Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skuldfrågan vid diskriminering ska klargöras

Arbetsgivare ska inte kunna köpa sig fria från anklagelser om diskriminering. Det har EU-domstolen slagit fast i en dom. Men avgörandet kan även försvåra möjligheterna att komma överens i domstol anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
I 90 procent av de diskrimineringsfall som Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning. Shutterstock

Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är ärendena svåra att driva till domstol. Sedan 2016 har tre fall som Unionen drivit gått hela vägen till dom. Endast i en tvist vann förbundet mot arbetsgivaren.

– I de allra flesta fall så kommer man överens om en ekonomisk kompensation innan ärendet nått domstol, vilket i många fall är en bättre lösning, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

I de fall man kommer överens innan det blivit en dom, prövas inte om det förekommit någon diskriminering eller inte. I 90 procent av fallen Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning, ibland högre än den som hade betalats ut vid en fällande dom.

Men nu har EU-domstolen slagit fast att det inte ska gå att köpa sig fri när ärendet nått domstol genom att ”medge talan”, det vill säga att man säger okej till de yrkanden som lagts fram i domstolen. Är man villig att betala ett ersättningsbelopp, så ska en rättegång ändå genomföras om den som uppfattar sig vara utsatt för diskriminering vill det, och skuldfrågan ska klargöras.

Från Unionens sida tror man inte att EU-domen kommer att påverka alla de förhandlingar som sker i diskrimineringsärenden mellan medlemmar och arbetsgivare, däremot finns en oro att det kan påverka möjligheterna att hitta en lösning när ärenden nått domstol.

– Att hitta lösningar vid förhandling kommer vi att fortsätta med, men det här blir en fråga först om det blir en domstolsprocess och man inte kommer överens där. Det finns en viss oro för att domen skulle kunna påverka möjligheten för kompromisser och frivillig tvistelösning, säger Malin Wulkan.

Läs mer: Fler känner sig diskriminerade på Jobbet

Hon anser att den svenska diskrimineringslagen uppfyller sitt syfte när det gäller att pröva arbetsrättsliga tvister och att de sanktioner som finns är anpassade till vår arbetsrättsliga modell i Sverige.

– Vi tycker att lagen erbjuder ett bra skydd vid själva prövningen av domstolstvister om diskriminering på arbetsrättens område. Nu är det här ett förhandsbesked från EU-domstolen så vi får se var det landar, men visst kan det komma att få viss påverkan på våra processer och kanske också skapa en del rättsligt knepiga lägen i de fall då annan arbetsrättslig lagstiftning är aktuell i en och samma tvist.

Det här handlade DO:s tvist om: 

Diskrimineringsombudsmannens mål handlar om en man som på grund av sitt utseende ska ha utsatts för etnisk profilering i samband med en flygresa. När frågan behandlades av tingsrätten valde flygbolaget att göra ett "abstrakt medgivande". Det innebär att flygbolaget medgav att de skulle betala beloppet utan att erkänna diskriminering. Samtidigt sa man att ersättningen var en "goodwill-ersättning".

Mannen tyckte dock inte att han fått upprättelse och överklagade till hovrätten och Högsta domstolen. I överklagandet begärde DO att domstolen skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Den domstolen har nu gett DO rätt och etablerat: att en enskild har rätt till en prövning av om en rättighetskränkning har skett så länge den som anklagas för diskrimineringen inte erkänner den. Den rätten kan inte blockeras genom ett medgivande av det slag som flygbolaget gjorde.

Det är nu på Högsta domstolens uppgift att bestämma vilket sätt en sådan prövningsmöjlighet ska åstadkommas inom ramen för svensk processrätt.

