Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

50 000 nya fackliga ombud ett tufft mål

Fler unionenmedlemmar saknar facklig representation på sin arbetsplats i dag än när förbundet bildades.
Efter två olika medlemsmöten är man något närmare målet på 50 000 fötroendevalda år 2027.
Johanna Rovira Publicerad 29 mars 2023, kl 06:00
Mötesbord med sex personer runt omkring. Vid kortändan sitter Johan Robertsson, regional utvecklare, Unionen, Uppland.
Snart ska företaget få se på andra bullar. Johan Robertsson, regional utvecklare i Unionen Uppland, har just lyckats få två medlemmar att ställa upp som förtroendevalda. Foto: Staffan Claesson.
Johan Robertsson.

En efter en droppar medlemmarna in i det sprillans nyinredda mötesrummet på ett mellanstort företag i Norduppland. Den regionala utvecklaren Johan Robertson lägger upp sina medhavda bullar på ett fat och stolarna går snabbt åt – fler får baxas in från det intilliggande lunchrummet och cirkeln kring bordet blir allt vidare för att alla ska få plats.

 Det är verkligen jätteroligt att så många har kommit, säger Johan Robertson och trugar de 13 medlemmarna att ta för sig av bullarna.

Medlemmarna är först ganska avvaktande, ingen tar någon bulle, men Johan Robertson låter sig inte avskräckas utan pratar om Unionen, ställer frågor om företaget och talar om sitt favoritämne: arbetsmiljö.

När han frågar om hur arbetsmiljön fungerar på företaget säger en medlem:

 Vi kanske ska stänga dörren?

Stökig arbetsplats

Stämningen i rummet ändras märkbart när dörren till korridoren där ledningen sitter, stängts. Det visar sig ha varit en ganska stökig arbetsplats, även om medlemmarna hoppas på att de nytillträdda cheferna nu ska ställa saker och ting till rätta och förhoppningsvis också vara mer närvarande.

 Jag har bokstavligt talat jagat min förre chef ut på gatorna för att få något besked, säger en medlem. 

Det är stökigt i mer än en bemärkelse – en annan medlem berättar att toaletterna bara städats en gång sedan man flyttade in en månad tidigare.

  Kan arbetsgivarna verkligen kräva att vi städar toaletterna? frågar hon skeptiskt.

Frågorna till Johan haglar och det diskuteras allt från arbetstid och övertid till befattningsbeskrivningar, löner, lönesamtal, skyldigheter och rättigheter. Det visar sig att hälften av medlemmarna fortfarande är provanställda och att det råder delade meningar om vad som gäller på företaget, eftersom de fyra cheferna lämnat helt olika besked.

 Jag hör ju när jag lyssnar på er att det finns mycket som är oklart här och det finns mycket ett arbetsmiljöombud skulle kunna göra. Arbetsmiljölagen betonar att det ska finnas ett skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som vi kallar det, på alla arbetsplatser där de är minst fem anställda.

Frivilligt arbetsmiljöombud

Möte med blivande förtroendevalda.

Emma Sjöblom, en av medlemmarna som är tillsvidareanställd, räcker upp handen och åtar sig rollen som Arbetsmiljöombud, AMO.

 Jag tror ni skulle behöva vara två. Väljer man ett arbetsplatsombud, APO, med informationsmandat så innebär det att Unionen har en kontaktperson på arbetsplatsen och att den personen vid behov kan stötta ombudsmannen vid en eventuell förhandling. Särskilt nu, när ni ska få nya chefer är det ett ypperligt tillfälle att välja ombud, säger Johan Robertsson.

Rebecka Olsson säger att hon kan tänka sig att ställa upp som APO och hon och Emma väljs enhälligt och formellt till ombud.

Två förtroendevalda närmare målet på 50 000 ombud således.

Det är ett oerhört tufft mål Unionen satt upp, konstaterar Johan Robertson efter mötet.

