Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Kollektivavtal på Cityjet ger stora lönelyft

Rejäla lönehöjningar och högre ersättning utomlands. Flygbolaget Cityjet har tecknat kollektivavtal med Unionen – efter ett års förhandlingar.
− Vi är jättenöjda. Avtalet kommer definitivt ge oss mer trygghet än förut, säger Agata Vikenroth, ordförande i Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad
Ett flygplan från Cityjet till vänster och till höger Unionens huvudkontor.
Bättre löner och trygghet hos Cityjet. Flygbolaget har tecknat kollektivavtal - efter ett års förhandlingar. Foto: Cityjet/Janerik Henriksson/TT.

För ett år sedan väckte Unionenklubben på Cityjet frågan om ett kollektivavtal och efter långa förhandlingar är pappren nu påskrivna.

– Det har varit konstruktiva förhandlingar med bolaget och Unionen har haft stort tålamod med oss. Under året som gått har vi lärt oss mycket om hur det funkar på svensk arbetsmarknad. Nu har vi tryggat försäkringar, bättre pension och högre lön som definitivt kommer att ge oss mer trygghet än förut. Många kollegor har hört av sig med glada reaktioner, säger ordföranden Agata Vikenroth.

Personalen på Cityjet kommer att få ett rejält lönelyft eftersom deras tidigare löner var satta enligt 2019 års lönenivåer, berättar Jonas Eriksson, centralombudsman på Unionen med ansvar för flygbranschen.

– Den stora knäckfrågan under förhandlingen var ersättningen under utlandsvistelser, men även där lyckades vi få till en förbättring. I gengäld har arbetsgivaren fått rätt att schemalägga personalen en timma tidigare på morgonen. Jag är väldigt nöjd med avtalet, säger han.

10 av 12 bolag har kollektivavtal

Enligt Unionen har det blivit något mer ordning och reda inom flyget på senare år. Oseriösa underleverantörer, baserade utanför Sverige, dumpade tidigare villkoren men har nu dragit sig tillbaka.
I dagsläget har 10 av 12 flygbolag som är baserade i Sverige kollektivavtal, de som saknar är Lufthansaägda Eurowings och Braathen Crew. Av Unionens sammanlagt 1 200 kabinanställda medlemmar omfattas cirka 1 100 av avtal.

Efter pandemin, då många valde att lämna flygbranschen för gott, har många bolag fått svårt att hitta personal i Sverige. Att skaffa kollektivavtal är ett sätt att bli en mer attraktiv arbetsgivare men Unionen understryker att lönerna fortfarande är alldeles för låga.

– Idag är det lätt att få jobb som kabinanställd, alla bolag skriker efter folk. Samtidigt har lönerna pressats ner och många svenska arbetssökande tycker att villkoren helt enkelt är för dåliga. Det innebär att bolagen måste rekrytera i Sydeuropa, säger Jonas Eriksson.

Cityjet: ”Ökar vår attraktionskraft”

Cityjets HR-chef, Konstantinos Bitsiaras, konstaterar att det nya kollektivavtalet är ett sätt skapa en god arbetsmiljö och bra villkor genom att följa den svenska modellen. Han tror – precis som Unionen – att avtalet kommer underlätta rekrytering av personal.

– Genom att erbjuda tydliga, rättvisa och konkurrenskraftiga anställningsvillkor ökar vi vår attraktionskraft som arbetsgivare inom den svenska flygindustrin. Dessutom skapar ett kollektivavtal stabilitet och förutsägbarhet som är avgörande för att upprätthålla en hög kvalitet på vår service, säger han.

Cityjet

Det irländska flygbolaget Cityjet har varit verksamt i Sverige i många år, främst som underleverantör åt SAS. Våren 2020 begärdes de svenska och finska dotterbolagen i konkurs som en följd av pandemin och numera sköts flygtrafiken i Norden av det danska bolaget Cityjet AS. För ett drygt år sedan bildade de kabinanställda vid Arlanda en Unionenklubb. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.