulle ha tagit ett så stort skutt de senaste åren.
Att frågan om att ha ett meningsfullt eller ett jobb man ser betydelsen av är kopplad till olika hälsoaspekter är tydligt. De som anser sig ha ett meningsfullt jobb sover bättre om nätterna, de som känner psykiskt obehag inför jobbet ser inte betydelsen av vad de gör på jobbet och de som varit sjukfrånvarande ser inte betydelsen av vad man gör på jobbet i samma utsträckning som de utan sjukfrånvaro.
Frågan är om det är känslan av meningslöshet som leder till att man mår dåligt, eller om det är att man mår dåligt som leder till känslan av meningslöshet.
– Vi vet inte vad som är hönan och vad som är ägget. Men rimligtvis borde det gå åt båda hållen, säger Lars Hjalmarsson.
Inte överraskande visar det sig också att det är vanligare att inte se det meningsfulla i jobbet bland dem som gärna vill gå ned i arbetstid. Motsvarande samband finns mellan att inte se betydelsen av vad man gör på jobbet och viljan att gå i tidig pension.
Den som vill ha ett jobb som de ser betydelsen av bör söka sig till vården. Inom vård och omsorg gäller det för 64 procent av de svarande. I mitten på listan hamnar IT-, telekom och datakonsulter, där 56 procent svarar samma sak. I botten återfinns transportsektorn, 46 procent, och handel, partihallar, bilverkstäder, 48 procent.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
