Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

50 000 nya fackliga ombud ett tufft mål

Fler unionenmedlemmar saknar facklig representation på sin arbetsplats i dag än när förbundet bildades.
Efter två olika medlemsmöten är man något närmare målet på 50 000 fötroendevalda år 2027.
Johanna Rovira Publicerad 29 mars 2023, kl 06:00
Mötesbord med sex personer runt omkring. Vid kortändan sitter Johan Robertsson, regional utvecklare, Unionen, Uppland.
Snart ska företaget få se på andra bullar. Johan Robertsson, regional utvecklare i Unionen Uppland, har just lyckats få två medlemmar att ställa upp som förtroendevalda. Foto: Staffan Claesson.
Johan Robertsson.

En efter en droppar medlemmarna in i det sprillans nyinredda mötesrummet på ett mellanstort företag i Norduppland. Den regionala utvecklaren Johan Robertson lägger upp sina medhavda bullar på ett fat och stolarna går snabbt åt – fler får baxas in från det intilliggande lunchrummet och cirkeln kring bordet blir allt vidare för att alla ska få plats.

 Det är verkligen jätteroligt att så många har kommit, säger Johan Robertson och trugar de 13 medlemmarna att ta för sig av bullarna.

Medlemmarna är först ganska avvaktande, ingen tar någon bulle, men Johan Robertson låter sig inte avskräckas utan pratar om Unionen, ställer frågor om företaget och talar om sitt favoritämne: arbetsmiljö.

När han frågar om hur arbetsmiljön fungerar på företaget säger en medlem:

 Vi kanske ska stänga dörren?

Stökig arbetsplats

Stämningen i rummet ändras märkbart när dörren till korridoren där ledningen sitter, stängts. Det visar sig ha varit en ganska stökig arbetsplats, även om medlemmarna hoppas på att de nytillträdda cheferna nu ska ställa saker och ting till rätta och förhoppningsvis också vara mer närvarande.

 Jag har bokstavligt talat jagat min förre chef ut på gatorna för att få något besked, säger en medlem. 

Det är stökigt i mer än en bemärkelse – en annan medlem berättar att toaletterna bara städats en gång sedan man flyttade in en månad tidigare.

  Kan arbetsgivarna verkligen kräva att vi städar toaletterna? frågar hon skeptiskt.

Frågorna till Johan haglar och det diskuteras allt från arbetstid och övertid till befattningsbeskrivningar, löner, lönesamtal, skyldigheter och rättigheter. Det visar sig att hälften av medlemmarna fortfarande är provanställda och att det råder delade meningar om vad som gäller på företaget, eftersom de fyra cheferna lämnat helt olika besked.

 Jag hör ju när jag lyssnar på er att det finns mycket som är oklart här och det finns mycket ett arbetsmiljöombud skulle kunna göra. Arbetsmiljölagen betonar att det ska finnas ett skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som vi kallar det, på alla arbetsplatser där de är minst fem anställda.

Frivilligt arbetsmiljöombud

Möte med blivande förtroendevalda.

Emma Sjöblom, en av medlemmarna som är tillsvidareanställd, räcker upp handen och åtar sig rollen som Arbetsmiljöombud, AMO.

 Jag tror ni skulle behöva vara två. Väljer man ett arbetsplatsombud, APO, med informationsmandat så innebär det att Unionen har en kontaktperson på arbetsplatsen och att den personen vid behov kan stötta ombudsmannen vid en eventuell förhandling. Särskilt nu, när ni ska få nya chefer är det ett ypperligt tillfälle att välja ombud, säger Johan Robertsson.

Rebecka Olsson säger att hon kan tänka sig att ställa upp som APO och hon och Emma väljs enhälligt och formellt till ombud.

Två förtroendevalda närmare målet på 50 000 ombud således.

Det är ett oerhört tufft mål Unionen satt upp, konstaterar Johan Robertson efter mötet.

 Vi har väl aldrig varit i närheten av den siffran och personligen undrar jag hur vi ska nå det. Därmed inte sagt att vi inte ska försöka. Det är så viktigt att vi har lokala ombud eftersom det är de som känner arbetsplatsen bäst.

 Jag tror inte heller det finns någon universallösning på hur vi ska nå målet. Det som krävs är hårt arbete och hur vi kan motivera anställda, få dem att inse att förtroendeuppdraget är ett jättebra sätt att få inflytande på arbetsplatsen.

