Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Positivt tänkande kan leda till kris

Att ha medarbetarna med sig är en av de viktigaste faktorerna för ett företags förmåga att överleva en kris. Däremot kan ett överdrivet positivt tänkande öka risken för att hamna i blåsväder.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Positivt tänkande kan bli förtryckande och innebära att de som inte är positiva och inte passar inte i företagskulturen motarbetas, menar forskaren Stefan Tengblad. Shutterstock

Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management vid Göteborgs universitet, har studerat kriser och hur de slår mot organisationer och företag.

Ett exempel som han lyfter fram är turerna kring när försäkringsbolaget Skandia skulle omvandlas till en renodlad sparkoncern i början av 2000-talet. Det var en historia som innefattade enorma bonusar till topparna och lägenheter till deras barn, och som slutade med åtal mot flera inblandade.

– Skandia blev ett krisföretag med dåligt rykte. Men man överlevde mycket tack vare ett bra medarbetarskap. Medarbetarna upplevde i regel att Skandia var en bra arbetsgivare som man kände lojalitet till, säger Stefan Tengblad.

– Om inte medarbetarna trivs kan de tala illa om företaget och förstärka krisen, de kommer också lämna företaget och dränera det på kompetens.

Något liknande har man även kunnat se på många håll under den rådande coronapandemin, anser Stefan Tengblad.

– Medarbetare har ofta gjort ett fantastiskt jobb. I många företag har produktivitet till och med ökat under den här tiden.

Medan ett bra medarbetarskap är en viktig faktor när företaget väl befinner sig i en kris, så kan ett alltför överdrivet positivt tänkande vara negativt när det gäller risken för att hamna i kris.

Läs mer: Nej-sägare tecken på sunt arbetsklimat

– Positivt tänkande kan missbrukas. Det kan bli förtryckande och innebära att de som inte är positiva och inte passar inte i företagskulturen motarbetas och att fokus tas bort från risker och hot mot verksamheten, säger Stefan Tengblad.

– Det kan hända att man blir förblindad. I Skandiafallet såg till exempel inte företagsledningen riskerna med sin affärsmodell

Enligt Stefan Tengblad krävs att ett positivt tänkande där man tror på företaget balanseras med en medvetenhet om att den verksamhet man bedriver kan leda till problem. Många av de företag som han studerat som sysslar med industriproduktion är bra på just detta: Där går säkerheten först och man jobbar systematiskt med säkerhet för att förhindra att folk inte klämmer sig eller blir brännskadade.

– Men det borde finnas ett säkerhetstänkande också kring företags strategier och olika satsningar, säger Stefan Tengblad.

4 viktiga faktorer för att överleva en kris

  • Medarbetarskapet.
  • En stark ekonomi. Är företaget redan på fallrepet blir det svårt att rida ut stormen.
  • Bra kundrelationer. Det är viktigt att kunderna är lojala och inte byter leverantör.
  • Ägare som både kan och vill skjuta till pengar om det behövs mer kapital.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.