Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sexuellt trakasserad stämmer pastorat

"Det kändes så fel att han som utsatte mig för trakasserierna hade fått så mycket makt att han kunde se till att jag inte fick jobbet." Det säger den kvinna som tillsammans med Unionen nu stämt Kiruna pastorat för diskriminering, sedan hon inte fått ett jobb som hon hade sökt.
Anita Täpp Publicerad
Pi Frisk / SvD / TT
Unionen stämmer Kiruna pastorat för diskriminering. Pi Frisk / SvD / TT

När kvinnan sökte ett utannonserat jobb på Kiruna pastorat, våren 2015, hade det gått några år sedan hon utsattes för sexuella trakasserier av en manlig kollega och lämnat arbetsplatsen.

Då, 2012, hade hon i åtta års tid haft flera visstidsanställningar där hon arbetat som handledare för skolungdomar och vaktmästare och även skolat in nya handledare åt pastoratet.

Under de åren hade hon också arbetat mycket ihop med den man, som senare skulle utsätta henne för sexuella trakasserier.

– Vi brukade jobba jättebra tillsammans. Men så förändrades han. I början kunde det hända något mindre när våra kollegor inte var närvarande. Fast så bad han om ursäkt och jag liksom lämnade det bakom mig.

– Men sedan eskalerade de verbala trakasserierna allt mer och han sa saker som jag helst inte vill tänka på längre. Och till slut kom droppen, när jag kände att det fick räcka.

Då mådde hon så dåligt att hon blev sjukskriven i en månad, under den sista delen av sitt dåvarande vikariat.

När hon gjorde en anmälan om att hon hade blivit utsatt för sexuell trakassering till arbetsgivaren gjorde Kiruna pastorat en utredning. Men den resulterade endast i en muntlig varning och att mannen blev kvar på arbetsplatsen. Därför tackade hon nej till den tillsvidareanställning som hon då erbjöds.

– Hade de omplacerat honom hade jag kunnat vara kvar. Men nu skulle jag alltså gå tillbaka till ett jobb där han fanns, vilket inte var ett alternativ för mig när jag också mådde så dåligt som jag gjorde.

Att hon våren 2015 ändå försökte ta sig tillbaka till arbetsplatsen genom att söka jobbet på pastoratet beror på att hon då till stor del hade kunnat lägga det som hänt bakom sig, förklarar hon.

– Eftersom vi jobbat så bra ihop innan trakasserierna började så har jag alltid tänkt att han måste ha haft en period när han mådde väldigt dåligt eftersom han gjorde det där mot mig.

– Jag har också blivit starkare under de här åren och visste att jag var duktig på mitt jobb och var uppskattad både bland kollegor och kunder. Vilket stärkte mig i vetskapen om att det inte var jag som gjort något fel, som det var fel på. Så jag ville verkligen ha jobbet, vilket jag ju hade trivts jättebra med i övrigt.

När hon fått besked om att hon inte fått tjänsten och kände att något var fel så vände hon sig till Unionen för att få hjälp. Vid de förhandlingar som sedan följde visade det sig att kvinnan hade bättre kvalifikationer än de två som hade anställts.

Då framkom också att chefen hade frågat personalen om de tyckte att det var lämpligt att anställa kvinnan, vilket den man som hon tidigare anmält för sexuella trakasserier inte tyckte. Kvinnan beslöt då med stöd av Unionen att stämma Kiruna pastorat för diskriminering.

I stämningsansökan hävdar kvinnans juridiska ombud, Anne Alfredsson på LO-TCO Rättsskydd, att kvinnan har blivit direkt diskriminerad av Kiruna pastorat, att diskrimineringen har samband med kön och att hon hade bättre kvalifikationer/meriter för tjänsten än en man som fick den.

Dessutom, menar hon, att kvinnan har utsatts för repressalier genom arbetsgivarens beslut att inte anställa henne eftersom beslutet är grundat på omständigheten att hon tidigare anmält och medverkat i en utredning om sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Kvinnan kräver nu en diskrimineringsersättning med 100 000 kronor av Kiruna pastorat - som bestrider diskriminering. I tisdags hölls huvudförhandlingen i Gällivare tingsrätt. Domen offentliggörs den 17 mars.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.