Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Flera fördelar med särskild fackklubb för chefer

Även chefer kan behöva ha ett eget fackligt stöd på jobbet. Men Unionens chefsklubbar är få. Ett undantag är Systembolaget, som har ett 20-tal chefsektioner.
Anita Täpp Publicerad
Lisa Wikstrand
Butikschefer i chefssektionens styrelse: Fredrik Johansson i citybutiken i Helsingborg, Pradeep Holmqvist i Helsingborg/Råå och Janet Karlsson i Ängelholm. Lisa Wikstrand

Att vara butikschef på Systembolaget har sina särskilda utmaningar. Förutom att se till att bemanningen fungerar och att medarbetarna mår bra, kan det också innebära att behöva ta itu med kunder som hotar personalen eller försöker stjäla från butiken. Viktigt är naturligtvis också att se till att arbetsgivaren är nöjd med ens arbete.

Att ha en chefsklubb har stora fördelar, tycker Pradeep Holmqvist, butikschef i Helsingborg och ordförande för regionens chefssektion – som det heter inom Systembolaget – med nio medlemmar.

Butikscheferna kan vara anonyma

Om man exempelvis som chef för en butik får problem som man kanske inte vill eller vågar ta upp med sin områdeschef, kan chefssektionen i stället för butikschefen ta upp problemet.

– Då behöver vi inte ens berätta vilken butikschef som mår dåligt utan kan i stället driva den frågan så att det blir bättre förutsättningar för alla butikschefer, säger han.

En annan sak som Pradeep Holmqvist är nöjd med när det gäller chefssektionen är att man har lyckats få till regelbundna möten med områdeschefen.

–Tidigare har det kunnat ifrågasättas om vi har haft tid med de här mötena. Men nu har vi lyckats skapa tid och resurser till det med hjälp av en beräkningsmodell på hur många timmar varje butik ska ha till det.

– Tack vare det kan vi nu föra en dialog om vilka utmaningar vi har och vilka resurser vi behöver på det lokala planet. Och i de här mötena kan vi också ta upp hur nöjda vi är och vilka mandat vi vill ha för att kunna bestämma själva i en del frågor. Det är viktigt för vår arbetsmiljö.

Sjukskrivningar till följd av ledarskapet

En av de gånger man haft störst nytta av den nya mötesstrukturen var för några år sedan då flera butikschefer blev sjukskrivna.

– Då handlade det om ledarskapet, om vilken dialog våra närmaste chefer haft med butikscheferna, om hur de behandlades och hur deras arbetsmiljö var, säger Pradeep Holmqvist.

– I grunden handlade det om för hög arbetsbelastning och då kunde vi tack vare den här dialogen skapa bättre förutsättningar för alla chefer. Och att vi på ett ärligt sätt kan diskutera sådana här problem och skapa förståelse är också viktigt för arbetsgivaren.

En annan fördel med chefssektionen är att man även kan lyfta frågor som berör alla butikschefer till Unionens riksklubb.

– Om högsta ledningen vill förändra något så kan områdescheferna ändå tolka det på olika vis och göra olika i regionerna. Genom riksklubben kan vi då ändå jämföra hur det fungerar och agera utifrån att det ska vara likadant i alla butiker, oavsett om det exempelvis handlar om en lönerevision eller om att göra riskbedömningar.

De olika rollerna kan vara förvirrande

Att som mellanchef, då man redan sitter på två stolar, även vara fackligt aktiv kan ibland skapa viss förvirring, både hos ledningen och hos honom själv, medger han.

För vems intresse ska han egentligen prioritera i ett skarpt läge?

– Därför brukar jag alltid inleda en förhandling med att klargöra att jag nu har den fackliga hatten på mig.

Systembolaget

  • Företaget har nästan 6 500 anställda.
  • Av dessa är runt 80 procent fackligt organiserade.
  • Cirka 3 500 anställda är med i Unionen.
  • Alla medlemmar företräds av Unionens riksklubb.
  • I varje landsdel finns också bland annat säljarsektioner och chefssektioner som företräder just dessa yrkesgrupper.
  • Inom Systembolaget finns runt 20 chefssektioner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
Fackligt

Hon ska leda Unionen

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Hon valdes som ersättare för Martin Johansson, som avgick i somras efter knappt ett år på sin post.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 14 oktober 2024, kl 13:01
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen.
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen, omgärdad av Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande, och Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Ulrika Johansson, verksamhetsutvecklare på Gestamp Hardtech i Luleå, valdes av knappt 150 delegater till Unionens tredje högsta maktposition. Foto: Ola Rennstam.

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Det är förbundets tredje högsta maktposition. Johansson jobbar som verksamhetsutvecklare på fordonssäkerhetsföretaget Gestamp Hardtech i Luleå och sitter sedan tidigare i Unionens förbundsstyrelse.

Vad kommer du tillföra Unionens högsta ledning?
– Först och främst känns det oerhört hedrande att ha blivit vald. Jag har mycket kunskap om vad som händer och sker i norra Sverige. Jag kan även mycket om industrisektorn, jag har jobbat på ett industriföretag i 33 år och sitter med i IndustriAll som representant för Unionen.

Vilka är dina fackliga hjärtefrågor?
–  På senaste tid har det blivit mycket kring hbtqi-frågor. Mitt äldsta barn har kommit ut som transtjej för några år sedan. 

Vilka utmaningar ser du framöver för Unionen? 
– Det som blir absolut viktigast att fokusera på nu är att få fram 50 000 förtroendevalda. Där kan jag komma med kreativa idéer och hjälpa till att pusha för att fler medlemmar ska engagera sig.

Ni var flera i förbundsstyrelsen som slogs om den här posten. Hur kommer det att påverka styrelsens arbete framöver?
– Haha. Ja, det var många kandidater men jag tror att det kommer att gå bra, vi har alltid bra diskussioner i förbundsstyrelsen.

Johansson valdes av knappt 150 delegater på det så kallade förbundsrådet. Hon ställdes mot flera andra personer i Unionens förbundsstyrelse. Efter en andra omröstning fick hon en tydlig majoritet av rösterna.

Näst mest röster fick Daniel Landin, regionordförande i Unionen Småland och socialdemokratisk lokalpolitiker i Osby. 

Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande, är nöjd med valet av Ulrika Johansson.

Hon är en stabil och förståndig person. Ulrika har stor erfarenhet från industrin och jag ser fram emot att hon ska fortsätta inom IndustriAll, där hon varit aktiv i många år, och även i Facken inom Industrin. 

Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande instämmer:
– Ulrika är en trygg person som kommer hjälpa oss i presidiet att navigera när det blåser. Som presidieledamot ska man kunna representera alla medlemmar men med det sagt finns det en viss finess med att Unionens ledning nu får en person från norr, vilket vi inte haft tidigare. 

Ulrika Johansson tar över efter Martin Johansson, som valdes till andre vice ordförande på Unionens senaste kongress men avgick i somras, efter knappt ett år på posten.

I och med den nya rollen lämnar Ulrika Johansson sin ordinarie plats i förbundsstyrelsen. Det innebär att Edvin Arnby Machata, som valdes till suppleant på Unionens senaste kongress, blir ordinarie ledamot.