 Vi har väl aldrig varit i närheten av den siffran och personligen undrar jag hur vi ska nå det. Därmed inte sagt att vi inte ska försöka. Det är så viktigt att vi har lokala ombud eftersom det är de som känner arbetsplatsen bäst.

 Jag tror inte heller det finns någon universallösning på hur vi ska nå målet. Det som krävs är hårt arbete och hur vi kan motivera anställda, få dem att inse att förtroendeuppdraget är ett jättebra sätt att få inflytande på arbetsplatsen.

Techbranschen svårflirtad

Ibland kan motivationen komma från andra håll än fackets. Efter år av ganska tröstlöst uppvaktande i techbranschen, vars anställda inte visat intresse för vare sig klubb eller avtal eftersom de varit nöjda med sina villkor, verkar det som att proppen har lossnat. Kanske tack vare viss turbulens i branschen.

När Spotify kontaktar oss om att bilda klubb hugger jag som en kobra

Henry Catalini Smith. Foto: Freddy Billqvist.

Klarna bildade klubb redan 2020 men den nuvarande klubbordföranden Sen Kanner, och hennes fackliga kamp på företaget i somras, kom att fungera som inspiration för medlemmar på Spotify, som börjat anamma tanken på kollektivavtal.

 Jag googlade kollektivavtal, fick upp en Kollegaartikel om Klarna och tog kontakt med Sen Kanner. Hennes hjälp har betytt oerhört mycket, säger Henry Catalini Smith, klubbordförande på Spotify.

Även Björn Larm, gruppchef på Unionen Stockholm, lovordar Sen Kanner och beskriver henne som en gudomlig kraft.

Hugger som en kobra

Björn Larm.

 När Spotify kontaktar oss om att bilda klubb hugger jag som en kobra. Vi har sedan det troligtvis mest välbesökta klubbildningsmötet i Unionens historia, säger Björn Larm.

Mötet hålls digitalt för 128 medlemmar och Sen Kanner är inbjuden för att berätta vad man kan förvänta sig som förtroendevald. Förbundets mål är att bilda klubb och Björn Larm och hans medarbetare har förhoppningar om att välja åtminstone fem personer till styrelsen, för att kunna fylla på med suppleanter vid senare tillfälle.  

Men de förhoppningarna kommer snart på skam.

 Det är sådant tryck under mötet, att vi raskt ändrar antalet platser i styrelsen till nio. De platserna fylls direkt och sedan träder en till medlem fram och får bli suppleant, berättar Björn Larm.

Tio förtroendevalda närmare målet således.

Sen Kanner, klubordförande Klarna,

Sen Kanner menar att det är uppenbart att Klarnaklubben fungerar som en förebild i branschen och hoppas att Klarna tillsammans med Spotify kan sätta trend.

 Inget ont om Unionens arbete, men det finns definitivt mer att göra inom techbranschen. Det är en stor utmaning eftersom många av oss kommer från andra länder och inte ser vitsen med facket. 

 Fast å andra sidan har jag svenskfödda kollegor som inte heller ser behovet av fackligt arbete, lägger hon till.

1. Hur är det att vara ensam som förtroendevald?
2. Varför är ni inte fler engagerade tror du?

HANS NYLUND, arbetsplatsombud på Nammo Sweden AB, Vingåker.
 

1. Ja, det kan vara rätt ensamt i den här rollen. Det vore roligt att ha en klubb så att man var fler som kunde diskutera saker och ting, men hittills har intresset varit svalt.
2. Jag vet inte vad det kan bero på. Kanske känner man att man inte har tid och har nog med sitt jobb. En del kanske är rädda för att stöta sig med ledningen, men det är jag för gammal för att bry mig om.

 

 

SUSANN STRÖM, arbetsplatsombud på Ovako Hallstahammar AB.

1. Det fungerar bra, men ibland skulle man vilja ha någon annan att bolla med. Då kontaktar jag Unionen eller pratar med Metallklubben här på företaget.

