Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Positivt tänkande kan leda till kris

Att ha medarbetarna med sig är en av de viktigaste faktorerna för ett företags förmåga att överleva en kris. Däremot kan ett överdrivet positivt tänkande öka risken för att hamna i blåsväder.
Niklas Hallstedt Publicerad 17 november 2020, kl 14:34
Shutterstock
Positivt tänkande kan bli förtryckande och innebära att de som inte är positiva och inte passar inte i företagskulturen motarbetas, menar forskaren Stefan Tengblad. Shutterstock

Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management vid Göteborgs universitet, har studerat kriser och hur de slår mot organisationer och företag.

Ett exempel som han lyfter fram är turerna kring när försäkringsbolaget Skandia skulle omvandlas till en renodlad sparkoncern i början av 2000-talet. Det var en historia som innefattade enorma bonusar till topparna och lägenheter till deras barn, och som slutade med åtal mot flera inblandade.

– Skandia blev ett krisföretag med dåligt rykte. Men man överlevde mycket tack vare ett bra medarbetarskap. Medarbetarna upplevde i regel att Skandia var en bra arbetsgivare som man kände lojalitet till, säger Stefan Tengblad.

– Om inte medarbetarna trivs kan de tala illa om företaget och förstärka krisen, de kommer också lämna företaget och dränera det på kompetens.

Något liknande har man även kunnat se på många håll under den rådande coronapandemin, anser Stefan Tengblad.

– Medarbetare har ofta gjort ett fantastiskt jobb. I många företag har produktivitet till och med ökat under den här tiden.

Medan ett bra medarbetarskap är en viktig faktor när företaget väl befinner sig i en kris, så kan ett alltför överdrivet positivt tänkande vara negativt när det gäller risken för att hamna i kris.

Läs mer: Nej-sägare tecken på sunt arbetsklimat

– Positivt tänkande kan missbrukas. Det kan bli förtryckande och innebära att de som inte är positiva och inte passar inte i företagskulturen motarbetas och att fokus tas bort från risker och hot mot verksamheten, säger Stefan Tengblad.

– Det kan hända att man blir förblindad. I Skandiafallet såg till exempel inte företagsledningen riskerna med sin affärsmodell

Enligt Stefan Tengblad krävs att ett positivt tänkande där man tror på företaget balanseras med en medvetenhet om att den verksamhet man bedriver kan leda till problem. Många av de företag som han studerat som sysslar med industriproduktion är bra på just detta: Där går säkerheten först och man jobbar systematiskt med säkerhet för att förhindra att folk inte klämmer sig eller blir brännskadade.

– Men det borde finnas ett säkerhetstänkande också kring företags strategier och olika satsningar, säger Stefan Tengblad.

4 viktiga faktorer för att överleva en kris

  • Medarbetarskapet.
  • En stark ekonomi. Är företaget redan på fallrepet blir det svårt att rida ut stormen.
  • Bra kundrelationer. Det är viktigt att kunderna är lojala och inte byter leverantör.
  • Ägare som både kan och vill skjuta till pengar om det behövs mer kapital.
Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.