Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Imagimob - startup med flyt
När de startade visste de inte vad de skulle tillverka. Nu är de ett av Sveriges mest lovande teknikbolag.
– Vi har gott om pengar på banken och är optimistiska. Men det finns många kriser kvar att övervinna, säger Anders Hardebring, vd för Imagimob.
– Vi har gott om pengar på banken och är optimistiska. Men det finns många kriser kvar att övervinna, säger Anders Hardebring, vd för Imagimob.
Sommaren 2013 bestämde sig tre personer för att förverkliga en dröm. De sa upp sig från sina tidigare uppdrag och bildade bolaget Imagimob. Målet var att skapa en produkt som ännu inte fanns, men som framtidens marknad skulle efterfråga. Exakt vad visste de inte och därför började de som konsulter.
Läs mer: Så funkar startups
– Vi ville inte krysta fram en affärsidé. Det är väldigt nyttigt att vara konsult och få kontakter och förstå marknaden. Sedan kan man diskutera hemma på kammaren. Hade vi bara beslutat oss för att göra en produkt är jag ganska säker på att vi hade hamnat fel, säger Anders Hardebring, vd och medgrundare av Imagimob.
Han har tidigare erfarenhet som vd och som försäljningschef och hans kollegor har examen i datavetenskap. Alla tre har bred erfarenhet från teknikvärlden och det tog inte lång tid innan konsultuppdragen ramlade in. Men drömmen om en egen produkt levde vidare och till slut stod de vid ett vägval: antingen fortsätta sälja sina tjänster eller bli ett produktbolag.
– Våren 2015 kände vi att vi fick bestämma oss. Antingen fortsätta som konsulter och agera och tänka som konsulter, eller ta in riskkapital och utveckla och sälja en produkt.
Det blev det sistnämnda och snart föddes Sensorbeat. Det är en programvara som med hjälp av algoritmer och sensorer kan förstå och analysera rörelser – hos såväl levande varelser som maskiner och robotar. Produkten kan till exempel användas inom industrin, i sjukvården, i hälsoarbete, för att förstå husdjur och massa annat.
Hösten 2015 tillsatte grundarna en extern styrelse.
– Det är en tillgång och hjälper oss att fatta beslut i olika frågor. Den gav bolaget mer styrning. Det blev mer professionellt, med riktiga möten, beslut som fattades, protokoll.
Och det går det bra för Imagimob. Företaget har inlett flera samarbeten med några av Sveriges största industriföretag, utsetts till årets startup och två år i rad hamnat på Ny Tekniks lista över Sveriges mest lovande teknikbolag.
– Vi har gott om pengar på banken och är optimistiska. Men vi har inget bokslut och det finns många kriser kvar att övervinna. Väldigt många bolag i tech-världen slås ut, säger Anders Hardebring
Och vägen till framgång har inte varit spikrak. Under konsulttiden hamnade företaget i trångmål när en av deras kunder plötsligt inte kunde betala.
– Det ordnade sig till slut när kunden löste sin finansiering. Men det kunde lika gärna ha gått åt andra hållet. Det svåra med startups är att den egna privatekonomin står på spel. Det har funnits månader när vi inte har kunnat ta ut lön. Men när det är tungt ser man vad folk går för. När man inser att man inte får någon lön på två månader ser man vilka som verkligen vill vara entreprenörer och vilka som helst vill ha en lön varje månad. Vi har hållit oss ganska lugna.
Fyra tips till dig med startup-drömmar
- Grunda bolaget tillsammans med andra. Ett teknikbolag kräver olika kompetenser och erfarenheter.
- Ta hjälp av en extern styrelse. Den kan ge värdefulla tips och råd.
- Se till att få in pengar. Driv din startup vid sidan om ditt vanliga arbete till en början.
- Håll kostnaderna nere. Ta ut låg eller ingen lön alls till en början. Då stannar pengarna i bolaget och chansen att utvecklas företaget stärks.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
