Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Han kör drönar-racing i 200 knyck

Tomi Heder gick in i väggen och behövde en hobby för att totalt kunna koppla bort jobbet. Svaret blev drönar-racing.
Joachim Stokstad Publicerad
Tomi Heder styr en drönarfarkost.
Tomi Heder har tävlat med drönare i tre år. De självbyggda farkosterna - man behöver flera, för de kraschar och går sönder ibland - väger cirka 400 gram. Foto: Christopher Hunt

Hur fastnade du för just drönar-racing?
– För tre år sedan jobbade jag för mycket och drabbades av utmattningssyndrom. Läkaren sa att jag borde hitta en hobby för att kunna koppla bort jobbet. Totalt. Så såg jag en Youtube-film om sporten och besökte en drönarklubb – och blev helt fast. Det är ju inte bara flygandet, du bygger och programmerar själv din drönare. I dag är detta det bästa jag vet. Och har jag inga symptom kvar av utbrändheten.

Du kör så kallad ”FPV-drönare” – vad betyder det?

– First Person View. I drönaren sitter en kamera och med hjälp av digitala FPV-glasögon känns det som att du sitter i drönarens cockpit. Det går att köra även utan sådana glasögon, men det är bara äldre rävar som började innan FPV kom som klarar det.

Vad är kicken med sporten?
– Man är FULLSTÄNDIGT fokuserad – 0 till 200 kilometer i timmen på några få sekunder och extrem kort svängradie är ingen lek. Det är ingen tillfällighet att vi sitter bakom ett skyddsnät när vi kör. De drönare man inte bygger själv är väldigt automatiserade, tävlingsdrönare manövrerar du helt manuellt. Om du ska bli skicklig måste du ha bra muskelminne, reflexerna måste sitta i ryggmärgen. Det krävs minst 40 timmars övning för att bli åtminstone hyfsad som pilot. Du kraschar ofta och det hör till. Vi brukar säga att den som INTE kraschar flyger för försiktigt. Vi stänger helt enkelt av drönaren där vi vill att den ska landa.

Hur tävlar man?
– Den vanligaste tävlingsformen är med uppbyggda banor med byglar som ska passeras och flaggor som ska rundas, så många varv som möjligt på förutbestämd tid, typ 1,5 minuter. Via glasögonen spelas flygningen in, så det går inte att fuska.

Är det en dyr sport?
– Det beror på vad du jämför med. Materialet till en tävlingsdrönare på kanske 400 gram går på runt 2 000 kronor, men det blir ju rätt många reparationer …

Är det ont om kvinnor i klubbarna?
– Ja, tyvärr. Det är visserligen fortfarande en ”liten” sport, men jag tror inte ens att det finns någon tjej i landets klubbar. Min sambo delar inte min fascination – ämnet är faktiskt förbjudet hemma.

Hur ofta tränar du?
– Säg tre till fem timmar i veckan. Året runt. På vinter kör vi inomhus.

Vilka egenskaper bör man att ha för att bli bra på drönar-racing?

– Det sägs att man bör vara ung, för då har man snabbare reflexer – men det tänker jag motbevisa, haha. Men visst är det ett faktum att världsmästarpiloterna är väldigt unga. Tålamod är en god egenskap och att vara road av att meka. Du bör också gärna vara prestigelös – i den här sporten hjälper man varandra. Det är också så kul att umgås med allt från 15- till 65-åringar med samma brinnande intresse.

TOMI HEDER
GÖR: Områdeschef på Stockholmshem. Medlem i drönarklubbarna SRFK, Stockholms Radioflygarklubb och MFK Stratos i Nynäshamn.
ÅLDER: 46 år.
BOR: Haninge.
STÖRSTA DRÖNARUPPELVELSE: Första gången jag kollade på drönar-racing. Jag föll direkt, det var kärlek vid första ögonkastet.
TIPS TILL DEN SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPORTEN: Kolla in Facebook-sidorna FPV Sverige och Swedish Drone Cup och gå på en träning eller tävling.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.

Hälsa

Ta en skogspromenad – utan att lämna kontoret

Hyresgästerna i World Trade Center i Stockholm kan gå på skogspromenader inomhus. Med doften av skog, vinden i håret och fågelkvitter kan de kombinera dagens möten med en promenad i ”skogen”.
Carolina Högling Publicerad 14 mars 2025, kl 06:00
Två personer går i en Nature station
I kontorsfastigheten World Trade Center har det installerats en Nature station – en kontorspodd där hyresgästerna kan ta virtuella skogspromenader inomhus med fågelkvitter, vind och doft av skog. Foto: Anders G Warne

Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad. 

