Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Flera fördelar med särskild fackklubb för chefer

Även chefer kan behöva ha ett eget fackligt stöd på jobbet. Men Unionens chefsklubbar är få. Ett undantag är Systembolaget, som har ett 20-tal chefsektioner.
Anita Täpp Publicerad
Lisa Wikstrand
Butikschefer i chefssektionens styrelse: Fredrik Johansson i citybutiken i Helsingborg, Pradeep Holmqvist i Helsingborg/Råå och Janet Karlsson i Ängelholm. Lisa Wikstrand

Att vara butikschef på Systembolaget har sina särskilda utmaningar. Förutom att se till att bemanningen fungerar och att medarbetarna mår bra, kan det också innebära att behöva ta itu med kunder som hotar personalen eller försöker stjäla från butiken. Viktigt är naturligtvis också att se till att arbetsgivaren är nöjd med ens arbete.

Att ha en chefsklubb har stora fördelar, tycker Pradeep Holmqvist, butikschef i Helsingborg och ordförande för regionens chefssektion – som det heter inom Systembolaget – med nio medlemmar.

Butikscheferna kan vara anonyma

Om man exempelvis som chef för en butik får problem som man kanske inte vill eller vågar ta upp med sin områdeschef, kan chefssektionen i stället för butikschefen ta upp problemet.

– Då behöver vi inte ens berätta vilken butikschef som mår dåligt utan kan i stället driva den frågan så att det blir bättre förutsättningar för alla butikschefer, säger han.

En annan sak som Pradeep Holmqvist är nöjd med när det gäller chefssektionen är att man har lyckats få till regelbundna möten med områdeschefen.

–Tidigare har det kunnat ifrågasättas om vi har haft tid med de här mötena. Men nu har vi lyckats skapa tid och resurser till det med hjälp av en beräkningsmodell på hur många timmar varje butik ska ha till det.

– Tack vare det kan vi nu föra en dialog om vilka utmaningar vi har och vilka resurser vi behöver på det lokala planet. Och i de här mötena kan vi också ta upp hur nöjda vi är och vilka mandat vi vill ha för att kunna bestämma själva i en del frågor. Det är viktigt för vår arbetsmiljö.

Sjukskrivningar till följd av ledarskapet

En av de gånger man haft störst nytta av den nya mötesstrukturen var för några år sedan då flera butikschefer blev sjukskrivna.

– Då handlade det om ledarskapet, om vilken dialog våra närmaste chefer haft med butikscheferna, om hur de behandlades och hur deras arbetsmiljö var, säger Pradeep Holmqvist.

– I grunden handlade det om för hög arbetsbelastning och då kunde vi tack vare den här dialogen skapa bättre förutsättningar för alla chefer. Och att vi på ett ärligt sätt kan diskutera sådana här problem och skapa förståelse är också viktigt för arbetsgivaren.

En annan fördel med chefssektionen är att man även kan lyfta frågor som berör alla butikschefer till Unionens riksklubb.

– Om högsta ledningen vill förändra något så kan områdescheferna ändå tolka det på olika vis och göra olika i regionerna. Genom riksklubben kan vi då ändå jämföra hur det fungerar och agera utifrån att det ska vara likadant i alla butiker, oavsett om det exempelvis handlar om en lönerevision eller om att göra riskbedömningar.

De olika rollerna kan vara förvirrande

Att som mellanchef, då man redan sitter på två stolar, även vara fackligt aktiv kan ibland skapa viss förvirring, både hos ledningen och hos honom själv, medger han.

För vems intresse ska han egentligen prioritera i ett skarpt läge?

– Därför brukar jag alltid inleda en förhandling med att klargöra att jag nu har den fackliga hatten på mig.

Systembolaget

  • Företaget har nästan 6 500 anställda.
  • Av dessa är runt 80 procent fackligt organiserade.
  • Cirka 3 500 anställda är med i Unionen.
  • Alla medlemmar företräds av Unionens riksklubb.
  • I varje landsdel finns också bland annat säljarsektioner och chefssektioner som företräder just dessa yrkesgrupper.
  • Inom Systembolaget finns runt 20 chefssektioner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).

Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden. 

Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.