Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kan man byta jobb efter 50?

Helt stendött, så beskriver 54-åriga Charlotte gensvaret på sina jobbansökningar. När hon var 50 år blev hon headhuntad som kundservicechef. Sedan dess har hon blivit uppsagd två gånger efter omorganisationer. För bara tre år sedan hörde flera rekryteringsföretag av sig. Nu händer inget.
Publicerad
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå

Går det en ödesdiger gräns i yrkeslivet vid 50 år eller tidigare? Carina Lindfelt, avdelningschef arbetsmarknad, Svenskt Näringsliv, tycker inte det.

– Mycket kokar ner till vilken kompetens du har.  Kompetens slår ålder. För tjänstemän som passerat 50 år är det inga problem att få nytt jobb, säger hon.

Experienced and still sparkling

Erfarenhet och en kort startsträcka värderas enligt henne högt av Svenskt Näringslivs 60 000 medlems­företag. Men det finns företag som medvetet vill föryngra, till exempel de som under finanskrisen sade upp många unga.

– Vad företagen är intresserade av är folk som tydliggör vad de vill och inte de som slentrianmässigt skickar ut 50–100 ansökningar.

Hon berättar entusiastiskt om personen som skrev ”experienced and still sparkling”, erfaren men fortfarande sprudlande, i sin ansökan.

– Äldre borde se hur attraktiva de är. ”Hej! Här är jag och jag kan det här men jag kommer inte att få jobbet”, är inte en framgångsfaktor, säger Carina Lindfelt.

Personer över 50 behöver vara mycket mer aktiva i sina nätverk


Kanske är arbetsgivarna oroliga just för att äldre medarbetare inte ska sprudla tillräckligt. Katharina Hjorth, rekryterare, Inhouse, kan ifrågsätta varför kandidaten hon ska ta fram ska vara just i spannet 27–32 år.

– I en lyckad organisation är det stor spridning åldersmässigt på medarbetarna. Detta saknar många arbetsgivare insikt om, säger hon.

Kompetens och personlighet är enligt henne viktigare än ålder. Därför är det avgörande för de äldre att verkligen belysa sin personlighet, sitt driv och sin vision.

– Yngre har fördelen att inte blir bortsorterade på cv-basis. Personer över 50 år behöver vara mycket mer aktiva i sitt nätverk för att få jobb, säger Katharina Hjorth.

Så fick också 57 procent av de drygt 15 000 uppsagda tjänstemän som 2013 lämnade TRR Trygghetsrådet nytt jobb genom kontakter.

Folk i alla åldrar oroar sig för åldern.

Louise Lagerling, rådgivare, TRR, konstaterar att platsannonser är som ett isberg. De flesta jobb tillsätts under ytan.

– Folk i alla åldrar oroar sig för åldern, att de är för unga, att de är i mitt i livet med familj och vabb eller att de är för gamla. Åldern blir ett problem om man fokuserar på det negativa, säger hon.

Louise Lagerling menar att man i stället ska lyfta de fördelar som finns kopplade till sin ålder. Samtidigt medger hon att det kan finnas fördomar om ålder. Dem kan man motbevisa med ett cv som visar att man är konkurrenskraftig.

– Det är bra att renodla budskapet. I praktiken innebär det att man har flera versioner av sitt cv. Det är inget konstigt med det, säger Louise Lagerling.

Sist i Europa, 2009, lagstiftade Sverige mot åldersdiskriminering i arbetslivet. Clary Krekula, sociolog vid Karlstads universitet, har skrivit en rapport om åldersdiskriminering åt diskrimineringsombudsmannen. I åldern 35-45 år upplever sig folk minst åldersdiskriminerade i rekryteringssammanhang.

Det finns mycket forskning kring genus i arbets­livet. Men att titta på andra kategorier som yngre och äldre är ganska nytt. Det är, trots lagen, mer okej att säga att någon inte fick jobbet för att denne var för gammal än hade fel kön, tillägger hon.

När det gäller attityden mot äldre spökar enligt Clary Krekula två uppfattningar. Den ena är att det inte är någon idé att satsa på människor som är uppåt 60 år, eftersom de bara har ett fåtal år kvar i yrkeslivet. Man gör felslutet att en yngre person kommer att stannar kvar längre, vilket det inte finns belägg för.

Det andra är att biologin skulle leda till sämre arbetsförmåga och rigiditet i största allmänhet, till exempel svårigheter med ny teknik.

– Det är en myt. Åldern säger lika lite om faktiska förmågor och kompetens som om kapacitet och ambitioner. 

 

Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Diskriminering

Diskriminerad?
Under 2014 kom det in 128 ärenden till diskrimineringsombudsmannen, DO, rörande åldersdiskriminering inom arbetslivet. 46 fall rörde rekryteringar. Motsvarande siffror för 2013 var 118 ärenden inom kategorin åldersdiskriminering i arbetslivet, varav 62 gällde vid rekrytering.
 
Uppsagd?
TRR Trygghetsrådet, stöttar uppsagda tjänste­män på 32 000 företag som är anslutna till arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv, Kooperativens förhand­lingsorganisation och IDEA. TRR är en icke vinstdrivande stiftelse, har funnits i 40 år och ägs av Svenskt Närings­liv och fackförbunden inom PTK, bland annat Unionen. 

