Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skuldfrågan vid diskriminering ska klargöras

Arbetsgivare ska inte kunna köpa sig fria från anklagelser om diskriminering. Det har EU-domstolen slagit fast i en dom. Men avgörandet kan även försvåra möjligheterna att komma överens i domstol anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
I 90 procent av de diskrimineringsfall som Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning. Shutterstock

Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är ärendena svåra att driva till domstol. Sedan 2016 har tre fall som Unionen drivit gått hela vägen till dom. Endast i en tvist vann förbundet mot arbetsgivaren.

– I de allra flesta fall så kommer man överens om en ekonomisk kompensation innan ärendet nått domstol, vilket i många fall är en bättre lösning, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

I de fall man kommer överens innan det blivit en dom, prövas inte om det förekommit någon diskriminering eller inte. I 90 procent av fallen Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning, ibland högre än den som hade betalats ut vid en fällande dom.

Men nu har EU-domstolen slagit fast att det inte ska gå att köpa sig fri när ärendet nått domstol genom att ”medge talan”, det vill säga att man säger okej till de yrkanden som lagts fram i domstolen. Är man villig att betala ett ersättningsbelopp, så ska en rättegång ändå genomföras om den som uppfattar sig vara utsatt för diskriminering vill det, och skuldfrågan ska klargöras.

Från Unionens sida tror man inte att EU-domen kommer att påverka alla de förhandlingar som sker i diskrimineringsärenden mellan medlemmar och arbetsgivare, däremot finns en oro att det kan påverka möjligheterna att hitta en lösning när ärenden nått domstol.

– Att hitta lösningar vid förhandling kommer vi att fortsätta med, men det här blir en fråga först om det blir en domstolsprocess och man inte kommer överens där. Det finns en viss oro för att domen skulle kunna påverka möjligheten för kompromisser och frivillig tvistelösning, säger Malin Wulkan.

Läs mer: Fler känner sig diskriminerade på Jobbet

Hon anser att den svenska diskrimineringslagen uppfyller sitt syfte när det gäller att pröva arbetsrättsliga tvister och att de sanktioner som finns är anpassade till vår arbetsrättsliga modell i Sverige.

– Vi tycker att lagen erbjuder ett bra skydd vid själva prövningen av domstolstvister om diskriminering på arbetsrättens område. Nu är det här ett förhandsbesked från EU-domstolen så vi får se var det landar, men visst kan det komma att få viss påverkan på våra processer och kanske också skapa en del rättsligt knepiga lägen i de fall då annan arbetsrättslig lagstiftning är aktuell i en och samma tvist.

Det här handlade DO:s tvist om: 

Diskrimineringsombudsmannens mål handlar om en man som på grund av sitt utseende ska ha utsatts för etnisk profilering i samband med en flygresa. När frågan behandlades av tingsrätten valde flygbolaget att göra ett "abstrakt medgivande". Det innebär att flygbolaget medgav att de skulle betala beloppet utan att erkänna diskriminering. Samtidigt sa man att ersättningen var en "goodwill-ersättning".

Mannen tyckte dock inte att han fått upprättelse och överklagade till hovrätten och Högsta domstolen. I överklagandet begärde DO att domstolen skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Den domstolen har nu gett DO rätt och etablerat: att en enskild har rätt till en prövning av om en rättighetskränkning har skett så länge den som anklagas för diskrimineringen inte erkänner den. Den rätten kan inte blockeras genom ett medgivande av det slag som flygbolaget gjorde.

Det är nu på Högsta domstolens uppgift att bestämma vilket sätt en sådan prövningsmöjlighet ska åstadkommas inom ramen för svensk processrätt.

 Anmälningar till DO gällande arbetslivet:

2020: 988

2019: 626

2018: 555

2017: 489

2016: 415

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Ålderism leder till tvångspension

Allt fler äldre tvingas gå i pension i förtid på grund av ålderism, visar en ny rapport från pensionsbolaget SPP. En av dessa tvångspensionärer är Ingrid Tauson, som sökt oräkneliga jobb utan att få napp.

Johanna Rovira Publicerad 17 juni 2025, kl 06:01
Ingrid på hundpromenad.
- Att söka jobb är en heltidssyssla, säger Ingrid Tauson, som kommer att kunna ta bättre hand om sin försummade hund, nu när hon tvingats pensionera sig i förtid. Foto: Anna-Lena Lundqvist

– Jag orkar inte längre. 

Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer. 

– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg? 

Sökte 200 jobb på ett år

Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens –  men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.  

– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga. 

Förlorar tusenlappar 

Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar. 

– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag.  Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls. 

Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern. 

– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP. 

Shoka Åhrman SPP
Shoka Åhrman, SPP Foto: Jonas Eng

Välfärden drabbas

– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.  

Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på  11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt. 

– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman. 

Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare. 

– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson. 

 SPP:s rapport visar att: 

  • 7 400 personer över 60 år som är långtidsarbetslösa riskerar ofrivillig pensionering.
  • Hade dessa personer haft jobb hade de bidragit med 11 miljarder i BNP
  • Staten beräknas förlora 240 miljoner/år i skatteintäkter och pensionsavgifter.
  • Den som tvingas till pension förlorar mellan 6 000 och 7 000 kronor per månad livet ut.
  • SPP förordar sänkt arbetsgivaravgift och förstärkt jobbskatteavdrag från 60 år.