Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Imagimob - startup med flyt

När de startade visste de inte vad de skulle tillverka. Nu är de ett av Sveriges mest lovande teknikbolag.
– Vi har gott om pengar på banken och är optimistiska. Men det finns många kriser kvar att övervinna, säger Anders Hardebring, vd för Imagimob.
David Österberg Publicerad
Jonas Adner
Grundarna av Imagimob. Jonas Adner

Sommaren 2013 bestämde sig tre personer för att förverkliga en dröm. De sa upp sig från sina tidigare uppdrag och bildade bolaget Imagimob. Målet var att skapa en produkt som ännu inte fanns, men som framtidens marknad skulle efterfråga. Exakt vad visste de inte och därför började de som konsulter.

Läs mer: Så funkar startups

– Vi ville inte krysta fram en affärsidé. Det är väldigt nyttigt att vara konsult och få kontakter och förstå marknaden. Sedan kan man diskutera hemma på kammaren. Hade vi bara beslutat oss för att göra en produkt är jag ganska säker på att vi hade hamnat fel, säger Anders Hardebring, vd och medgrundare av Imagimob.

Han har tidigare erfarenhet som vd och som försäljningschef och hans kollegor har examen i datavetenskap. Alla tre har bred erfarenhet från teknikvärlden och det tog inte lång tid innan konsultuppdragen ramlade in. Men drömmen om en egen produkt levde vidare och till slut stod de vid ett vägval: antingen fortsätta sälja sina tjänster eller bli ett produktbolag.

– Våren 2015 kände vi att vi fick bestämma oss. Antingen fortsätta som konsulter och agera och tänka som konsulter, eller ta in riskkapital och utveckla och sälja en produkt.

Det blev det sistnämnda och snart föddes Sensorbeat. Det är en programvara som med hjälp av algoritmer och sensorer kan förstå och analysera rörelser – hos såväl levande varelser som maskiner och robotar. Produkten kan till exempel användas inom industrin, i sjukvården, i hälsoarbete, för att förstå husdjur och massa annat.

Hösten 2015 tillsatte grundarna en extern styrelse.

– Det är en tillgång och hjälper oss att fatta beslut i olika frågor. Den gav bolaget mer styrning. Det blev mer professionellt, med riktiga möten, beslut som fattades, protokoll.

Och det går det bra för Imagimob. Företaget har inlett flera samarbeten med några av Sveriges största industriföretag, utsetts till årets startup och två år i rad hamnat på Ny Tekniks lista över Sveriges mest lovande teknikbolag.

– Vi har gott om pengar på banken och är optimistiska. Men vi har inget bokslut och det finns många kriser kvar att övervinna. Väldigt många bolag i tech-världen slås ut, säger Anders Hardebring

Och vägen till framgång har inte varit spikrak. Under konsulttiden hamnade företaget i trångmål när en av deras kunder plötsligt inte kunde betala.

– Det ordnade sig till slut när kunden löste sin finansiering. Men det kunde lika gärna ha gått åt andra hållet. Det svåra med startups är att den egna privatekonomin står på spel. Det har funnits månader när vi inte har kunnat ta ut lön. Men när det är tungt ser man vad folk går för. När man inser att man inte får någon lön på två månader ser man vilka som verkligen vill vara entreprenörer och vilka som helst vill ha en lön varje månad. Vi har hållit oss ganska lugna.

Fyra tips till dig med startup-drömmar

  • Grunda bolaget tillsammans med andra. Ett teknikbolag kräver olika kompetenser och erfarenheter.
  • Ta hjälp av en extern styrelse. Den kan ge värdefulla tips och råd.
  • Se till att få in pengar. Driv din startup vid sidan om ditt vanliga arbete till en början.
  • Håll kostnaderna nere. Ta ut låg eller ingen lön alls till en början. Då stannar pengarna i bolaget och chansen att utvecklas företaget stärks.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.