Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tillsammans blir det säkert

Zoégas kafferosteri hade för många olyckor. Nu har fabrikschefen i samarbete med fackklubben lyckats få bort dem helt. På köpet trivs medarbetarna – och ekonomin går som tåget.
Publicerad
Tine Guth Linse
Nolltolerans mot olyckor har lyckats. Mycket tack vare att Carina Eriksson, Krister Martinsson och Minette Rosén i Unionenklubben haft ett bra samarbete med fabrikschef Birgitte Krenk, längst till vänster. Tine Guth Linse

Redan innan vi släpps in på Zoégas kafferosteri i Helsingborg för att lära oss mer om hur satsningen på säkerhet har varit grunden för en ny kultur mellan kollegorna på fabriken, förstår vi att de menar allvar. Alla besökare får en grundlig säkerhetsgenomgång redan i receptionen. Under genomgången passerar en av fabrikens anställda och upptäcker en liten vattenfläck i entrén. Utan att reflektera hämtar han papper och torkar upp. Man vill ju inte att någon ska halka.

Det är inte utan stolthet som Unionenklubben på Nestlé – företaget som äger Zoégas – berättar om den kulturförändring som har skett på fabriken de senaste fyra åren. Säkerhet, arbetsmiljö och välbefinnande har genomsyrat det mesta på arbetsplatsen. Förr hade man i snitt två olycksfall per år –  främst fall-, halk-, skär- och klämskador. De senaste tre åren har man inte haft en enda olycka.

Genom att ledning, fackklubbar och alla anställda har samverkat har en ny inställning till arbetet och allas ansvar vuxit fram.

– Det vi gör är att vi pratar regelbundet om vilka problem och risker som finns. Var sjätte vecka har vi i Unionenklubben en genomgång med vd och HR-chef. Utifrån våra medlemmar som är tjänstemän här på Zoégas ligger vårt fokus framför allt på frågor om den psykosociala arbetsmiljön, säger Minette Rosén, klubbordförande och ansvarig för inköp av råkaffe på Zoégas.

Samma strukturerade sätt att hantera säkerheten finns överallt. Risker i den fysiska miljön har i möjligaste mån byggts bort efter att avdelningarna har gjort analyser av arbetssituationen, bland annat genom att filma arbetsmomenten.

Men kanske ännu viktigare är att inställningen till säkerhet har förändrats genom att man har infört en ansvarstagande kultur. I stället för att vänta på att chefen ska lösa problem eller se till att alla följer reglerna, har ansvaret spridits ut i organisationen. Om någon inte håller i räcket på väg nedför trappan förväntas man säga till. Om en kollega jobbar för mycket över likaså.

Inte nog med det, alla uppmuntras att coacha varandra. Det finns fastslagna mål för hur ofta de anställda ska göra det. De kallar metoden “Caring through feedback”.

– Först tyckte folk kanske att det kändes obekvämt att lägga sig i hur andra gjorde. Man skrattade lite åt det. Nu är det precis tvärtom. Det känns helt fel att inte bry sig om säkerheten och kollegorna, säger Carina Eriksson, som också sitter med i Unionenstyrelsen på Nestlé.

Krister Martinsson ingår även han i klubbstyrelsen och var tidigare säkerhetschef på fabriken. Nu har han samma roll på Nestlé Sverige med sina kontor på andra sidan gatan. Han tycker att det är något speciellt med Zoégafabriken.

– Vi är som en familj där alla bryr sig om varandra.

Hur har det blivit så? Frågar man Unionenklubben skulle de ge en hel del av äran till fabrikschef Birgitte Krenk, som tillträdde för fyra år sedan. Det var hon som satte arbetsmiljöfrågan i centrum. Det är hon som med sin inställning har öppnat för en kultur där hierarkier i viss mån försvunnit och medarbetare vågar lyfta även obekväma sanningar.

Det är ett pågående arbete och inget man kan prata om en gång om året.

– Det går inte att bygga en helt säker fabrik, därför är beteendet så viktigt. Genom utbildning och att vi hela tiden diskuterar säkerhet och arbetsmiljö har alla fått en förståelse. Sex dagar om året stänger vi fabriken och utbildar oss kring det här. Det är ett pågående arbete och inget man kan prata om en gång om året, säger Birgitte Krenk.

Utbildningsdagarna är uppbyggda kring workshops med blandade grupper. De fyller också funktionen att kollegor med olika yrken ser helheten. Gemenskapen och teamkänslan förstärks.

Satsningen på säkerhet har fört med sig en rad positiva effekter. Arbetsklimatet har blivit bättre och därmed är medarbetarna benägna att lägga ner det där lilla extra för att göra ett bra jobb.

– Många är stolta över att jobba här och gör allt för att vi ska vara bäst. Det ser vi även på siffrorna, vi har förbättrat resultatet jättemycket. Men självklart är allt inte alltid jättebra. Vi har också våra utmaningar. Det viktigaste är att gå tillbaka till att vi löser dem som ett team, säger Birgitte Krenk.

 

Per Cornell

Så blev företaget säkert – och lönsamt

Alla har tydliga mål för sitt arbete.

Företaget bäddar för rätt beteende – engagemang och ansvarstagande.

Alla medarbetare utbildas i arbetsmiljö och coachning.

Alla framsteg firas för att förstärka positivt beteende.

Maskiner och fysisk miljö utvecklas för ökad säkerhet.

 

Zoégas kafferosteri

Finns i nuvarande fabriksbyggnad sedan 1952.

Fabriken har 57 anställda.

Ägs av Nestlé Sverige.


Unionenklubben på Nestlé Sverige har cirka 120 medlemmar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden. 

Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said. 

Fackligt

Fackligt muller i dataspelsbranschen

Det görs nedskärningar i spelbranschen. Samtidigt har det fackliga engagemanget ökat.
– Ju tuffare villkor desto mer kavlar folk upp ärmarna, säger Björn Larm, kollektivavtalssamordnare på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 17 september 2025, kl 06:01
Massive Entertainment/Ubisoft
Enligt Unionen finns ett växande intresse för fackliga frågor bland anställda i spelbranschen just nu. Det kan bero på sämre tider. King och Massive Entertainment/Ubisoft är exempel på spelföretag som tvingats säga upp personal. Foto: Massive Entertainment Press

7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen. 

”Ersätts inte av AI”

Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det. 

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm. 

Teknikfackligt nätverk

För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.  

Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm. 

Det organiseras via ett diskussionsforum om techbranschen, Discord, som är frikopplat från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.

Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen. 

Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå. 

Satsning på kollektivavtal inom tech

Unionen har tecknat kollektivavtal på 400 techbolag senaste två åren, vilket Kollega skrivit om tidigare. 

Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)

Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag. 

Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal. 

Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?

Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag. 

”Osäkra, dumma och felaktiga”

Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.

Missnöje med 100 procent kontorskrav

Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje

Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda. 

Gustav Palmqvist
Gustav Palmqvist. Foto: Privat

– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbete bland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han. 

Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?

– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande.