Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så blir du rik

Ingen som har jobb behöver sakna pengar. Det hävdar författarna till en bok som menar att det måste få ta tid att bygga en ekonomisk buffert.
Niklas Hallstedt Publicerad 7 november 2019, kl 10:38
Colourbox
Tänker du långsiktigt – typ 30 år – kan ränta-på-ränta-effekten göra dig rik på riktigt. Colourbox

De har förebilder i sin egen släkt, författarna till boken Bli rik långsamt. I den berättar Peter Karaszi om sin ungerska mor och Ali Kashani om sin iranska mormor. Båda kvinnorna växte upp i djup fattigdom men lyckades vända på steken och få ett bättre liv.

– Jag är civilekonom men har fått mina viktigaste lärdomar om ekonomi från mamma. Hon brukade säga att vi klarade oss tack vare fattigdomen – den erfarenheten gjorde att vi var livrädda för att hamna där igen, säger privatekonomen Peter Karaszi.

Grundkonceptet för den som vill undvika fattigdom är enkelt: håll ned utgifterna, öka intäkterna och placera pengarna förnuftigt. Lättare sagt än gjort för många. Men det är samma sak som med bantning och träning, menar Peter Karaszi. Alla vet vad som krävs, men långtifrån alla förmår att leva på det vis som krävs.

Den som kan spara 882 kronor i månaden kan bli miljonär på 30 år

Den som fattar galoppen kommer inom sinom tid att bli hyfsat förmögen. Pengar skapar nya pengar genom ränta-på-ränta-effekten. Man får ränta inte bara på det sparade kapitalet, utan även på dess avkastning.

Historiskt sett fördubblas det insatta kapitalet på tio år, enligt författarna. Efter 30 år är det värt åtta gånger så mycket. Detta faktum kan användas som mentalt verktyg när man skär ned på onödiga utgifter, är ett av bokens tips. Inför varje köp multiplicerar man priset med åtta. Det är det belopp du kommer att ha i framtiden om du avstår från inköpet.

Budskapet är också att det går att plocka bort utgifter utan att lida av det.

– Tänk dig att du är på väg hem från krogen och beställer en sista drink. Du kommer ändå inte att ha någon glädje av den. Säg att drinken kostar 125 kronor, det betyder en tusenlapp i framtiden, säger Peter Karaszi.

Att avstå från en drink är en sak. Men har verkligen alla möjlighet att avstå från inköp och bli förmögna ens på sikt? Ja, hävdar Peter Karaszi. Alla som har ett arbete och en lön kan lägga undan minst 882 kronor per månad. På så vis kommer man att vara miljonär efter 30 års sparande.

– Klarar man inte det har man dålig disciplin, brist på insikt om ekonomiska samband, en god förmåga att lura sig själv, svag impulskontroll, tjocka offerkoftor eller skygglappar – eller en kombination av allt.

30 år är lång tid. Men det går naturligtvis att spara kortare än så. Det viktiga är insikten att det tar tid att samla på sig en förmögenhet – rik blir man inte över en natt.

Man ska alltså offra tillfredsställelsen det ger att konsumera bara för att bli rik?
– Målet är inte att alla ska bli jätterika, men man ska vara så välbeställd att man har en buffert om något oförutsett händer. Den egna ekonomin är viktig, också för att den hänger ihop med hälsan. Ont om pengar skapar mycket oro.

När det handlar om träning har det skett en mental förskjutning. I dag är det nästan märkligare att inte gå till gymmet än att göra det. En liknande förskjutning kanske är på väg också när det gäller privatekonomin, hoppas Peter Karaszi.

– Det har blivit mer acceptabelt att prata om pengar. Samtidigt har de sociala medierna förändrats en hel del, nu är vi på väg bort från exhibitionismen där man berättar om alla dyra prylar man köpt. Det är bra, det finns en generation som spenderar alldeles för mycket.

Om man till slut sitter där med sina sparade och förräntade pengar och frågar sig om det verkligen var värt uppoffringarna så finns en väg framåt. Det går att skänka pengar till olika former av välgörande ändamål.

– Det är väldigt givande att göra något som är givande för andra. Alla kan fundera på om det finns något välgörande ändamål som man vill satsa på.

Själv använder Peter Karaszi en del av sina pengar, arvet efter sin mor, i ett eget projekt för att bygga skolor i Afrika.

5 SAKER ATT TÄNKA PÅ

  • En god ekonomi består av tre delar – intäkter, utgifter och investeringar – som alla är lika viktiga.
  • Det finns inga genvägar. Ju tidigare du börjar med något, desto fortare blir du bra på det. Att bli ”money smart” tar tid.
  • En svensk medianlön är cirka 23 000 kronor efter skatt. Sparar och investerar du tio procent av lönen har du 2,8 miljoner kronor efter 30 år.
  • En tumregel är att investerat belopp fördubblas på tio år. Efter 30 år är värdet åtta gånger så högt. Före varje inköp – multiplicera priset med åtta och få fram det belopp som du i framtiden kommer att ha om du avstår från köpet.
  • Undvik lån. De enda lån som är okej är bostadslån och studielån, som båda är investeringar för framtiden.
Ekonomi

Kan jag ta ett extrajobb?

Skenande matpriser, höjda bolåneräntor och ruggiga elkostnader. Ett extrajobb kan vara lösningen, men se upp för fällorna innan du skriver på för ett nytt jobb.
Johanna Rovira Publicerad 21 april 2023, kl 06:00
Kvinna med tomma fickor och händerna utsträckta.
Det kan stå dig mycket dyrt om du tar extrajobb som anses konkurrera med din nuvarande arbetsgivare – förutom att du riskerar bli av med jobbet kan du råka på skadestånd. Foto: Colourbox.

Konkurrensklausuler

Får du ta ett extrajobb? Det finns inget i lagen som hindrar dig att jobba extra (såvida du inte jobbar statligt), men kolla igenom ditt anställningsavtal och  kollektivavtal så att det inte finns några konkurrensklausuler eller andra skrivelser som förhindrar dig att ta ett extraknäck.

Det kan stå dig mycket dyrt om du tar jobb som anses konkurrera med din nuvarande arbetsgivare – förutom att du riskerar bli av med jobbet kan du råka på skadestånd om du döms för brott mot lojalitetsplikten.

Ett bra tips är att prata med din huvudarbetsgivare om att du ämnar ta extrajobb, för att ha ryggen fri.

Utmattning

Väger en extrainkomst tyngre än risken för en eventuell utmattningsdepression och sjukskrivning? Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän och längre sjukfrånvaro beror nästan alltid på stress, utmattning och depression.

Å andra sidan kanske dålig ekonomi är mer stressande för dig. Dessutom är understimulans, boreout, enligt vissa forskare lika skadligt för hälsan som att drunkna i jobb. 15 procent av kontorsarbetare uppskattas lida av boreout. 

Skattesmäll

Får du inkomster från flera håll är det mycket troligt att dina arbetsgivare var för sig betalar in för lite skatt. Så antingen ber du någon av arbetsgivarna att dra mer skatt eller så spar du undan pengar för att betala kvarskatt när dags.

Blir din sammanlagda årsinkomst över 613 900 kronor under 2023 tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent av det du tjänar över.  

 A-kassa

Blir du av med ditt heltidsjobb kan det bli knepigt att få a-kassa om du har ett extrajobb eller bisyssla. För att ändå få a-kassa krävs det att du haft extraknäcket i minst 12 månader och att inkomsten från extrajobbet inte överstiger 3 060 kronor i veckan i snitt. Extraarbetet får så klart inte heller hindra dig från att söka nytt heltidsjobb.

Tjänstepension

Det ska inte hända några konstigheter med tjänstepensionen om du tar ett extrajobb, den rullar på som den ska.  Men Unionens pensionsexperter uppmanar alla att alltid noga kolla vilka försäkringslösningar som finns om man tar jobb på ett företag som saknar kollektivavtal.