Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Arbetsgivare erkänner sexuella trakasserier

Det blir ingen rättegång i AD angående sexuella trakasserier mot två unga kvinnor på danspalatset Mälarsalen. Sedan arbetsgivaren erkänt att kvinnorna har trakasserats och gått med på att betala dem vardera 125 000 kronor har nu i stället en förlikning träffats. Lisa, som gjorde den första anmälan mot Mälarsalen, är lättad och glad.
- Nu hoppas jag fler tjejer våga anmäla sånt här.
Anita Täpp Publicerad

Lisa var 22 år när hon för nästan två år sedan, i november 2012, sökte jobb som projektledare på Mälarsalen, som ligger i München-Bryggeriet i Stockholm. Men sedan hon kallats till anställningsintervju och två gånger träffat den rekryterande chefen var hon så illa berörd att hon inte längre var intresserad av jobbet. Det sedan han fällt flera nedlåtande kommentarer om kvinnor och gjort anspelningar av sexuell natur och föreslagit att han och Lisa skulle ha sex.

Hennes anmälan till DO ledde till att arbetsgivaren stämdes för sexuella trakasserier i Arbetsdomstolen, AD. Den ledde också till att ytterligare ett tiotal kvinnor hörde av sig till DO och begärde att få vittna till Lisas fördel i domstolen då de upplevt sig ha blivit kränkta på ungefär samma sätt av mannen.

Av kvinnornas berättelser kunde man dra slutsatsen att mannen hade utsatt unga arbetssökande för samma behandling sedan minst ett tiotal år tillbaka. Men eftersom det i de flesta fall hade gått så lång tid sedan den påstådda kränkningen att den redan var preskriberad kunde DO bara utreda och driva ytterligare ett fall till AD. Det gällde en ung kvinna som i samband med att hon sökt jobb som ”allt i allo” på konferenscentret utsatts för flera ovälkomna sexuella inviter och påtryckningar om att ha sex med mannen.

Eftersom båda fallen rörde sexuella trakasserier i samband med en anställningssituation begärde DO att stämningarna skulle handläggas tillsammans och krävde ett skadestånd på 125 000 kronor var till de kränkta kvinnorna.

Senare har ytterligare kvinnor hört av sig och berättat att de utsatts för samma sak.

- Hur många det handlar om totalt som säger sig ha blivit sexuellt trakasserade av den här mannen har jag ingen exakt siffra på, men det måste vara minst femton, säger Anna Rosenmüller-Nordlander på DO som företrätt de båda kvinnorna och stämt arbetsgivaren.

I nästa vecka skulle rättegången ha inletts i AD. Men eftersom arbetsgivaren nu har erkänt att de två kvinnorna har blivit utsatta för kränkningarna och gått med på att betala de begärda skadestånden finns inte längre någon tvist mellan parterna.

Om man anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier kan man också polisanmäla det. Har någon av de här kvinnorna gjort det?
- Nej, men en av de kvinnor som skulle ha vittnat i rättegången eftersom hon själv har blivit utsatt av den här mannen har gjort en polisanmälan. Men vi har ju olika bevisregler när det gäller brottmål och diskrimineringsrätt, där vi ska göra det antagligt att det har skett diskriminering medan man har högre beviskrav i brottsmål och i de här fallen står ju ofta ord mot ord. Och den här kvinnans fall lades ner i brist på bevis, säger Anna Rosenmüller-Nordlander.

- Det är väldigt jobbigt att bli utsatt för trakasserier och då ska det mycket till innan man vågar gå till polisen, oss på DO eller prata med facket. Det man kan hoppas av de här målen är att de för med sig att frågan kommer upp på bordet igen.

Den nu 24-åriga Lisa, som gjorde den första anmälan om de sexuella trakasserierna på Mälarsalen, säger att hon är nöjd och glad över att det hela har kommit till ett slut nu.

- Det har varit en lång process och det har inte alltid varit så lätt, så nu är det skönt att det är över och att det blev ett bra avslut för mig. Det har inte heller varit jätteroligt att förbereda sig på att sitta i rättegången i flera dagar, säger hon.

