Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skuldfrågan vid diskriminering ska klargöras

Arbetsgivare ska inte kunna köpa sig fria från anklagelser om diskriminering. Det har EU-domstolen slagit fast i en dom. Men avgörandet kan även försvåra möjligheterna att komma överens i domstol anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
I 90 procent av de diskrimineringsfall som Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning. Shutterstock

Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är ärendena svåra att driva till domstol. Sedan 2016 har tre fall som Unionen drivit gått hela vägen till dom. Endast i en tvist vann förbundet mot arbetsgivaren.

– I de allra flesta fall så kommer man överens om en ekonomisk kompensation innan ärendet nått domstol, vilket i många fall är en bättre lösning, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

I de fall man kommer överens innan det blivit en dom, prövas inte om det förekommit någon diskriminering eller inte. I 90 procent av fallen Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning, ibland högre än den som hade betalats ut vid en fällande dom.

Men nu har EU-domstolen slagit fast att det inte ska gå att köpa sig fri när ärendet nått domstol genom att ”medge talan”, det vill säga att man säger okej till de yrkanden som lagts fram i domstolen. Är man villig att betala ett ersättningsbelopp, så ska en rättegång ändå genomföras om den som uppfattar sig vara utsatt för diskriminering vill det, och skuldfrågan ska klargöras.

Från Unionens sida tror man inte att EU-domen kommer att påverka alla de förhandlingar som sker i diskrimineringsärenden mellan medlemmar och arbetsgivare, däremot finns en oro att det kan påverka möjligheterna att hitta en lösning när ärenden nått domstol.

– Att hitta lösningar vid förhandling kommer vi att fortsätta med, men det här blir en fråga först om det blir en domstolsprocess och man inte kommer överens där. Det finns en viss oro för att domen skulle kunna påverka möjligheten för kompromisser och frivillig tvistelösning, säger Malin Wulkan.

Läs mer: Fler känner sig diskriminerade på Jobbet

Hon anser att den svenska diskrimineringslagen uppfyller sitt syfte när det gäller att pröva arbetsrättsliga tvister och att de sanktioner som finns är anpassade till vår arbetsrättsliga modell i Sverige.

– Vi tycker att lagen erbjuder ett bra skydd vid själva prövningen av domstolstvister om diskriminering på arbetsrättens område. Nu är det här ett förhandsbesked från EU-domstolen så vi får se var det landar, men visst kan det komma att få viss påverkan på våra processer och kanske också skapa en del rättsligt knepiga lägen i de fall då annan arbetsrättslig lagstiftning är aktuell i en och samma tvist.

Det här handlade DO:s tvist om: 

Diskrimineringsombudsmannens mål handlar om en man som på grund av sitt utseende ska ha utsatts för etnisk profilering i samband med en flygresa. När frågan behandlades av tingsrätten valde flygbolaget att göra ett "abstrakt medgivande". Det innebär att flygbolaget medgav att de skulle betala beloppet utan att erkänna diskriminering. Samtidigt sa man att ersättningen var en "goodwill-ersättning".

Mannen tyckte dock inte att han fått upprättelse och överklagade till hovrätten och Högsta domstolen. I överklagandet begärde DO att domstolen skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Den domstolen har nu gett DO rätt och etablerat: att en enskild har rätt till en prövning av om en rättighetskränkning har skett så länge den som anklagas för diskrimineringen inte erkänner den. Den rätten kan inte blockeras genom ett medgivande av det slag som flygbolaget gjorde.

Det är nu på Högsta domstolens uppgift att bestämma vilket sätt en sådan prövningsmöjlighet ska åstadkommas inom ramen för svensk processrätt.

 Anmälningar till DO gällande arbetslivet:

2020: 988

2019: 626

2018: 555

2017: 489

2016: 415

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Fördomar om äldre arbetstagare stämmer inte

Personer över 50 år är mer engagerade i jobbet och piggare än sina yngre kollegor. Fördomarna om äldre i arbetslivet stämmer inte. Det visar en ny rapport från hälsoföretaget Feelgood.
Noa Söderberg Publicerad 22 maj 2025, kl 11:03
Åldersdiskriminering. På bild en mogen kvinna på kontor, jobbar med bärbar dator.
Fördomarna om äldre på arbetsmarknaden stämmer inte, enligt en ny stor undersökning om företagshälsovård. Ålderism påverkar anställda över 50 år, samtidigt som de känner sig piggare och mer engagerade än yngre. Åldersdiskriminering missgynnar arbetsgivare, enligt företaget Feelgood. Foto: Colourbox.

Kollega har under våren granskat hur åldersdiskriminering påverkar anställda i Sverige. En sak som återkommer är idén om att äldre är mindre hängivna till sitt jobb och orkar mindre än sina yngre kollegor. Äldre antas också ha hälsobesvär som oftare påverkar jobbet.

Nu visar en stor undersökning att det inte stämmer. Feelgood, ett bolag som säljer företagshälsovård, skriver i sin årliga arbetsmarknadsrapport att äldre snarare är en outnyttjad tillgång.

Ny data: Äldre arbetstagare är piggare

I rapporten har både äldre och yngre svarat på om de upplever sitt arbete meningsfullt, hur trötta de är, hur de ser på samarbete med kollegor och hur ofta deras hälsobesvär påverkar arbetsförmågan. Personer över 50 år svarar genomgripande mer positivt än sina yngre kollegor. Feelgood tolkar resultatet som att äldre är ”föredömlig arbetskraft”.

– Vi uppmanar alla arbetsgivare att se över framför allt sina rekryteringsprocesser. Äldre medarbetare är inte bara engagerade, de är ofta mycket uppskattade kollegor med sin kunskap och erfarenhet, säger vd Stefan Kullgren i ett pressmeddelande.

Dödar myter om anställda över 50

Feelgood tar fasta på tre påståenden om äldre anställda som deras undersökning motbevisar.

  • Äldre är inte engagerade i jobbet: Undersökningen visar att äldre i högre grad än yngre upplever sitt arbete som meningsfullt och engagerande samtidigt. De säger också att de trivs bättre på arbetet och ser mer positivt på samarbetet med kollegor.
  • Äldre orkar inte med arbetslivets krav: Anställda över 50 rapporterar bättre balans mellan krav och resurser i arbetet och bättre balans mellan privatliv och arbete. De känner sig också i mindre utsträckning trötta än sina yngre kollegor.
  • Äldre har ofta hälsobesvär som påverkar jobbet: Äldre kan i högre grad kan ha kroniska sjukdomar och hälsobesvär, men undersökningen visar att det mer sällan än hos yngre påverkar arbetsförmågan negativt. De äldre har också lägre upprepad korttidsfrånvaro än yngre medarbetare.

Stress och arbetsmiljö – stor undersökning

Hälsoföretaget Feelgood har under femton års tid undersökt hälsotillståndet på svensk arbetsmarknad. Frågorna handlar om självupplevt mående hos individer. Det årliga genomsnittet på antal svarande är 20.000. I år har 17.650 personer svarat.