Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kan man byta jobb efter 50?

Helt stendött, så beskriver 54-åriga Charlotte gensvaret på sina jobbansökningar. När hon var 50 år blev hon headhuntad som kundservicechef. Sedan dess har hon blivit uppsagd två gånger efter omorganisationer. För bara tre år sedan hörde flera rekryteringsföretag av sig. Nu händer inget.
Publicerad
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå

Går det en ödesdiger gräns i yrkeslivet vid 50 år eller tidigare? Carina Lindfelt, avdelningschef arbetsmarknad, Svenskt Näringsliv, tycker inte det.

– Mycket kokar ner till vilken kompetens du har.  Kompetens slår ålder. För tjänstemän som passerat 50 år är det inga problem att få nytt jobb, säger hon.

Experienced and still sparkling

Erfarenhet och en kort startsträcka värderas enligt henne högt av Svenskt Näringslivs 60 000 medlems­företag. Men det finns företag som medvetet vill föryngra, till exempel de som under finanskrisen sade upp många unga.

– Vad företagen är intresserade av är folk som tydliggör vad de vill och inte de som slentrianmässigt skickar ut 50–100 ansökningar.

Hon berättar entusiastiskt om personen som skrev ”experienced and still sparkling”, erfaren men fortfarande sprudlande, i sin ansökan.

– Äldre borde se hur attraktiva de är. ”Hej! Här är jag och jag kan det här men jag kommer inte att få jobbet”, är inte en framgångsfaktor, säger Carina Lindfelt.

Personer över 50 behöver vara mycket mer aktiva i sina nätverk


Kanske är arbetsgivarna oroliga just för att äldre medarbetare inte ska sprudla tillräckligt. Katharina Hjorth, rekryterare, Inhouse, kan ifrågsätta varför kandidaten hon ska ta fram ska vara just i spannet 27–32 år.

– I en lyckad organisation är det stor spridning åldersmässigt på medarbetarna. Detta saknar många arbetsgivare insikt om, säger hon.

Kompetens och personlighet är enligt henne viktigare än ålder. Därför är det avgörande för de äldre att verkligen belysa sin personlighet, sitt driv och sin vision.

– Yngre har fördelen att inte blir bortsorterade på cv-basis. Personer över 50 år behöver vara mycket mer aktiva i sitt nätverk för att få jobb, säger Katharina Hjorth.

Så fick också 57 procent av de drygt 15 000 uppsagda tjänstemän som 2013 lämnade TRR Trygghetsrådet nytt jobb genom kontakter.

Folk i alla åldrar oroar sig för åldern.

Louise Lagerling, rådgivare, TRR, konstaterar att platsannonser är som ett isberg. De flesta jobb tillsätts under ytan.

– Folk i alla åldrar oroar sig för åldern, att de är för unga, att de är i mitt i livet med familj och vabb eller att de är för gamla. Åldern blir ett problem om man fokuserar på det negativa, säger hon.

Louise Lagerling menar att man i stället ska lyfta de fördelar som finns kopplade till sin ålder. Samtidigt medger hon att det kan finnas fördomar om ålder. Dem kan man motbevisa med ett cv som visar att man är konkurrenskraftig.

– Det är bra att renodla budskapet. I praktiken innebär det att man har flera versioner av sitt cv. Det är inget konstigt med det, säger Louise Lagerling.

Sist i Europa, 2009, lagstiftade Sverige mot åldersdiskriminering i arbetslivet. Clary Krekula, sociolog vid Karlstads universitet, har skrivit en rapport om åldersdiskriminering åt diskrimineringsombudsmannen. I åldern 35-45 år upplever sig folk minst åldersdiskriminerade i rekryteringssammanhang.

Det finns mycket forskning kring genus i arbets­livet. Men att titta på andra kategorier som yngre och äldre är ganska nytt. Det är, trots lagen, mer okej att säga att någon inte fick jobbet för att denne var för gammal än hade fel kön, tillägger hon.

När det gäller attityden mot äldre spökar enligt Clary Krekula två uppfattningar. Den ena är att det inte är någon idé att satsa på människor som är uppåt 60 år, eftersom de bara har ett fåtal år kvar i yrkeslivet. Man gör felslutet att en yngre person kommer att stannar kvar längre, vilket det inte finns belägg för.

Det andra är att biologin skulle leda till sämre arbetsförmåga och rigiditet i största allmänhet, till exempel svårigheter med ny teknik.

– Det är en myt. Åldern säger lika lite om faktiska förmågor och kompetens som om kapacitet och ambitioner. 