2. Metallklubben är stark på vårt företag och delar med sig av information. Vi är inte så många tjänstemän som tillhör Unionen så behovet av att bilda klubb har inte känts så stort.

 

 

MARIA WENSTRÖM, Skene Järn AB.

1. Det funkar ändå rätt okej, men det är klart att det alltid är roligare att vara fler. Framtiden ser ljus ut, en nyanställd kille berättade häromdagen att han varit aktiv i klubben på sin tidigare arbetsplats och var intresserad av att fortsätta med fackligt arbete.

2. Det beror först och främst på tidsbrist, stress och att vi ska vara så effektiva hela tiden. Många tycker att de inte hinner med sitt jobb som det är.

 

 

 

Fackligt

Spelföretaget Avalanche ska teckna kollektivavtal

Avalanche Studios Group vill teckna kollektivavtal med Unionen. Love Arvidsson är ordförande i Unionenklubben på företaget:
– Kollektivavtalet ger de anställda den representation de saknat.
Elisabeth Brising Publicerad 29 april 2024, kl 06:04
The Hunter game Avalanche och Love Arvidsson
The Hunter är ett av spelföretaget Avalanche Studios Groups spel. Th Love Arvidsson är lokal klubbordförande för Unionen och nöjd med att arbetsgivaren nu vill teckna kollektivavtal. Foto: Avalanche Studio Group Press/Privat

Ni ska teckna kollektivavtal. Varför?

– Det fanns ett missnöje bland de anställda som var grundat i en brist på inflytande och transparens. Många kände att ledningen inte lyssnade på deras åsikter. Kollektivavtalet är vår lösning, det ger de anställda den representation de saknat.

Berätta om resan dit.

Love Arvidsson.
Love Arvidsson. Foto: Privat

– Vi började prata om att organisera oss år 2022 och bildade klubben för nästan exakt ett år sedan. Att vi ville ha kollektivavtal var prio ett från första dagen. Vårt fokus låg på att rekrytera medlemmar och skaffa ett bra underlag innan vi skickade in förhandlingsframställan. 

Hur har dialogen med arbetsgivaren varit?

– Den har överlag varit väldigt bra. Tonen på förhandlingsmötena har varit konstruktiv och företaget har varit väldigt transparent. Mycket av samtalen har kretsat kring oro från ledningen. Man har varit rädd att ett kollektivavtal kan sakta ner verksamheten och försvåra. Genom att visa exempel på hur facket kan integreras i processerna kunde vi lätta oron.

Avalanche Studios Group
Spelutvecklarföretaget Avalanche Studios Group har aviserat att de avser att teckna kollektivavtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer för sina anställda i Sverige. 

Företagets vd Stefanía Guðrún Halldórsdóttir kommenterar överenskommelsen i ett officielt uttalande:  

“Over the past years, we’ve taken significant steps toward making Avalanche one of the best workplaces in the games industry. Our inclusive, warm, and welcoming culture, sound work-life balance, profit sharing, and parental leave policy – just to name a few – are a testament to that. These are all things that set us apart and allow us to focus on making great games. We hope that signing a CBA will be yet another step in that same direction.”

Överenskommelsen har även uppmärksammats på spelnyhetssajten IGN Nordic.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.

Fackligt

Risk att vara med i fel fackförbund

Det är viktigt att vara med i rätt fackförbund, i synnerhet om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Ändå är många Unionenmedlemmar felorganiserade.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av tre personer ovanpå en människoarm och en person stående under den.
Unionen tar även hand om dem som är felorganiserade, men hjälpen kan bli begränsad. Illustration: Bo Lundberg.

Drygt 12 000 av Unionens medlemmar borde egentligen vara med i ett annat fackförbund eftersom de jobbar på en arbetsplats som tillhör ett annat facks sfär.  Så länge allt är frid och fröjd spelar det kanske inte så stor roll om du är felorganiserad, som det heter, men den dag det smäller kan det få allvarliga konsekvenser, enligt Agnes Blom, verksamhetssamordnare på Unionens rådgivning.