 Anmälningar till DO gällande arbetslivet:

2020: 988

2019: 626

2018: 555

2017: 489

2016: 415

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chefer och ålderism: ”Som tur är har min fru bra lön”

Även chefer drabbas av ålderism. Erik, som varit chef i 25 år, är en av dem. För 5 år sedan blev han uppsagd. Nu får han inga jobb. Inte ens mindre kvalificerade.
Publicerad 2 april 2025, kl 06:00
Chefer drabbas också av ålderism. En av dem är Erik, som vill vara anonym eftersom att han skäms inför familj, vänner och före detta kollegor.
Chefer drabbas också av ålderism. En av dem är Erik, som vill vara anonym eftersom att han skäms inför familj, vänner och före detta kollegor. Foto: Anders G Warne.

Erik är 59 år, har fru och tre barn och bor i Stockholms innerstad. För fem år sedan blev han arbetslös då bolaget han arbetade på blev uppköpt av ett utländskt bolag som valde att tillsätta sina egna chefer. Sedan dess har han sökt ett hundratal tjänster, men utan resultat. Han har ett imponerande cv med olika chefsbefattningar inom it, ekonomi och sälj, men det har inte hjälpt.

– Det som är jobbigast är att jag vet att det finns jobb i min bransch, men jag lyckas inte få dem, säger han.

Erik har haft chefspositioner de senaste 25 åren. Det var också sådana tjänster han sökte från början.

– Med facit i hand skulle jag agerat annorlunda precis när jag blev av med jobbet. Jag hade kunnat söka ännu mer aktivt, men då hade jag ett bra avgångsvederlag och en inkomstförsäkring. Jag hade jobbat hårt under många år och tyckte det var skönt att få fokusera på familjen ett tag. Smällen kom först när pengarna började sina.

– Som tur är har min fru bra lön, men det är klart att det inte känns bra att leva på henne.

Sällan svar på jobbansökan

Riktigt illa blev det i samband med covid då Erik knappt blev kallad på några intervjuer utan mest fick generella svar där man tackade för ansökan, men att de valt att gå vidare med andra kandidater. Och oftast fick han inget svar alls.

Eriks psykiska mående blev allt sämre. Han berättar att hans självkänsla sjönk i takt med varje uteblivet svar eller ”tack-för-ansökan-men-nej-tack”. Efter påtryckningar från familjen beslöt han sig till slut för att ta psykologhjälp.

– Men tyvärr gav det inte mycket. Jag fick ju bara höra saker som jag redan visste. Det som hjälpte mig en aning var medicinering. Men jag mådde fortfarande väldigt dåligt och insåg till slut att jag inte längre skulle klara en krävande chefsroll.

Får inte ens enklare jobb

Han beslöt sig då att söka mindre kvalificerade arbeten i hopp om att det skulle ge resultat. Han sökte administrativa tjänster, enklare ekonomjobb och även ett kundtjänstjobb.

– Men inte heller där fick jag några svar. Och de få som kallade mig på intervju frågade inte ens varför jag sökte så underkvalificerade tjänster. De konstaterade bara att jag med min kompetens säkert skulle tröttna på jobbet snart.

Medelålders man står med ryggen mot kameran.
Medicinering har hjälpt Erik att må aningen bättre, men psykologstöd gav ingen effekt. Foto: Anders G. Warne

Erik tycker att det är obegripligt hur arbetsgivare kan behandla arbetssökande på det viset, men han tror att det har med hans ålder att göra.

Han vill inte framträda med sitt riktiga namn och bild i tidningen. Han skäms inför sina före detta kollegor, vänner och familj. Isoleringen har blivit ett faktum.

– När jag stöter på en gammal kollega eller bekant på stan gör jag allt för att undvika att prata jobb. De vet ju inte att jag är arbetslös.

 
Chefer inte förskonade från ålderism

Men värst tycker han det känns inför familjen.
– Jag vill ju vara en förebild för mina barn, vill kunna visa dem att studier och hårt arbete lönar sig, men det är svårt när man mår så dåligt som jag gör just nu.

Hur framtiden kommer att te sig vet han inte.
– Jag har inget annat val än att ta dagen som den kommer. Jag söker jobb och hoppas få en arbetsplats att gå till innan jag behöver gå i pension. Det är bra att ålderismen uppmärksammas alltmer och att folk förstår att även vi chefer inte är förskonade. 

Text: Katarina Markiewicz