Michael Fischbein är en av Sveriges mest erfarna advokater i frågor som rör trakasserier och kränkningar på jobbet. De senaste 25 åren har han företrätt över 700 personer i förhandlingar med arbetsgivare. Efter Metoo-rörelsen hör fler än vanligt av sig till honom och berättar om sexuella trakasserier.

– Det är förvånande att debatten inte kommit tidigare. Vi ser ju hur arbetsgivare agerar först nu, trots att fakta låg på bordet redan för två år sedan eller ännu längre tillbaka, säger han.

En person som blivit kränkt eller trakasserad på arbetsplatsen kan få ekonomisk ersättning av arbetsgivaren. Ofta sköter lokala fackklubbar förhandlingarna – men det borde de inte göra, enligt Michael Fischbein. Han anser att en fackklubb har andra intressen än medlemmen att ta hänsyn till vilket leder till lägre ersättningar.

– Jag tar inga som helst andra hänsyn än min klients bästa. Som facklig representant handlar det om att förhandla med folk som man har någon form av relation till, man är avlönad av samma arbetsgivare, man företräder ett kollektiv. Det är bedrövligt att facken ska ha rollen som förhandlare i de här frågorna, säger han.

Michael Fischbein driver ibland ärendena i domstol, men oftast genom direktkontakt med arbetsgivare. Hans uppfattning är att de brukar vara intresserade av att nå en lösning utan tvist i domstol för att på det viset slippa negativ publicitet. Och han lyckas ofta förhandla fram bättre uppgörelser än klientens fackklubb lyckats med, säger han.

– Jag har flera exempel där fackrepresentanter har förhandlat fram exempelvis sex månadslöner. Sedan säger de ”Nu kommer vi inte längre, det här ska du vara nöjd med. Kontakta inte advokat, det kostar bara massa pengar och du kommer att ångra dig.”. Sedan lyckas jag förhandla fram två årslöner. En fackklubb ser till kollektivets bästa och kan oroa sig över att fler kommer att vilja ha två årslöner – för ofta finns det ju fler, liknande problem på arbetsplatsen.

Att anlita en advokat kostar pengar. Och några garantier för att advokaten lyckas förhandla fram någon ersättning finns förstås inte.

– Därför tycker jag att det borde finnas en oberoende, gratis instans som utreder de här fallen. Jag vill rationalisera bort mig själv, säger Michael Fischbein.

Martin Wästfelt är Unionens chefsjurist. Han håller med om att det förekommer att fristående advokater lyckas förhandla sig till mer pengar än den lokala fackklubben lyckats med – och att en anledning kan vara att klubben måste ta ansvar för helheten.

– En fackklubb kan medverka till att hitta lösningar, till att se till att liknande situationer inte uppkommer igen. Fackklubben tar ansvar för helheten, så att inte fler drabbas av exempelvis trakasserier. Och kanske kan det ibland innebära att en fristående advokat får ut lite mer pengar. Men de flesta arbetsgivare går inte med på att betala mer efter att en förhandling avslutats, även om det säkert förekommer. Jag tror att de flesta av våra medlemmar tycker att vi har en bra balans, säger han.

Martin Wästfelt tror också att Unionen har en styrka i att vara ett stort förbund. Det gör det lättare att kalla in ombudsmän till förhandlingar på lokal nivå.

– Vi ska klara att ta ansvar både för individen och för helheten. I vissa situationer kan man till exempel lösa det genom att en central ombudsman företräder individen, så att man inte hamnar i ett läge där man säljer bort någon, säger han.

Läs mer: Så vill Unionen gå vidare med #MeToo