Bild på Amanda Wiik, grundare av Nature station.
Amanda Wiik är grundare av Nature station. Foto: Anders G Warne

 – Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett  hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till  något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.

För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann  bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.

– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.

Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.

– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.

Ett komplement till stillasittande arbete

Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.

Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.

– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.

Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.

Två personer går i en Nature station.
I kontorspodden kan man promenera samtidigt som man har ett digitalt möte med kollegor. Foto: Anders G Warne

Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.

– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.

Kvinna tittat ut genom fönster på grönska.
Ta paus ofta så jobbar du mer effektivt. Återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson ger sina bästa tips på hur du gör för att orka hela arbetsdagen och arbetslivet. Foto: Shutterstock
Lina Ejlertsson
Lina Ejlertsson. Foto: Privat

Varför ska vi återhämta oss på jobbet?

– För att då presterar vi bättre, vi blir piggare, gladare och får bättre fokus. Frisknärvaron ökar. Att inte ta pauser gör att vi presterar sämre. 

Hur ofta ska man pausa?

– Det optimala är korta mikropauser utspritt under dagen för nytt fokus och ny energi. En tumregel är fem, tio minuter för varje timme. Det ska kombineras med minst 30 minuters sammanhängande paus, som lunch.

Vad är återhämtning mer, utom paus?

– Att återskapa resurser vi har förbrukat. Vi gör av med energi i allt vi gör, både roliga och stressiga aktiviteter. Jag gillar liknelsen att vi har olika batterier: mentala, sociala, fysiska, emotionella och sensoriska. Att återhämta sig är att ladda batterierna. 

Kan vi ladda batterierna medan vi gör vårt jobb?

– Ja, planera för när du bokar möten och utför uppgifter. Variation är viktigt. Försök varva mer mentalt fokus med rutinuppgifter. Gör tvärtom mot det du precis gjorde. Har du suttit i ett möte - gör något rutinmässigt på egen hand. Planera in paus emellan möten.

Hur länge orkar hjärnan sitta i sträck med en uppgift?

– Det är individuellt. Ingen kan hålla mentalt fokus för länge, 45 minuter i taget är en vanlig tumregel. Det finns också olika tekniker, som att jobba 20 minuter, pausa fem minuter, och sedan jobba 20 igen. Sätt en klocka.

Hur ska man motivera behovet av pauser för sin chef?

– Återhämtning måste vara en självklar del av arbetsvardagen. Det är en prestation i sig att prioritera sitt välbefinnande för att kunna göra ett bra jobb hela livet. Det är en arbetsuppgift. 

Varför är det så viktigt med kunskap om återhämtningsbeteenden? 

– Den stressrelaterade psykiska ohälsan är högre än någonsin. Vid stress är återhämtning viktigt. Stress är i sig är inte farligt, men utsätts vi under för lång tid utan att balansera med återhämtning kan den bli farlig. 

Återhämtar vi oss mindre i dag än förr? 

– Den stressrelaterade ohälsan fortsätter öka, vi har ett prestationssamhälle och en ständig uppkoppling som påverkar oss. Men jag ser samtidigt en positiv trend där vi har mer kunskap om återhämtning. Medvetenheten har ökat om att alla har ett behov av det här. Ingenting blir bättre av att vi stressar. Försök göra saker långsammare. 

Kan det bli stressigt att återhämta sig?

– Risken är att vi ständigt får höra om allt vi ska göra för att må bra och att det blir en stress. Det låter så enkelt, men är svårt, att få in nya rutiner. Många skippar mikropauserna på jobbet för de tänker att det är inte är lönt, att det gör ingen skillnad, men det gör det. 

Det här funkar återhämtande enligt forskning

Naturen. På jobbet kan du titta ut genom fönstret, skaffa en grön växt, eller en tavla med naturmotiv och lyssna på naturljud. Gå ut på lunchpromenad.

Passiv vila. Nedvarvning. Prova att vila med en guidad avslappning för att få ner stress och hög puls. Sitt och blunda och ta djupa andetag eller lägg dig ner en kort stund.

Bra relationer: Ta en fika eller lunchpromenad med kollegan, eller ring en kompis på rasten. 

Rörelse. Fysisk aktivitet i lagom dos funkar återhämtande på kroppen. Gå och träna på lunchen, dansa lite till musik, eller gå runt inomhus. Hushållsarbete kan också duga vid hemarbete.

Kreativa aktiviteter. Glöms lätt bort. Lyssna på musik. Ta en paus och lägg pussel, lös korsord, sticka, måla eller gör något annat kreativt med händerna en stund.

Källa: Forskaren Lina Ejlertsson, som driver kontot @aterhämtningsforskaren på Instagram.