Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
”Facken är dåliga på att förhandla om pengar”
Fler anmäler sexuella trakasserier efter Metoo-rörelsen. Men den som vill ha ersättning från sin arbetsgivare ska vända sig till en advokat – inte till facket – enligt advokat Michael Fischbein.
– Det är bedrövligt att facken ska ha rollen som förhandlare i de här frågorna, säger han.
– Det är bedrövligt att facken ska ha rollen som förhandlare i de här frågorna, säger han.
Michael Fischbein är en av Sveriges mest erfarna advokater i frågor som rör trakasserier och kränkningar på jobbet. De senaste 25 åren har han företrätt över 700 personer i förhandlingar med arbetsgivare. Efter Metoo-rörelsen hör fler än vanligt av sig till honom och berättar om sexuella trakasserier.
– Det är förvånande att debatten inte kommit tidigare. Vi ser ju hur arbetsgivare agerar först nu, trots att fakta låg på bordet redan för två år sedan eller ännu längre tillbaka, säger han.
En person som blivit kränkt eller trakasserad på arbetsplatsen kan få ekonomisk ersättning av arbetsgivaren. Ofta sköter lokala fackklubbar förhandlingarna – men det borde de inte göra, enligt Michael Fischbein. Han anser att en fackklubb har andra intressen än medlemmen att ta hänsyn till vilket leder till lägre ersättningar.
– Jag tar inga som helst andra hänsyn än min klients bästa. Som facklig representant handlar det om att förhandla med folk som man har någon form av relation till, man är avlönad av samma arbetsgivare, man företräder ett kollektiv. Det är bedrövligt att facken ska ha rollen som förhandlare i de här frågorna, säger han.
Michael Fischbein driver ibland ärendena i domstol, men oftast genom direktkontakt med arbetsgivare. Hans uppfattning är att de brukar vara intresserade av att nå en lösning utan tvist i domstol för att på det viset slippa negativ publicitet. Och han lyckas ofta förhandla fram bättre uppgörelser än klientens fackklubb lyckats med, säger han.
– Jag har flera exempel där fackrepresentanter har förhandlat fram exempelvis sex månadslöner. Sedan säger de ”Nu kommer vi inte längre, det här ska du vara nöjd med. Kontakta inte advokat, det kostar bara massa pengar och du kommer att ångra dig.”. Sedan lyckas jag förhandla fram två årslöner. En fackklubb ser till kollektivets bästa och kan oroa sig över att fler kommer att vilja ha två årslöner – för ofta finns det ju fler, liknande problem på arbetsplatsen.
Att anlita en advokat kostar pengar. Och några garantier för att advokaten lyckas förhandla fram någon ersättning finns förstås inte.
– Därför tycker jag att det borde finnas en oberoende, gratis instans som utreder de här fallen. Jag vill rationalisera bort mig själv, säger Michael Fischbein.
Martin Wästfelt är Unionens chefsjurist. Han håller med om att det förekommer att fristående advokater lyckas förhandla sig till mer pengar än den lokala fackklubben lyckats med – och att en anledning kan vara att klubben måste ta ansvar för helheten.
– En fackklubb kan medverka till att hitta lösningar, till att se till att liknande situationer inte uppkommer igen. Fackklubben tar ansvar för helheten, så att inte fler drabbas av exempelvis trakasserier. Och kanske kan det ibland innebära att en fristående advokat får ut lite mer pengar. Men de flesta arbetsgivare går inte med på att betala mer efter att en förhandling avslutats, även om det säkert förekommer. Jag tror att de flesta av våra medlemmar tycker att vi har en bra balans, säger han.
Martin Wästfelt tror också att Unionen har en styrka i att vara ett stort förbund. Det gör det lättare att kalla in ombudsmän till förhandlingar på lokal nivå.
– Vi ska klara att ta ansvar både för individen och för helheten. I vissa situationer kan man till exempel lösa det genom att en central ombudsman företräder individen, så att man inte hamnar i ett läge där man säljer bort någon, säger han.
Läs mer: Så vill Unionen gå vidare med #MeToo
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”
Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket.
Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet. I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket.
Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet.
Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag.
Kritisk mot när man plockar ut människor
Vad tänker du om metoden med utköp?
– Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.
Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?
– Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre.
De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker?
– Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte.
Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?
– Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.
Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga
Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
Unionens satsar på unga
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Yngre ratar facket
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.