Tänk på att...

  • Låt inte åldern begränsa dig.
  • Var strategisk.
  • Fundera över vilka kompetenser du har och sök jobben som matchar dem.

En ny chans
Det är aldrig för sent att hitta ett nytt spännande jobb. Möt Lena Kristiansen och Nils Hansson som berättar om oron, utmaningarna och hur sedan allt löste sig till det bästa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Diskriminering

Skärpta migrationskrav får spelchef att lämna Sverige

Spelutvecklaren Guilherme Belotti har fått nog av svensk migrationspolitik. Inom en snar framtid flyttar han och hans familj härifrån, troligtvis till Spanien.
Johanna Rovira Publicerad 17 mars 2026, kl 06:01
spelchef speglas
Osäkerhet kring förändrade migrationsregler får spelchefen Guilherme Belotti att planera för en flytt från Sverige inom kort. Foto: Anders G Warne

Sveriges skärpta migrationspolitik skapar oro på arbetsmarknaden. Företag riskerar kompetensbrist när lönekravet för arbetstillstånd höjs och kraven på medborgarskap blir strängare. Utländska medarbetare överväger att lämna Sverige – bland dem spelföretagaren Guilherme Belotti, vars partner nekats permanent uppehållstillstånd.

– De föreslagna förändringarna gör det ännu svårare än vad det redan är för företag som faktiskt behöver arbetskraft, säger Guilherme Belotti,  kreativ chef på ett spelföretag i Stockholm. 

Guilherme Belott har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men hans partner, som kom hit samtidigt med honom för fyra och ett halvt år sedan, och som sökte permanent uppehållstillstånd vid samma tillfälle, fick nobben av Migrationsverket. 

– Hon blev nekad tillstånd eftersom Migrationsverket räknat fel på hennes inkomst. Hon jobbar som butiksbiträde och de tog inte hänsyn till vad hon faktiskt tjänar med tillägg för obekväm arbetstid, utan tittade bara på hennes grundlön, säger Guilherme Belotti, som ursprungligen kommer från Brasilien men efter sju år Tyskland är väl insatt i EU:s regelverk.

Migrationsverket tittar på hur mycket av lönen efter skatt som blir kvar när halva hyran är betald, men tog inte hänsyn till det faktum att Guilherme Belotti faktiskt har råd att betala en större del av hyran eftersom han som chef tjänar mer. 

Krav på boende i Sverige höjs till åtta år

Det är inte enbart på grund av det nekade permanenta uppehållstillståndet som Guilherme Belotti och hans partner har beslutat att lämna landet. Den främsta orsaken är de föreslagna förändringarna av reglerna för att få svenskt medborgarskap. Enligt förslaget ska kravet på sammanhängande boende i Sverige höjas från fem till åtta år för att man ska kvalificera sig för medborgarskap.

– Jag tänker definitivt inte stanna här längre. Man pratar också om att ändra tillstånd retroaktivt och vem vet vad de kommer att förändra mer? Jag tänker inte stanna för att ta reda på det, framtiden här är för osäker. Så jag tar min familj och mina skattepengar någon annanstans, säger Guilherme Belotti. 

Han håller som bäst på att undersöka vilka länder som kan bli aktuella att flytta till, men troligtvis blir det Spanien, eftersom det företag han jobbar på har ett kontor i Barcelona. 

– Men jag är villig att lämna mitt nuvarande jobb för en annan roll som kan sponsra ett spanskt visum, om jag inte kan genomföra flytten via min nuvarande arbetsgivare. Vi hoppas kunna flytta härifrån senast före nyår. 

Arbetsgivarorganisationerna har framfört skarp kritik de nya reglerna för arbetskraftsinvandring, som beskrivs som "ett hopkok av dåliga åtgärder" . Svensk näringsliv anser att de nya reglerna skadar tillväxten och försämrar Sveriges attraktionskraft, vilket leder till kompetensbrist eftersom  högkvalificerad kompetens liksom Guilherme Berlotti, väljer bort Sverige till förmån för  länder med enklare och mer förutsägbara regler. 

 

Höjda krav på arbetstillstånd och medborgarskap – regeringsförslag 2026

  • I dag måste man bo fem år i Sverige för att kunna bli svensk medborgare.  Gränsen föreslås ändras till åtta år. För flyktingar föreslås en höjning till 7 år.
  • Regeringen vill också införa krav på kunskaper i svenska språket samt införa tester i grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
  • Möjligheten för barn att automatiskt bli medborgare tillsammans med sina föräldrar föreslås tas bort. Barn ska i stället prövas individuellt.
  • Regeringen föreslår att inkomstkravet för arbetstillstånd höjs till 90 procent av medianlönen, alltså minst 33 390 kronor i månaden före skatt.
  • Förslag om höjt bidrag för personer som väljer att lämna Sverige permanent till 350 000 kronor från och med 2026.
  • Högre krav på levnadssätt hos den som vill bli svensk medborgare

    Källa: Regeringen.se