Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Amorteringsfrihet – kan du få det vid föräldraledighet?

Att be banken om en paus på amorteringen kan hjälpa hushåll att klara månadsekonomin. Men långt ifrån alla kan få amorteringsfrihet – och olika banker kan fatta olika beslut.
Oscar Broström Publicerad
Pappa går med barnvagn vid lekpark.
Under föräldraledighet påverkas hushållens ekonomi drastiskt och vissa söker undantag från amortering. Huruvida man får det beviljat kan dock skilja sig från bank till bank. Foto: Isabell Höjman/TT

Många hushåll tampas med ekonomin i nuläget. Inför valet, när räntor, inflation och elpriser var på väg upp, lovade det nuvarande regeringsunderlaget att besluta om att alla bolånetagare skulle få möjligheten att pausa kravet på amortering.

Så har det inte blivit, efter fingerhöjningar från Riksbanken och Finansinspektionen, FI. Åtminstone inte ännu.

I stället får hushåll som behöver vända på slantarna vända sig till den ventil som redan finns i det nuvarande systemet – att ansöka om undantag från amorteringskravet hos sin bank.

Men vilka kan egentligen nyttja det?

Finansinspektionen är ganska tydliga med att arbetslöshet och långvarig sjukskrivning är skäl till att få amorteringsfrihet. Att kostnader skenar – exempelvis räntorna eller elräkningarna – kan öka din chans att få undantag, men inte nödvändigtvis.

– Du ska få ekonomiska problem. Du kan få det av olika anledningar, till exempel arbetslöshet, men det kan också handla om att du får kraftigt ökade utgifter, säger Viktor Thell på Finansinspektionen.

Föräldraledighet – banker gör olika

Samtidigt är det upp till bankerna att göra bedömningar från fall till fall och pröva låntagares betalningsförmåga när de fattar beslut.

Det här innebär att banker kan tolka FI:s föreskrift olika generöst. Många kunder hör exempelvis av sig till sin bolånegivare vid föräldraledighet – en period när ekonomin kraftigt försämras – och här verkar banker fatta olika beslut.

– Vi är medvetna om att vissa bolånegivare ger undantag av det skälet. Vi har inte kommunicerat om det skulle vara okej eller inte okej, säger Viktor Thell.

Américo Fernández, privatekonom på SEB, ser det som ett problem att banker kan fatta olika beslut, till exempel vid föräldraledighet, och efterlyser tydlighet från Finansinspektionen.

– Finansinspektionen har inte varit tydliga, därför hanterar bankerna den här frågan annorlunda. Vissa beviljar och vissa gör det inte. Det är en stor utmaning och här är ett riktat medskick till Finansinspektionen: Banker ska konkurrera med räntor, service och priser, inte om vem som gör mest generös tolkning av Finansinspektionens rekommendationer, säger han.

”Viktigt att vi för en dialog”

Viktor Thell på Finansinspektionen säger att det är upp till bankerna att göra enskilda prövningar. Hur olika banker agerar i frågan om föräldraledighet vet inte FI.

– Exakt hur det ser ut mellan olika banker vet vi inte. Den kunskapen har vi inte.

Hur viktigt är det att banker gör liknande bedömningar?

– Från vår sida är det bra om det fungerar likvärdigt mellan bankerna, så vi inte hamnar i en situation där bankerna konkurrerar om att vara frikostiga med undantag. Det är något som skulle påverka konsumentskyddet, skuldtillväxt och bostadsmarknad i stort på ett negativt sätt. Där är det viktigt att vi för en dialog med företagen under tillsyn så vi inte hamnar i en situation där det är väldigt stora skillnader och vissa använder det i konkurrenssyfte.

Kollega har varit i kontakt med tre banker; Danske Bank, SEB och Nordea. Av de tre är det endast Nordea som på sin hemsida anger föräldraledighet som ett skäl för amorteringsfrihet.

Ingen av bankerna uppger att föräldraledighet per automatik ger undantag från amorteringen, men i ett mejl skriver Nordea att det ”är ett exempel på vad som kan utgöra särskilt skäl till tillfälligt undantag från amorteringskravet”.

Danske Bank:

– Föräldraledighet är inte i sig en enskilt avgörande faktor för amorteringsfrihet och det är en individuell bedömning av familjens återbetalningsförmåga som gäller. Här tittar vi exempelvis på om det finns andra tillgångar som innebär att återbetalningsförmåga faktiskt finns. Det är i dessa tider med sjunkande fastighetsvärden också en viktig rådgivning att i möjligaste mån fortsätta att amortera för att inte hamna i överbelåning, säger Anneli Adler, chef för privatmarknad i Danske Bank Sverige.

Hur många ansöker om och beviljas undantag från amorteringskravet?

– Det är väldigt få av våra kunder som ansöker om amorteringsfrihet och få som har det.

Amorteringskrav

  • Kravet på att amortera infördes 2016 och skärptes 2018.
  • Syftet är att svenska hushålls bolån inte ska skena för mycket.
  • Hur mycket du måste amortera beror på belåningsgrad och årsinkomst.
  • 2 procent om du lånar över 70 procent av bostadens värde.
  • 1 procent om du lånar 50–70 procent av bostadens värde.
  • Om du lånar mer än 4,5 gånger din årsinkomst ökar amorteringskravet med 1 procent.
  • Hur många som har undantag från amortering vet inte Finansinspektionen. Innan det generella undantaget, som infördes under pandemin, var siffran ungefär 25 000–30 000, men då hade bankerna redan börjat lätta på kriterierna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”