 

Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Diskriminering

Diskriminerad?
Under 2014 kom det in 128 ärenden till diskrimineringsombudsmannen, DO, rörande åldersdiskriminering inom arbetslivet. 46 fall rörde rekryteringar. Motsvarande siffror för 2013 var 118 ärenden inom kategorin åldersdiskriminering i arbetslivet, varav 62 gällde vid rekrytering.
 
Uppsagd?
TRR Trygghetsrådet, stöttar uppsagda tjänste­män på 32 000 företag som är anslutna till arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv, Kooperativens förhand­lingsorganisation och IDEA. TRR är en icke vinstdrivande stiftelse, har funnits i 40 år och ägs av Svenskt Närings­liv och fackförbunden inom PTK, bland annat Unionen. 

Tänk på att...

  • Låt inte åldern begränsa dig.
  • Var strategisk.
  • Fundera över vilka kompetenser du har och sök jobben som matchar dem.

En ny chans
Det är aldrig för sent att hitta ett nytt spännande jobb. Möt Lena Kristiansen och Nils Hansson som berättar om oron, utmaningarna och hur sedan allt löste sig till det bästa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Klagade på rasism – blev av med jobbet

En förtroendevald unionenmedlem reagerade på främlingsfientlighet på sin arbetsplats och kallade en av sina chefer rent ut för rasist. Hans engagemang blev så obekvämt för arbetsgivaren att han köptes ut.
Johanna Rovira Publicerad 25 september 2025, kl 06:00
En Unionenmedlem slog larm om rasism på jobbet – och köptes ut. Läs Nicks berättelse om främlingsfientlighet, utanförskap och kampen för rättvisa.Man med låda kontorsprylar.
Rasism på arbetsplatsen: Unionenombud tvingades bort efter kritik. Foto: Colourbox

Nick, som han vill kallas i den här artikeln, vill inte gå ut med sitt riktiga namn i Kollega, delvis på grund av risken att det skulle kunna förvärra hans chanser att få ett nytt jobb.  Det är svårt nog ändå att få nytt arbete när man har utländskt namn och bakgrund, menar han. 

– Jag är svensk på pappret och har bott här i 20 år. Men jag kommer aldrig att betraktas som svensk. Jag har en bra utbildning och har jobbat på många ställen, men får trots det inte komma till intervju, jag blir bortsorterad av arbetsgivarna. 

Utländska namn ratas

Svensk forskning stärker Nicks påstående. Framförallt män med utländska namn blir betydligt oftare bortsållade av presumtiva arbetsgivare visar flera studier gjorda vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. 

Nicks senaste arbetsgivare, ett stort livsmedelsföretag, anställde dock gärna folk med icke-svensk bakgrund. Men nästan enbart som lagerarbetare. 

– 95 procent av alla plockare är födda utomlands. Men bara en enda gruppchef. Jag köper inte att det bland alla dessa anställda inte fanns en enda som skulle kunna vara lämplig chef. I stället anställdes 20-åriga svenskar som knappt hade gått ut gymnasiet som chefer. 

Nick själv var anställd som tjänsteman och han var dessutom vald som arbetsplatsombud för Unionen. Han reagerade på några av chefernas attityd gentemot lagerarbetarna och menade att de behandlades nedlåtande. Det fanns en vi och dom-mentalitet som var svår att smälta. 

Du måste krypa för cheferna

– Cheferna såg ner på plockarna. De kallades inte vid namn utan fick heta somaliern, turken, kurden och så vidare. Lagerchefen sade vid ett tillfälle: ”Dom kan ju inte ens bokstavera sina namn, man kan inte förvänta sig att de ska fylla i rapporter”. Jag kan inte tolka deras beteenden som annat än rasism. Har du inte svensk bakgrund har du inget att komma med. Du måste krypa för dem.

Nick anser att lagerchefen styrde verksamheten med ”rena maffiametoderna”. Han anställde gärna asylsökande till lagret och stack inte under stol med att dessa var mer fogliga eftersom de hade hotet om utvisning vilande över sig. Flera kvinnor utsattes dessutom för sexuella trakasserier, menar Nick. 

– Trots att lagerchefen var gift inledde han förhållanden med flera anställda. Det ska ju inte vara förbjudet att flirta på jobbet, men det finns en gräns och man ska inte utnyttja sin ställning. Kvinnor pressades till att säga upp sig. Jag försökte hjälpa dem men tyvärr vågar ingen av dem berätta om vad de varit med om. 

Nick hamnade ofta klinch med lagerchefen, även efter att hans mandat gått ut. Han skrädde inte orden utan anklagade lagerchefen öppet för att vara rasist. 

