Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Klarar du Kollegas kuliga sloganquiz?

En del är så bra att vi aldrig glömmer dem. Andra minns vi ändå och några har vi glömt. Hur bra är du på företagens slogans? Testa dina kunskaper i Kollegas sloganquiz!
David Österberg Publicerad
Loggor och ett frågetecken.
En lyckad - eller iriiterande - slogan kan etsa sig fast. Hur bra är du på att matcha företag och slogan? Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Ordet slogan kommer från gaeliska sluagh-ghairm som betyder stridsrop. Genom åren har många stridsrop ekat från annonstavlor och tidningssidor och en del av dem minns vi kanske fortfarande. Eller vad sägs om ”Ta’t lugnt, ta en Toy”, ”MER – för god att kolsyra” eller ”Den gula hinnan, det är känt – borstas bort med Pepsodent.”

Fortfarande är reklamslogans en viktig del av företagens marknadsföring. Men det gäller att tänka till när stridsropet ska formuleras. Copywritern Mattias Åkerberg skriver på sin blogg att en bra slogan ska ”samla, stärka och förtydliga andra människors bild av ditt varumärke.”. Dessutom ska den vara kort, lätt att komma ihåg och smart.

Fast kanske är slogans på väg ut? När öltillverkaren Heineken drog igång sin senaste reklamkampanj i USA i somras gjorde de det helt utan slogan.

– Vi tror att Heineken står för en uppsättning värden, snarare än en uppsättning ord, sa Heinekens varumärkeschef till tidningen Ad Age.

Det må vara hur det vill med den saken. Kollega har satt samman en sloganquiz där du själv kan testa hur väl företagen har lyckats med sin hjärntvätt. Lycka till!

Facit hittar du här eller längst ner i rutan.

Kan du matcha slogan och företag?

  1. När du får oväntat besök
  2. Simply clever
  3. Plötsligt händer det
  4. Probably the best beer in the world
  5. Impossible is nothing
  6. Discover your smile
  7. Att läsa är att resa
  8. You’re not you when you’re hungry
  9. Priset är skillnaden
  10. The best a man can get
  11. Das Auto
  12. Ärlighet, vaksamhet, hjälpsamhet
  13. Välkommen in under eken
  14. Makes people talk
  15. We are family
  16. Think different

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Försäkringskassan dröjde med sjukpenningen – Klas sov i fågeltorn i Uppsala

Ett glapp i sjukintyget gjorde att sjukpenningen från Försäkringskassan dröjde och pengarna tog slut. Egenföretagaren Klas Detrumf blev bostadslös och tillbringade tre månader i ett fågeltorn.
Lina Björk Publicerad 14 april 2026, kl 06:01
Klas Detrumf vid fågeltornet i Årike Fyris han bodde i när han var hemlös
Vid fågeltornet i naturreservatet Årike Fyris utanför Uppsala sov Klas Detrumf när sjukpenningen dröjde och ekonomin rasade. Foto: Staffan Claesson

För fyra år sedan lekte livet för Klas Detrumf. Han hade ett eget företag och plockade ut en bra lön varje månad, åt gott och bodde i en hyrestrea i centrala Uppsala. När axeln började krångla, fyllde han i de papper som krävdes och ansökte om sjukpenning under tiden han var borta från sitt jobb. Första utbetalningen gick bra, men sen gick sjukskrivningen ut och det blev ett glapp i sjukintyget – och processen började om, men nu kom inga pengar. 

  De startade en utredning som drog ut på tiden och jag fick leva på mitt sparkapital, säger Klas Detrumf.

Glapp i sjukintyget stoppade utbetalningen

Efter ett halvår var Klas buffert slut. Den stora lägenheten slukade pengar och sades upp. Men han hade ingenstans att ta vägen. Så efter noga övervägande köptes en varm sovsäck, ett liggunderlag och en räddningsfilt i folie för extra kalla dagar. I februari det året kröp termometerns kvicksilver närmare -20 grader på nätterna. Hans nya bostad var en bänk i ett fågelskådartorn i naturreservatet Årike Fyris utanför Uppsala. 

– Mitt sociala nätverk var mina föräldrar som inte hade någon fet inkomst. Och vänner som jag trodde skulle hjälpa mig visade sig vara där bara när jag var på fötter och hade pengar. Nätterna i tornet var okej, men när jag vaknade var det fruktansvärt. Då frös jag så jag skakade. 


Stadsmissionen hjälpte med mat – och tips om akut bistånd

Minusgrader var jobbigt. Men nollgradigt var värre, då kröp fukten in under kläderna. På dagarna gick Klas Detrumf till Stadsmissionen för att få något att äta. Sedan spenderades mycket tid på stadsbiblioteket. Där kunde han få värme och ladda mobilen. 

Klas Detrumf fick inte sin sjukpenning godkänd av Försäkringskassan och hamnade på gatan
I dag har Klas Detrumf tak över huvudet och ska börja ett nytt jobb. Foto: Staffan Claesson

Stadsmissionen informerade Klas om att han måste ansöka om nödpeng, eller akut ekonomiskt bistånd i stället för försörjningsstöd hos socialtjänsten i kommunen. Det är en form av stöd som bara kan sökas när du befinner dig i en akut nödsituation och inte har pengar till mat, medicin eller boende. 

– Stadsmissionen räddade mitt liv. Socialtjänsten sa inte ett ord om nödpeng när jag var där, de var arroganta och hade attityden att jag hade mig själv att skylla. Samtidigt förstår jag att de möter många med alkohol- och drogproblem, som säkert är oberäkneliga. Men jag har aldrig hållit på med sånt. 

Sjukpenningen godkändes – fick klumpsumma retroaktivt

Efter tre månader i fågeltornet vände det. Nödpengen godkändes och plötsligt var Försäkringskassan klar med sin utredning. Klas hade rätt till sjukpenning och fick en klumpsumma retroaktivt. Han skaffade lägenhet och var bokstavligt talat inne i värmen igen. Nu väntar han på operation av axeln och ska testa ett nytt jobb till våren. 

– Jag har ett fungerande liv och känner mig behövd igen. Jag behöver inga grejer längre, bara en dörr att låsa. 

Axelskadan och krånglet med myndigheterna blev en dyrköpt erfarenhet. Några saker har dock blivit tydligare efter månaderna i fågeltornet. 

– Du vet inte varför folk befinner sig på den plats de gör. Jag försöker att inte döma andra lika hårt längre. Eller mig själv, för den delen. 

Akut bistånd (nödpeng) och försörjningsstöd – vad är skillnaden?

  • Akut ekonomiskt bistånd (ofta kallat nödbistånd) är en form av tillfälligt stöd som kan ges enligt socialtjänstlagen när en person befinner sig i en akut nödsituation och inte kan tillgodose sina grundläggande behov på annat sätt. Detta skiljer sig från det reguljära försörjningsstödet, som är en mer långsiktig planering.
  • Försörjningsstöd är en månadsvis beräkning av "skälig levnadsnivå" enligt en riksnorm, medan akut bistånd är en behovsprövad hjälp i stunden för att hantera en omedelbar kris.