Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Kollektivavtal på Cityjet ger stora lönelyft

Rejäla lönehöjningar och högre ersättning utomlands. Flygbolaget Cityjet har tecknat kollektivavtal med Unionen – efter ett års förhandlingar.
− Vi är jättenöjda. Avtalet kommer definitivt ge oss mer trygghet än förut, säger Agata Vikenroth, ordförande i Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad
Ett flygplan från Cityjet till vänster och till höger Unionens huvudkontor.
Bättre löner och trygghet hos Cityjet. Flygbolaget har tecknat kollektivavtal - efter ett års förhandlingar. Foto: Cityjet/Janerik Henriksson/TT.

För ett år sedan väckte Unionenklubben på Cityjet frågan om ett kollektivavtal och efter långa förhandlingar är pappren nu påskrivna.

– Det har varit konstruktiva förhandlingar med bolaget och Unionen har haft stort tålamod med oss. Under året som gått har vi lärt oss mycket om hur det funkar på svensk arbetsmarknad. Nu har vi tryggat försäkringar, bättre pension och högre lön som definitivt kommer att ge oss mer trygghet än förut. Många kollegor har hört av sig med glada reaktioner, säger ordföranden Agata Vikenroth.

Personalen på Cityjet kommer att få ett rejält lönelyft eftersom deras tidigare löner var satta enligt 2019 års lönenivåer, berättar Jonas Eriksson, centralombudsman på Unionen med ansvar för flygbranschen.

– Den stora knäckfrågan under förhandlingen var ersättningen under utlandsvistelser, men även där lyckades vi få till en förbättring. I gengäld har arbetsgivaren fått rätt att schemalägga personalen en timma tidigare på morgonen. Jag är väldigt nöjd med avtalet, säger han.

10 av 12 bolag har kollektivavtal

Enligt Unionen har det blivit något mer ordning och reda inom flyget på senare år. Oseriösa underleverantörer, baserade utanför Sverige, dumpade tidigare villkoren men har nu dragit sig tillbaka.
I dagsläget har 10 av 12 flygbolag som är baserade i Sverige kollektivavtal, de som saknar är Lufthansaägda Eurowings och Braathen Crew. Av Unionens sammanlagt 1 200 kabinanställda medlemmar omfattas cirka 1 100 av avtal.

Efter pandemin, då många valde att lämna flygbranschen för gott, har många bolag fått svårt att hitta personal i Sverige. Att skaffa kollektivavtal är ett sätt att bli en mer attraktiv arbetsgivare men Unionen understryker att lönerna fortfarande är alldeles för låga.

– Idag är det lätt att få jobb som kabinanställd, alla bolag skriker efter folk. Samtidigt har lönerna pressats ner och många svenska arbetssökande tycker att villkoren helt enkelt är för dåliga. Det innebär att bolagen måste rekrytera i Sydeuropa, säger Jonas Eriksson.

Cityjet: ”Ökar vår attraktionskraft”

Cityjets HR-chef, Konstantinos Bitsiaras, konstaterar att det nya kollektivavtalet är ett sätt skapa en god arbetsmiljö och bra villkor genom att följa den svenska modellen. Han tror – precis som Unionen – att avtalet kommer underlätta rekrytering av personal.

– Genom att erbjuda tydliga, rättvisa och konkurrenskraftiga anställningsvillkor ökar vi vår attraktionskraft som arbetsgivare inom den svenska flygindustrin. Dessutom skapar ett kollektivavtal stabilitet och förutsägbarhet som är avgörande för att upprätthålla en hög kvalitet på vår service, säger han.

Cityjet

Det irländska flygbolaget Cityjet har varit verksamt i Sverige i många år, främst som underleverantör åt SAS. Våren 2020 begärdes de svenska och finska dotterbolagen i konkurs som en följd av pandemin och numera sköts flygtrafiken i Norden av det danska bolaget Cityjet AS. För ett drygt år sedan bildade de kabinanställda vid Arlanda en Unionenklubb. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).

Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.