Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Amorteringsfrihet – kan du få det vid föräldraledighet?
Att be banken om en paus på amorteringen kan hjälpa hushåll att klara månadsekonomin. Men långt ifrån alla kan få amorteringsfrihet – och olika banker kan fatta olika beslut.
Många hushåll tampas med ekonomin i nuläget. Inför valet, när räntor, inflation och elpriser var på väg upp, lovade det nuvarande regeringsunderlaget att besluta om att alla bolånetagare skulle få möjligheten att pausa kravet på amortering.
Så har det inte blivit, efter fingerhöjningar från Riksbanken och Finansinspektionen, FI. Åtminstone inte ännu.
I stället får hushåll som behöver vända på slantarna vända sig till den ventil som redan finns i det nuvarande systemet – att ansöka om undantag från amorteringskravet hos sin bank.
Men vilka kan egentligen nyttja det?
Finansinspektionen är ganska tydliga med att arbetslöshet och långvarig sjukskrivning är skäl till att få amorteringsfrihet. Att kostnader skenar – exempelvis räntorna eller elräkningarna – kan öka din chans att få undantag, men inte nödvändigtvis.
– Du ska få ekonomiska problem. Du kan få det av olika anledningar, till exempel arbetslöshet, men det kan också handla om att du får kraftigt ökade utgifter, säger Viktor Thell på Finansinspektionen.
Föräldraledighet – banker gör olika
Samtidigt är det upp till bankerna att göra bedömningar från fall till fall och pröva låntagares betalningsförmåga när de fattar beslut.
Det här innebär att banker kan tolka FI:s föreskrift olika generöst. Många kunder hör exempelvis av sig till sin bolånegivare vid föräldraledighet – en period när ekonomin kraftigt försämras – och här verkar banker fatta olika beslut.
– Vi är medvetna om att vissa bolånegivare ger undantag av det skälet. Vi har inte kommunicerat om det skulle vara okej eller inte okej, säger Viktor Thell.
Américo Fernández, privatekonom på SEB, ser det som ett problem att banker kan fatta olika beslut, till exempel vid föräldraledighet, och efterlyser tydlighet från Finansinspektionen.
– Finansinspektionen har inte varit tydliga, därför hanterar bankerna den här frågan annorlunda. Vissa beviljar och vissa gör det inte. Det är en stor utmaning och här är ett riktat medskick till Finansinspektionen: Banker ska konkurrera med räntor, service och priser, inte om vem som gör mest generös tolkning av Finansinspektionens rekommendationer, säger han.
”Viktigt att vi för en dialog”
Viktor Thell på Finansinspektionen säger att det är upp till bankerna att göra enskilda prövningar. Hur olika banker agerar i frågan om föräldraledighet vet inte FI.
– Exakt hur det ser ut mellan olika banker vet vi inte. Den kunskapen har vi inte.
Hur viktigt är det att banker gör liknande bedömningar?
– Från vår sida är det bra om det fungerar likvärdigt mellan bankerna, så vi inte hamnar i en situation där bankerna konkurrerar om att vara frikostiga med undantag. Det är något som skulle påverka konsumentskyddet, skuldtillväxt och bostadsmarknad i stort på ett negativt sätt. Där är det viktigt att vi för en dialog med företagen under tillsyn så vi inte hamnar i en situation där det är väldigt stora skillnader och vissa använder det i konkurrenssyfte.
Kollega har varit i kontakt med tre banker; Danske Bank, SEB och Nordea. Av de tre är det endast Nordea som på sin hemsida anger föräldraledighet som ett skäl för amorteringsfrihet.
Ingen av bankerna uppger att föräldraledighet per automatik ger undantag från amorteringen, men i ett mejl skriver Nordea att det ”är ett exempel på vad som kan utgöra särskilt skäl till tillfälligt undantag från amorteringskravet”.
Danske Bank:
– Föräldraledighet är inte i sig en enskilt avgörande faktor för amorteringsfrihet och det är en individuell bedömning av familjens återbetalningsförmåga som gäller. Här tittar vi exempelvis på om det finns andra tillgångar som innebär att återbetalningsförmåga faktiskt finns. Det är i dessa tider med sjunkande fastighetsvärden också en viktig rådgivning att i möjligaste mån fortsätta att amortera för att inte hamna i överbelåning, säger Anneli Adler, chef för privatmarknad i Danske Bank Sverige.
Hur många ansöker om och beviljas undantag från amorteringskravet?
– Det är väldigt få av våra kunder som ansöker om amorteringsfrihet och få som har det.
Amorteringskrav
- Kravet på att amortera infördes 2016 och skärptes 2018.
- Syftet är att svenska hushålls bolån inte ska skena för mycket.
- Hur mycket du måste amortera beror på belåningsgrad och årsinkomst.
- 2 procent om du lånar över 70 procent av bostadens värde.
- 1 procent om du lånar 50–70 procent av bostadens värde.
- Om du lånar mer än 4,5 gånger din årsinkomst ökar amorteringskravet med 1 procent.
- Hur många som har undantag från amortering vet inte Finansinspektionen. Innan det generella undantaget, som infördes under pandemin, var siffran ungefär 25 000–30 000, men då hade bankerna redan börjat lätta på kriterierna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Konkurser – de fem största krascherna i Sverige
Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Kreugerkraschen
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Northland Resources AB
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Saab Automobile
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Panaxia
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
IT-kraschen
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