– Till slut spårade det ur. Jag var inte professionell för fem öre, men företaget visade klart och tydligt att man ville bli av med mig. 

Strax före sommaren, efter förhandlingar på central nivå, skrev Nick motvilligt under ett avtal om utköp och står nu utan jobb vid 44 års ålder. 

Besviken på arbetsgivaren

– Jag är så jävla förbannad och besviken på min arbetsgivare som håller lagerchefen om ryggen. Jag saknar inte arbetsmiljön där för fem öre, men jag saknar mina arbetsuppgifter och mina kollegor.

Han har svårt att förlika sig med att människor i Sverige behandlas nedlåtande på grund av sin etniska bakgrund. I Tyskland, där han också bott och jobbat, upplevde han inte alls samma främlingsfientlighet.

– Bär du företagets logga är du en kollega och jag skiter i vad du har för nationalitet.  Jag har upplevt rasism åt båda hållen under mitt arbetsliv – du kan vara främlingsfientlig fast du har invandrarbakgrund och jag har träffat landsmän som ser ner på svenskar också. 

– Men du får tycka hur du vill så länge du inte har en ledande roll. Av en chef förväntar jag mig mer, säger Nick. 

Diskriminering

Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden

Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
hop med brev i brevlåda
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
Diskriminering

Forskare: Svårare få jobb med utländskt namn

Det är helt klart svårare att få jobb om du har ett namn som skvallrar om utländsk härkomst - i synnerhet om du är man. Det visar flera studier gjorda av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
hop med brev i brevlåda
I en korrespondensstudie skickades 10 000 ansökningar till 3 300 jobbannonser från Platsbanken. Foto: Emil Langvad/TT

Det har gjorts flera så kallade korrenspondensstudier, det vill säga undersökningar där fejkade ansökningshandlingar skickas till arbetsgivare som söker arbetskraft, eftersom dessa studier är det bästa sättet att ta tempen på arbetsgivarnas vilja, eller ovilja, att anställa. 

Adrian Adermon
Adrian Adermon

2020 publicerade Adrian Adermon, doktor i nationalekonomi, knuten till institutet för arbetslivsforskning, IFAU, tillsammans med kollegan Lena Hensvik, en studie för att kolla hur erfarenheter av gigarbete (tillfälliga påhugg via sociala plattformar) värderades av arbetsgivare. 

– Det fanns en förväntan att gigarbete skulle hjälpa nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden och vi ville kolla om det stämde, säger Adrian Andermon

10 000 falska jobbansökningar skickades in till 3 300 ganska okvalificerade jobb, både under svenskklingande mansnamn och med arabiska mansnamn. Av de påhittade kandidaterna uppgav vissa att de hade erfarenhet av gigjobb, andra att de haft traditionellt jobb och vissa hade varit arbetslösa. Ansökningarna var skrivna på korrekt svenska och de fiktiva kandidaterna uppgav att de gått i skola i Sverige. 

– Av de svenska namnen fick drygt 20 procent positivt svar, men på ansökningarna som skickats in med arabiskklingande namn var det bara hälften så många, 10 procent, som fick napp, säger Adrian Adermon.

–Det var ett nedslående resultat i dubbel bemärkelse, vi hittade inget stöd för att gigarbete skulle hjälpa folk att komma in på arbetsmarknaden och dessutom visade resultaten att det finns en kraftig etnisk diskriminering.

Flera studier bekräftar diskriminering

Flera av Adrian Adermons forskarkollegor har bekräftat tesen om etnisk diskriminering med liknande studier. En korrenspondensundersökning något år senare, som handlade om syriska flyktingar, visade till exempel att bara sex procent av kvinnorna och två procent av männen var intressanta för arbetsgivarna, trots arbetslivserfarenhet och SFI-undervisning. 

En annan studie med ansökningar, som kollade effekterna av bra svenska hos påhittade arbetskraftsinvandrare från Europa, visade att arbetsgivarnas benägenhet att anställda ökade stegvis ju bättre språket var i det personliga brevet, från åtta till 15 procent.  

–-Ytterligare en studie som jämförde svenska fiktiva namn med arabiska, tittade på vad som händer om man lägger till två års arbetslivserfarenhet på det fejkade cv:t för dem med arabiska namn. För kvinnor med arabiskklingande namn hjälpte det faktiskt, men för männens del hände inget alls. 

– Det skulle inte förvåna mig om det beror på att främlingsfientlighet är starkare när det gäller män, säger Adrian Adermon.