Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Amorteringsfrihet – kan du få det vid föräldraledighet?

Att be banken om en paus på amorteringen kan hjälpa hushåll att klara månadsekonomin. Men långt ifrån alla kan få amorteringsfrihet – och olika banker kan fatta olika beslut.
Oscar Broström Publicerad
Pappa går med barnvagn vid lekpark.
Under föräldraledighet påverkas hushållens ekonomi drastiskt och vissa söker undantag från amortering. Huruvida man får det beviljat kan dock skilja sig från bank till bank. Foto: Isabell Höjman/TT

Många hushåll tampas med ekonomin i nuläget. Inför valet, när räntor, inflation och elpriser var på väg upp, lovade det nuvarande regeringsunderlaget att besluta om att alla bolånetagare skulle få möjligheten att pausa kravet på amortering.

Så har det inte blivit, efter fingerhöjningar från Riksbanken och Finansinspektionen, FI. Åtminstone inte ännu.

I stället får hushåll som behöver vända på slantarna vända sig till den ventil som redan finns i det nuvarande systemet – att ansöka om undantag från amorteringskravet hos sin bank.

Men vilka kan egentligen nyttja det?

Finansinspektionen är ganska tydliga med att arbetslöshet och långvarig sjukskrivning är skäl till att få amorteringsfrihet. Att kostnader skenar – exempelvis räntorna eller elräkningarna – kan öka din chans att få undantag, men inte nödvändigtvis.

– Du ska få ekonomiska problem. Du kan få det av olika anledningar, till exempel arbetslöshet, men det kan också handla om att du får kraftigt ökade utgifter, säger Viktor Thell på Finansinspektionen.

Föräldraledighet – banker gör olika

Samtidigt är det upp till bankerna att göra bedömningar från fall till fall och pröva låntagares betalningsförmåga när de fattar beslut.

Det här innebär att banker kan tolka FI:s föreskrift olika generöst. Många kunder hör exempelvis av sig till sin bolånegivare vid föräldraledighet – en period när ekonomin kraftigt försämras – och här verkar banker fatta olika beslut.

– Vi är medvetna om att vissa bolånegivare ger undantag av det skälet. Vi har inte kommunicerat om det skulle vara okej eller inte okej, säger Viktor Thell.

Américo Fernández, privatekonom på SEB, ser det som ett problem att banker kan fatta olika beslut, till exempel vid föräldraledighet, och efterlyser tydlighet från Finansinspektionen.

– Finansinspektionen har inte varit tydliga, därför hanterar bankerna den här frågan annorlunda. Vissa beviljar och vissa gör det inte. Det är en stor utmaning och här är ett riktat medskick till Finansinspektionen: Banker ska konkurrera med räntor, service och priser, inte om vem som gör mest generös tolkning av Finansinspektionens rekommendationer, säger han.

”Viktigt att vi för en dialog”

Viktor Thell på Finansinspektionen säger att det är upp till bankerna att göra enskilda prövningar. Hur olika banker agerar i frågan om föräldraledighet vet inte FI.

– Exakt hur det ser ut mellan olika banker vet vi inte. Den kunskapen har vi inte.

Hur viktigt är det att banker gör liknande bedömningar?

– Från vår sida är det bra om det fungerar likvärdigt mellan bankerna, så vi inte hamnar i en situation där bankerna konkurrerar om att vara frikostiga med undantag. Det är något som skulle påverka konsumentskyddet, skuldtillväxt och bostadsmarknad i stort på ett negativt sätt. Där är det viktigt att vi för en dialog med företagen under tillsyn så vi inte hamnar i en situation där det är väldigt stora skillnader och vissa använder det i konkurrenssyfte.

Kollega har varit i kontakt med tre banker; Danske Bank, SEB och Nordea. Av de tre är det endast Nordea som på sin hemsida anger föräldraledighet som ett skäl för amorteringsfrihet.

Ingen av bankerna uppger att föräldraledighet per automatik ger undantag från amorteringen, men i ett mejl skriver Nordea att det ”är ett exempel på vad som kan utgöra särskilt skäl till tillfälligt undantag från amorteringskravet”.

Danske Bank:

– Föräldraledighet är inte i sig en enskilt avgörande faktor för amorteringsfrihet och det är en individuell bedömning av familjens återbetalningsförmåga som gäller. Här tittar vi exempelvis på om det finns andra tillgångar som innebär att återbetalningsförmåga faktiskt finns. Det är i dessa tider med sjunkande fastighetsvärden också en viktig rådgivning att i möjligaste mån fortsätta att amortera för att inte hamna i överbelåning, säger Anneli Adler, chef för privatmarknad i Danske Bank Sverige.

Hur många ansöker om och beviljas undantag från amorteringskravet?

– Det är väldigt få av våra kunder som ansöker om amorteringsfrihet och få som har det.

Amorteringskrav

  • Kravet på att amortera infördes 2016 och skärptes 2018.
  • Syftet är att svenska hushålls bolån inte ska skena för mycket.
  • Hur mycket du måste amortera beror på belåningsgrad och årsinkomst.
  • 2 procent om du lånar över 70 procent av bostadens värde.
  • 1 procent om du lånar 50–70 procent av bostadens värde.
  • Om du lånar mer än 4,5 gånger din årsinkomst ökar amorteringskravet med 1 procent.
  • Hur många som har undantag från amortering vet inte Finansinspektionen. Innan det generella undantaget, som infördes under pandemin, var siffran ungefär 25 000–30 000, men då hade bankerna redan börjat lätta på kriterierna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.