Techbranschen svårflirtad

Ibland kan motivationen komma från andra håll än fackets. Efter år av ganska tröstlöst uppvaktande i techbranschen, vars anställda inte visat intresse för vare sig klubb eller avtal eftersom de varit nöjda med sina villkor, verkar det som att proppen har lossnat. Kanske tack vare viss turbulens i branschen.

När Spotify kontaktar oss om att bilda klubb hugger jag som en kobra

Henry Catalini Smith. Foto: Freddy Billqvist.

Klarna bildade klubb redan 2020 men den nuvarande klubbordföranden Sen Kanner, och hennes fackliga kamp på företaget i somras, kom att fungera som inspiration för medlemmar på Spotify, som börjat anamma tanken på kollektivavtal.

 Jag googlade kollektivavtal, fick upp en Kollegaartikel om Klarna och tog kontakt med Sen Kanner. Hennes hjälp har betytt oerhört mycket, säger Henry Catalini Smith, klubbordförande på Spotify.

Även Björn Larm, gruppchef på Unionen Stockholm, lovordar Sen Kanner och beskriver henne som en gudomlig kraft.

Hugger som en kobra

Björn Larm.

 När Spotify kontaktar oss om att bilda klubb hugger jag som en kobra. Vi har sedan det troligtvis mest välbesökta klubbildningsmötet i Unionens historia, säger Björn Larm.

Mötet hålls digitalt för 128 medlemmar och Sen Kanner är inbjuden för att berätta vad man kan förvänta sig som förtroendevald. Förbundets mål är att bilda klubb och Björn Larm och hans medarbetare har förhoppningar om att välja åtminstone fem personer till styrelsen, för att kunna fylla på med suppleanter vid senare tillfälle.  

Men de förhoppningarna kommer snart på skam.

 Det är sådant tryck under mötet, att vi raskt ändrar antalet platser i styrelsen till nio. De platserna fylls direkt och sedan träder en till medlem fram och får bli suppleant, berättar Björn Larm.

Tio förtroendevalda närmare målet således.

Sen Kanner, klubordförande Klarna,

Sen Kanner menar att det är uppenbart att Klarnaklubben fungerar som en förebild i branschen och hoppas att Klarna tillsammans med Spotify kan sätta trend.

 Inget ont om Unionens arbete, men det finns definitivt mer att göra inom techbranschen. Det är en stor utmaning eftersom många av oss kommer från andra länder och inte ser vitsen med facket. 

 Fast å andra sidan har jag svenskfödda kollegor som inte heller ser behovet av fackligt arbete, lägger hon till.

1. Hur är det att vara ensam som förtroendevald?
2. Varför är ni inte fler engagerade tror du?

HANS NYLUND, arbetsplatsombud på Nammo Sweden AB, Vingåker.
 

1. Ja, det kan vara rätt ensamt i den här rollen. Det vore roligt att ha en klubb så att man var fler som kunde diskutera saker och ting, men hittills har intresset varit svalt.
2. Jag vet inte vad det kan bero på. Kanske känner man att man inte har tid och har nog med sitt jobb. En del kanske är rädda för att stöta sig med ledningen, men det är jag för gammal för att bry mig om.

 

 

SUSANN STRÖM, arbetsplatsombud på Ovako Hallstahammar AB.

1. Det fungerar bra, men ibland skulle man vilja ha någon annan att bolla med. Då kontaktar jag Unionen eller pratar med Metallklubben här på företaget.

2. Metallklubben är stark på vårt företag och delar med sig av information. Vi är inte så många tjänstemän som tillhör Unionen så behovet av att bilda klubb har inte känts så stort.

 

 

MARIA WENSTRÖM, Skene Järn AB.

1. Det funkar ändå rätt okej, men det är klart att det alltid är roligare att vara fler. Framtiden ser ljus ut, en nyanställd kille berättade häromdagen att han varit aktiv i klubben på sin tidigare arbetsplats och var intresserad av att fortsätta med fackligt arbete.

2. Det beror först och främst på tidsbrist, stress och att vi ska vara så effektiva hela tiden. Många tycker att de inte hinner med sitt jobb som det är.

