Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skuldfrågan vid diskriminering ska klargöras

Arbetsgivare ska inte kunna köpa sig fria från anklagelser om diskriminering. Det har EU-domstolen slagit fast i en dom. Men avgörandet kan även försvåra möjligheterna att komma överens i domstol anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
I 90 procent av de diskrimineringsfall som Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning. Shutterstock

Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är ärendena svåra att driva till domstol. Sedan 2016 har tre fall som Unionen drivit gått hela vägen till dom. Endast i en tvist vann förbundet mot arbetsgivaren.

– I de allra flesta fall så kommer man överens om en ekonomisk kompensation innan ärendet nått domstol, vilket i många fall är en bättre lösning, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

I de fall man kommer överens innan det blivit en dom, prövas inte om det förekommit någon diskriminering eller inte. I 90 procent av fallen Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning, ibland högre än den som hade betalats ut vid en fällande dom.

Men nu har EU-domstolen slagit fast att det inte ska gå att köpa sig fri när ärendet nått domstol genom att ”medge talan”, det vill säga att man säger okej till de yrkanden som lagts fram i domstolen. Är man villig att betala ett ersättningsbelopp, så ska en rättegång ändå genomföras om den som uppfattar sig vara utsatt för diskriminering vill det, och skuldfrågan ska klargöras.

Från Unionens sida tror man inte att EU-domen kommer att påverka alla de förhandlingar som sker i diskrimineringsärenden mellan medlemmar och arbetsgivare, däremot finns en oro att det kan påverka möjligheterna att hitta en lösning när ärenden nått domstol.

– Att hitta lösningar vid förhandling kommer vi att fortsätta med, men det här blir en fråga först om det blir en domstolsprocess och man inte kommer överens där. Det finns en viss oro för att domen skulle kunna påverka möjligheten för kompromisser och frivillig tvistelösning, säger Malin Wulkan.

Läs mer: Fler känner sig diskriminerade på Jobbet

Hon anser att den svenska diskrimineringslagen uppfyller sitt syfte när det gäller att pröva arbetsrättsliga tvister och att de sanktioner som finns är anpassade till vår arbetsrättsliga modell i Sverige.

– Vi tycker att lagen erbjuder ett bra skydd vid själva prövningen av domstolstvister om diskriminering på arbetsrättens område. Nu är det här ett förhandsbesked från EU-domstolen så vi får se var det landar, men visst kan det komma att få viss påverkan på våra processer och kanske också skapa en del rättsligt knepiga lägen i de fall då annan arbetsrättslig lagstiftning är aktuell i en och samma tvist.

Det här handlade DO:s tvist om: 

Diskrimineringsombudsmannens mål handlar om en man som på grund av sitt utseende ska ha utsatts för etnisk profilering i samband med en flygresa. När frågan behandlades av tingsrätten valde flygbolaget att göra ett "abstrakt medgivande". Det innebär att flygbolaget medgav att de skulle betala beloppet utan att erkänna diskriminering. Samtidigt sa man att ersättningen var en "goodwill-ersättning".

Mannen tyckte dock inte att han fått upprättelse och överklagade till hovrätten och Högsta domstolen. I överklagandet begärde DO att domstolen skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Den domstolen har nu gett DO rätt och etablerat: att en enskild har rätt till en prövning av om en rättighetskränkning har skett så länge den som anklagas för diskrimineringen inte erkänner den. Den rätten kan inte blockeras genom ett medgivande av det slag som flygbolaget gjorde.

Det är nu på Högsta domstolens uppgift att bestämma vilket sätt en sådan prövningsmöjlighet ska åstadkommas inom ramen för svensk processrätt.

 Anmälningar till DO gällande arbetslivet:

2020: 988

2019: 626

2018: 555

2017: 489

2016: 415

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.