Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så blir du rik

Ingen som har jobb behöver sakna pengar. Det hävdar författarna till en bok som menar att det måste få ta tid att bygga en ekonomisk buffert.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Tänker du långsiktigt – typ 30 år – kan ränta-på-ränta-effekten göra dig rik på riktigt. Colourbox

De har förebilder i sin egen släkt, författarna till boken Bli rik långsamt. I den berättar Peter Karaszi om sin ungerska mor och Ali Kashani om sin iranska mormor. Båda kvinnorna växte upp i djup fattigdom men lyckades vända på steken och få ett bättre liv.

– Jag är civilekonom men har fått mina viktigaste lärdomar om ekonomi från mamma. Hon brukade säga att vi klarade oss tack vare fattigdomen – den erfarenheten gjorde att vi var livrädda för att hamna där igen, säger privatekonomen Peter Karaszi.

Grundkonceptet för den som vill undvika fattigdom är enkelt: håll ned utgifterna, öka intäkterna och placera pengarna förnuftigt. Lättare sagt än gjort för många. Men det är samma sak som med bantning och träning, menar Peter Karaszi. Alla vet vad som krävs, men långtifrån alla förmår att leva på det vis som krävs.

Den som kan spara 882 kronor i månaden kan bli miljonär på 30 år

Den som fattar galoppen kommer inom sinom tid att bli hyfsat förmögen. Pengar skapar nya pengar genom ränta-på-ränta-effekten. Man får ränta inte bara på det sparade kapitalet, utan även på dess avkastning.

Historiskt sett fördubblas det insatta kapitalet på tio år, enligt författarna. Efter 30 år är det värt åtta gånger så mycket. Detta faktum kan användas som mentalt verktyg när man skär ned på onödiga utgifter, är ett av bokens tips. Inför varje köp multiplicerar man priset med åtta. Det är det belopp du kommer att ha i framtiden om du avstår från inköpet.

Budskapet är också att det går att plocka bort utgifter utan att lida av det.

– Tänk dig att du är på väg hem från krogen och beställer en sista drink. Du kommer ändå inte att ha någon glädje av den. Säg att drinken kostar 125 kronor, det betyder en tusenlapp i framtiden, säger Peter Karaszi.

Att avstå från en drink är en sak. Men har verkligen alla möjlighet att avstå från inköp och bli förmögna ens på sikt? Ja, hävdar Peter Karaszi. Alla som har ett arbete och en lön kan lägga undan minst 882 kronor per månad. På så vis kommer man att vara miljonär efter 30 års sparande.

– Klarar man inte det har man dålig disciplin, brist på insikt om ekonomiska samband, en god förmåga att lura sig själv, svag impulskontroll, tjocka offerkoftor eller skygglappar – eller en kombination av allt.

30 år är lång tid. Men det går naturligtvis att spara kortare än så. Det viktiga är insikten att det tar tid att samla på sig en förmögenhet – rik blir man inte över en natt.

Man ska alltså offra tillfredsställelsen det ger att konsumera bara för att bli rik?
– Målet är inte att alla ska bli jätterika, men man ska vara så välbeställd att man har en buffert om något oförutsett händer. Den egna ekonomin är viktig, också för att den hänger ihop med hälsan. Ont om pengar skapar mycket oro.

När det handlar om träning har det skett en mental förskjutning. I dag är det nästan märkligare att inte gå till gymmet än att göra det. En liknande förskjutning kanske är på väg också när det gäller privatekonomin, hoppas Peter Karaszi.

– Det har blivit mer acceptabelt att prata om pengar. Samtidigt har de sociala medierna förändrats en hel del, nu är vi på väg bort från exhibitionismen där man berättar om alla dyra prylar man köpt. Det är bra, det finns en generation som spenderar alldeles för mycket.

Om man till slut sitter där med sina sparade och förräntade pengar och frågar sig om det verkligen var värt uppoffringarna så finns en väg framåt. Det går att skänka pengar till olika former av välgörande ändamål.

– Det är väldigt givande att göra något som är givande för andra. Alla kan fundera på om det finns något välgörande ändamål som man vill satsa på.

Själv använder Peter Karaszi en del av sina pengar, arvet efter sin mor, i ett eget projekt för att bygga skolor i Afrika.

5 SAKER ATT TÄNKA PÅ

  • En god ekonomi består av tre delar – intäkter, utgifter och investeringar – som alla är lika viktiga.
  • Det finns inga genvägar. Ju tidigare du börjar med något, desto fortare blir du bra på det. Att bli ”money smart” tar tid.
  • En svensk medianlön är cirka 23 000 kronor efter skatt. Sparar och investerar du tio procent av lönen har du 2,8 miljoner kronor efter 30 år.
  • En tumregel är att investerat belopp fördubblas på tio år. Efter 30 år är värdet åtta gånger så högt. Före varje inköp – multiplicera priset med åtta och få fram det belopp som du i framtiden kommer att ha om du avstår från köpet.
  • Undvik lån. De enda lån som är okej är bostadslån och studielån, som båda är investeringar för framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.