 

 

 

Fackligt

Risk att vara med i fel fackförbund

Det är viktigt att vara med i rätt fackförbund, i synnerhet om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Ändå är många Unionenmedlemmar felorganiserade.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av tre personer ovanpå en människoarm och en person stående under den.
Unionen tar även hand om dem som är felorganiserade, men hjälpen kan bli begränsad. Illustration: Bo Lundberg.

Drygt 12 000 av Unionens medlemmar borde egentligen vara med i ett annat fackförbund eftersom de jobbar på en arbetsplats som tillhör ett annat facks sfär.  Så länge allt är frid och fröjd spelar det kanske inte så stor roll om du är felorganiserad, som det heter, men den dag det smäller kan det få allvarliga konsekvenser, enligt Agnes Blom, verksamhetssamordnare på Unionens rådgivning.

– Vi uppmanar alltid felorganiserade medlemmar att ta kontakt med rätt fackförbund. Sedan tvingar vi aldrig någon att byta fack. Det är upp till medlemmen att avgöra, säger Agnes Blom.

Många av de felorganiserade är nog omedvetna om riskerna med att vara med i fel fack, gissar Agnes Blom. En del väljer troligen medvetet att stanna i förbundet efter att de börjat ett nytt jobb, för att deras ”rätta” förbund kanske har sämre, eller helt saknar, inkomstförsäkring. Andra blir kvar enbart för att de gillar förbundet eller ogillar förändring. 

Enda skälet till att faktiskt skjuta på byte av fackförbund är om du har en pågående tvist eller befarar att du snart kan behöva förhandlingshjälp. Fackförbunden har ofta en karenstid innan de ger nya medlemmar individuell hjälp. 

Begränsad hjälp till felorganiserade

Unionen hjälper visserligen alla sina medlemmar, oavsett om de är felorganiserade eller inte, men hjälpen blir begränsad, i synnerhet om det finns ett kollivavtal med ett annat förbund på arbetsplatsen, enligt Agnes Blom.

– Vi gör så klart så gott vi kan, men vi kan inte ge medlemmen full valuta för sitt medlemskap. En lönefordran kan vi exempelvis hjälpa till med, men handlar det om övertidsersättning som är reglerad i kollektivavtal tar det stopp. 

Det tar stopp vid alla tvister som handlar om brott mot kollektivavtal, till exempel fel sjuklön, utebliven semesterersättning eller orätt föräldralön.

– Det är oerhört frustrerande att möta medlemmar som hamnat i en svår situation och som vi inte kan hjälpa på grund av att de är felorganiserade. Vi vill hjälpa men är tyvärr bakbundna, säger Agnes Blom

Inte heller vid uppsägningar kan Unionens bistå den felorganiserade medlemmen fullt ut. 

– I normalfall kan vi på ett tidigt stadium ifrågasätta, i bästa fall förhindra eller mildra överilade beslut från arbetsgivarens sida. Men när det gäller felorganiserade kommer vi i regel in för sent, där kan vi bara bevaka att uppsägningen blir rätt hanterad, säger Agnes Blom. 

Ingen strejkersättning

Om förbundet skulle gå i strejk i samband med avtalsförhandlingar ligger man också pyrt till om man är felansluten eftersom man inte har rätt till konfliktersättning.

 – Vi har ingen möjlighet alls att hjälpa till vid arbetsmiljöfrågor, där måste man vända sig till det fackförbund som har kollektivavtal, säger Agnes Blom.

Ett sätt att gardera sig mot riskerna, om man nu av olika skäl vill fortsätta vara Unionenmedlem, är att vara dubbelansluten, alltså att vara med i två förbund samtidigt. Men Unionen har numer enbart dubbelanslutningsavtal med fyra andra förbund, så såvida man inte vill betala dubbla fackföreningsavgifter, är det få medlemmar förunnat att dra nytta av den möjligheten. 

 Dubbelslutningsavtal finns med följande förbund:

Svenska Journalistförbundet. Dubbelanslutningen avser enbart journalister som verkar inom Unionens avtalsområde och i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter. 

Vårdförbundet. Gäller enbart sjuksköterskor som arbetar inom apotek och inbyggd företagshälsovård 

Fackförbundet Scen & Film (tidigare Teaterförbundet) För att bli dubbelansluten krävs att arbetet är 50 procent inom vardera båda förbundens organisationsområden (eller återkommande inom båda förbundens områden). 

Fackförbundet ST Certifierade flygledare med privata arbetsgivare har möjlighet att ansöka om dubbelanslutning. 

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.