Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Positivt tänkande kan leda till kris

Att ha medarbetarna med sig är en av de viktigaste faktorerna för ett företags förmåga att överleva en kris. Däremot kan ett överdrivet positivt tänkande öka risken för att hamna i blåsväder.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Positivt tänkande kan bli förtryckande och innebära att de som inte är positiva och inte passar inte i företagskulturen motarbetas, menar forskaren Stefan Tengblad. Shutterstock

Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management vid Göteborgs universitet, har studerat kriser och hur de slår mot organisationer och företag.

Ett exempel som han lyfter fram är turerna kring när försäkringsbolaget Skandia skulle omvandlas till en renodlad sparkoncern i början av 2000-talet. Det var en historia som innefattade enorma bonusar till topparna och lägenheter till deras barn, och som slutade med åtal mot flera inblandade.

– Skandia blev ett krisföretag med dåligt rykte. Men man överlevde mycket tack vare ett bra medarbetarskap. Medarbetarna upplevde i regel att Skandia var en bra arbetsgivare som man kände lojalitet till, säger Stefan Tengblad.

– Om inte medarbetarna trivs kan de tala illa om företaget och förstärka krisen, de kommer också lämna företaget och dränera det på kompetens.

Något liknande har man även kunnat se på många håll under den rådande coronapandemin, anser Stefan Tengblad.

– Medarbetare har ofta gjort ett fantastiskt jobb. I många företag har produktivitet till och med ökat under den här tiden.

Medan ett bra medarbetarskap är en viktig faktor när företaget väl befinner sig i en kris, så kan ett alltför överdrivet positivt tänkande vara negativt när det gäller risken för att hamna i kris.

Läs mer: Nej-sägare tecken på sunt arbetsklimat

– Positivt tänkande kan missbrukas. Det kan bli förtryckande och innebära att de som inte är positiva och inte passar inte i företagskulturen motarbetas och att fokus tas bort från risker och hot mot verksamheten, säger Stefan Tengblad.

– Det kan hända att man blir förblindad. I Skandiafallet såg till exempel inte företagsledningen riskerna med sin affärsmodell

Enligt Stefan Tengblad krävs att ett positivt tänkande där man tror på företaget balanseras med en medvetenhet om att den verksamhet man bedriver kan leda till problem. Många av de företag som han studerat som sysslar med industriproduktion är bra på just detta: Där går säkerheten först och man jobbar systematiskt med säkerhet för att förhindra att folk inte klämmer sig eller blir brännskadade.

– Men det borde finnas ett säkerhetstänkande också kring företags strategier och olika satsningar, säger Stefan Tengblad.

4 viktiga faktorer för att överleva en kris

  • Medarbetarskapet.
  • En stark ekonomi. Är företaget redan på fallrepet blir det svårt att rida ut stormen.
  • Bra kundrelationer. Det är viktigt att kunderna är lojala och inte byter leverantör.
  • Ägare som både kan och vill skjuta till pengar om det behövs mer kapital.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.