Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skuldfrågan vid diskriminering ska klargöras

Arbetsgivare ska inte kunna köpa sig fria från anklagelser om diskriminering. Det har EU-domstolen slagit fast i en dom. Men avgörandet kan även försvåra möjligheterna att komma överens i domstol anser Unionen.
Lina Björk Publicerad 27 april 2021, kl 11:41
Shutterstock
I 90 procent av de diskrimineringsfall som Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning. Shutterstock

Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är ärendena svåra att driva till domstol. Sedan 2016 har tre fall som Unionen drivit gått hela vägen till dom. Endast i en tvist vann förbundet mot arbetsgivaren.

– I de allra flesta fall så kommer man överens om en ekonomisk kompensation innan ärendet nått domstol, vilket i många fall är en bättre lösning, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

I de fall man kommer överens innan det blivit en dom, prövas inte om det förekommit någon diskriminering eller inte. I 90 procent av fallen Unionen driver slutar tvisten med en förlikning, alltså att man kommer överens om en ekonomisk ersättning, ibland högre än den som hade betalats ut vid en fällande dom.

Men nu har EU-domstolen slagit fast att det inte ska gå att köpa sig fri när ärendet nått domstol genom att ”medge talan”, det vill säga att man säger okej till de yrkanden som lagts fram i domstolen. Är man villig att betala ett ersättningsbelopp, så ska en rättegång ändå genomföras om den som uppfattar sig vara utsatt för diskriminering vill det, och skuldfrågan ska klargöras.

Från Unionens sida tror man inte att EU-domen kommer att påverka alla de förhandlingar som sker i diskrimineringsärenden mellan medlemmar och arbetsgivare, däremot finns en oro att det kan påverka möjligheterna att hitta en lösning när ärenden nått domstol.

– Att hitta lösningar vid förhandling kommer vi att fortsätta med, men det här blir en fråga först om det blir en domstolsprocess och man inte kommer överens där. Det finns en viss oro för att domen skulle kunna påverka möjligheten för kompromisser och frivillig tvistelösning, säger Malin Wulkan.

Läs mer: Fler känner sig diskriminerade på Jobbet

Hon anser att den svenska diskrimineringslagen uppfyller sitt syfte när det gäller att pröva arbetsrättsliga tvister och att de sanktioner som finns är anpassade till vår arbetsrättsliga modell i Sverige.

– Vi tycker att lagen erbjuder ett bra skydd vid själva prövningen av domstolstvister om diskriminering på arbetsrättens område. Nu är det här ett förhandsbesked från EU-domstolen så vi får se var det landar, men visst kan det komma att få viss påverkan på våra processer och kanske också skapa en del rättsligt knepiga lägen i de fall då annan arbetsrättslig lagstiftning är aktuell i en och samma tvist.

Det här handlade DO:s tvist om: 

Diskrimineringsombudsmannens mål handlar om en man som på grund av sitt utseende ska ha utsatts för etnisk profilering i samband med en flygresa. När frågan behandlades av tingsrätten valde flygbolaget att göra ett "abstrakt medgivande". Det innebär att flygbolaget medgav att de skulle betala beloppet utan att erkänna diskriminering. Samtidigt sa man att ersättningen var en "goodwill-ersättning".

Mannen tyckte dock inte att han fått upprättelse och överklagade till hovrätten och Högsta domstolen. I överklagandet begärde DO att domstolen skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Den domstolen har nu gett DO rätt och etablerat: att en enskild har rätt till en prövning av om en rättighetskränkning har skett så länge den som anklagas för diskrimineringen inte erkänner den. Den rätten kan inte blockeras genom ett medgivande av det slag som flygbolaget gjorde.

Det är nu på Högsta domstolens uppgift att bestämma vilket sätt en sådan prövningsmöjlighet ska åstadkommas inom ramen för svensk processrätt.

 Anmälningar till DO gällande arbetslivet:

2020: 988

2019: 626

2018: 555

2017: 489

2016: 415

Diskriminering

Gravid konsult diskriminerades

När kvinnan berättade att hon skulle vara föräldraledig valdes hon bort av konsultfirman. Nu stämmer DO arbetsgivaren på 50 000 kronor för diskriminering.
Lina Björk Publicerad 28 april 2023, kl 06:00
Gravid kvinna läser papper
Konsulten berättade att hon skulle vara föräldraledig och blev bortvald redan i rekryteringsprocessen. Arbetsgivaren stäms nu för diskriminering. Foto: Shutterstock

Kvinnan blev kontaktad av konsultbolagets affärschef som undrade om hon var intresserad av en heltidsanställning hos en av bolagets kunder. Hon svarade ja, men berättade också att hon var gravid och skulle vara föräldraledig i åtta månader.

Affärschefen lovade att återkomma, men när hon inte fick någon återkoppling kontaktade hon själv bolaget efter en tid och fick då beskedet att hon inte längre var aktuell för uppdraget eftersom hon skulle vara föräldraledig.


Valdes bort redan i rekryteringen

Det var inte kunden som hade valt bort henne utan konsultfirman. De bestämde att hennes cv inte skulle ingå i det urval av kandidater som kunden fick ta del av. Diskrimineringsombudsmannen anser därför att kvinnan har diskriminerats enligt grunden kön, då hon missgynnats i samband med sin graviditet.

DO begär att konsultbolaget ska betala 50 000 kronor i ersättning till kvinnan. Och skulle de vägra kommer det att lämnas in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Diskrimineringsgrunder

  • En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetstagare eller den som söker ett arbete enligt diskrimineringslagen.
  • Ett missgynnande som har samband med graviditet är i diskrimineringslagen likställt med diskriminering som har samband med kön eftersom endast kvinnor kan bli gravida. 
  • Övriga diskrimineringsgrunder förutom kön är etnicitet, trosuppfattning, konsöverskridande identitet och uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.