– Vi uppmanar alltid felorganiserade medlemmar att ta kontakt med rätt fackförbund. Sedan tvingar vi aldrig någon att byta fack. Det är upp till medlemmen att avgöra, säger Agnes Blom.

Många av de felorganiserade är nog omedvetna om riskerna med att vara med i fel fack, gissar Agnes Blom. En del väljer troligen medvetet att stanna i förbundet efter att de börjat ett nytt jobb, för att deras ”rätta” förbund kanske har sämre, eller helt saknar, inkomstförsäkring. Andra blir kvar enbart för att de gillar förbundet eller ogillar förändring. 

Enda skälet till att faktiskt skjuta på byte av fackförbund är om du har en pågående tvist eller befarar att du snart kan behöva förhandlingshjälp. Fackförbunden har ofta en karenstid innan de ger nya medlemmar individuell hjälp. 

Begränsad hjälp till felorganiserade

Unionen hjälper visserligen alla sina medlemmar, oavsett om de är felorganiserade eller inte, men hjälpen blir begränsad, i synnerhet om det finns ett kollivavtal med ett annat förbund på arbetsplatsen, enligt Agnes Blom.

– Vi gör så klart så gott vi kan, men vi kan inte ge medlemmen full valuta för sitt medlemskap. En lönefordran kan vi exempelvis hjälpa till med, men handlar det om övertidsersättning som är reglerad i kollektivavtal tar det stopp. 

Det tar stopp vid alla tvister som handlar om brott mot kollektivavtal, till exempel fel sjuklön, utebliven semesterersättning eller orätt föräldralön.

– Det är oerhört frustrerande att möta medlemmar som hamnat i en svår situation och som vi inte kan hjälpa på grund av att de är felorganiserade. Vi vill hjälpa men är tyvärr bakbundna, säger Agnes Blom

Inte heller vid uppsägningar kan Unionens bistå den felorganiserade medlemmen fullt ut. 

– I normalfall kan vi på ett tidigt stadium ifrågasätta, i bästa fall förhindra eller mildra överilade beslut från arbetsgivarens sida. Men när det gäller felorganiserade kommer vi i regel in för sent, där kan vi bara bevaka att uppsägningen blir rätt hanterad, säger Agnes Blom. 

Ingen strejkersättning

Om förbundet skulle gå i strejk i samband med avtalsförhandlingar ligger man också pyrt till om man är felansluten eftersom man inte har rätt till konfliktersättning.

 – Vi har ingen möjlighet alls att hjälpa till vid arbetsmiljöfrågor, där måste man vända sig till det fackförbund som har kollektivavtal, säger Agnes Blom.

Ett sätt att gardera sig mot riskerna, om man nu av olika skäl vill fortsätta vara Unionenmedlem, är att vara dubbelansluten, alltså att vara med i två förbund samtidigt. Men Unionen har numer enbart dubbelanslutningsavtal med fyra andra förbund, så såvida man inte vill betala dubbla fackföreningsavgifter, är det få medlemmar förunnat att dra nytta av den möjligheten. 

 Dubbelslutningsavtal finns med följande förbund:

Svenska Journalistförbundet. Dubbelanslutningen avser enbart journalister som verkar inom Unionens avtalsområde och i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter. 

Vårdförbundet. Gäller enbart sjuksköterskor som arbetar inom apotek och inbyggd företagshälsovård 

Fackförbundet Scen & Film (tidigare Teaterförbundet) För att bli dubbelansluten krävs att arbetet är 50 procent inom vardera båda förbundens organisationsområden (eller återkommande inom båda förbundens områden). 

Fackförbundet ST Certifierade flygledare med privata arbetsgivare har möjlighet att ansöka om dubbelanslutning.