Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Vem driver mitt fall?

Diskrimineringsombudsmannen, DO, driver fall till rättslig prövning bara om de tror att de kan skapa praxis. Facken hjälper många, men långt ifrån alla. Ideella diskrimineringsbyråer har inte resurser att driva så många fall de skulle vilja. Om du drabbas av diskriminering, vem hjälper dig?
Gabriella Westberg Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Förhandlingssal i Arbetsdomstolen. Claudio Bresciani / TT

Förra året anmälde 1 827 personer att de känt sig diskriminerade till DO. 239 av dem rörde diskriminering i arbetslivet. DO utredde ungefär en fjärdedel och gick vidare med sammanlagt 17 ärenden till domstol.

- DO kan säga ”ja, vi ser att du blivit utsatt för en kränkning, men det finns inget allmänintresse”, säger Ola Sundström, förbundsjurist på Unionen.

Är du medlem i ett fackförbund bör du istället vända dig dit, då förbunden har ”företrädesrätt” för sina medlemmar. Där ska du få hjälp, åtminstone med rådgivning och förhandling.

Förra året påkallade Unionen förhandling om 118 ärenden som rörde diskriminering, 12 ärenden om lönediskriminering utreddes och 44 fall av missgynnande under föräldraledighet.

Läs mer: Unionen måste hjälpa till vid diskriminering

Men det är inte alltid förbunden är beredda driva ärenden vidare till rättslig prövning.

- Facket borde bli bättre på att driva diskrimineringsfall och ta ställning mot diskriminering, säger Lina Gidlund, verksamhetschef på Diskrimineringsbyrån i Uppsala.

Det finns 15 ideella diskrimineringsbyråer runt om i landet, som driver fall till rättslig prövning. . Byråerna finansieras av staten, kommunerna och får också in pengar genom att sälja utbildningar och föreläsningar. Men resurserna räcker inte till att driva alla fall som kommer in.

- Byråerna sliter hårt för bra verksamhet, men på så dåliga premisser att många är slutkörda, säger Lina Gidlund.

Läs mer: Ideella byråer med knappa resurser

Samtidigt förhalar regeringen frågan om ett av de få konkreta verktyg som finns för att undvika den mest typiska formen av diskriminering i arbetslivet – lönekartläggningar. De fackliga organisationerna liksom en majoritet i riksdagen vill återgå till den lag som krävde att arbetsgivare kartlägger de anställdas löner varje år, men regeringen skjuter frågan framför sig.

Läs mer: Regeringen förhalar årliga lönekartläggningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.