- När jag anmälde så hoppades jag så klart att jag skulle vinna men vågade inte tro på att jag skulle komma så långt. När jag anmälde honom så var det ju ingen som hade gjort det tidigare och ingen som visste något. Men det gjorde att många andra också vågade berätta vilket jag är jättenöjd med. Nu hoppas jag att fler får upp ögonen för sexuella trakasserier på arbetsplatserna och vågar berätta och anmäla, för nu har vi också visat att det går att vinna, även om det tar lång tid.

Kan du lämna det här bakom dig nu?
- Nej det kommer jag nog aldrig att kunna göra helt. Det här var min andra anställningsintervju som jag gick på och att hamna i en sådan situation som jag gjorde sätter spår. Jag har tyckt att det har varit jobbigt när jag gått på intervjuer efter det där och jag blir fortfarande ledsen och arg när jag tänker på vad jag blev utsatt för. Det har skapat en misstro så att jag har svårare att lita på folk över huvud taget, säger Lisa.

- Men nu, när jag inte heller har den här rättegången som ligger över mig, så  kommer jag ändå att kunna gå vidare på ett annat sätt och inte behöver tänka på det här dagligen längre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet

En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 13 november 2024, kl 06:01
Gravid och avskedad. Till vänster en kvinna med gravidmage, till höger en svensk lagbok.
Diskriminering på jobbet. En provanställd kvinna blev avskedad efter att ha avslöjat sin graviditet. Unionen stämmer företaget och kräver skadestånd för bland annat brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/NTB/TT/Jessica Gow/TT.

Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning. 

På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.

Försökte få kvinnan att säga upp sig

Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.

Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.

Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten. 

– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.

Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?

– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.

Man måste inte berätta att man är gravid

En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.

Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?

– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.

 

Diskriminering

Sverige värst i Norden – på ålderism

Sverige är sämst i Norden på att anställda folk över 55. Det visar en ny forskningsrapport som också belyser hur äldre arbetssökanden ignoreras av företagen.
Johanna Rovira Publicerad 21 oktober 2024, kl 06:02
Ålderism: Till vänster en äldre kvinna pp kontor, till höger en herre som packar sina saker från ett skrivbord.
Sverige sämst i Norden på att anställa äldre. En ny rapport visar att svenska företag ignorerar arbetssökande över 55, medan chanserna är dubbelt så stora i Danmark. Foto: Colourbox.

Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens  kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer. 

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.

Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare. 

Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden. 

Äldre ghostas av arbetsgivarna

Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.

Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar.  Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse. 

Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist. 

Diskriminering

Då har du rätt till högre lön som föräldraledig

Även föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Den som är hemma med barn ska ha samma löneutveckling som om hen hade varit på jobbet. Att diskriminera föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen.
David Österberg Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:01
Föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Diskriminering av föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen. Se till att du får samma löneutveckling som om du hade varit på jobbet. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Colourbox.

Är du föräldraledig? Då har du rätt att få samma löneutveckling som du skulle ha haft om du hade jobbat. Om du tidigare år har fått höga lönepåslag ska du få det även när du är föräldraledig. 

Cecilia Arklid är förbundsjurist på Unionen och reder ut vad som gäller.

Har man rätt till löneförhöjning under föräldraledighet?

– Det avgörande är vilken löneökning du skulle ha fått om du hade jobbat. Hade du fått en löneökning om du hade varit i tjänst ska du som utgångspunkt också ha det om du är föräldraledig, det ska inte vara någon skillnad.

Men är det inte svårt att veta om man skulle ha fått en löneökning om man inte har jobbat?

– Man får dels titta på kollegornas löneökningar, dels på hur man har presterat historiskt. Ens historiska prestationer ligger till grund för löneökningen under föräldraledigheten. Om du historiskt har haft en bra löneutveckling ska du i regel också ha det när du är föräldraledig.

Blir det svårare om man inte har varit på arbetsplatsen så länge?

– Ja. Har du arbetat så kort tid att du inte har hunnit få någon löneökning är det svårare.

Är det okej att man får en låg löneökning som föräldraledig om man historiskt har fått låg löneökning?

– Ja, det är det. Om du exempelvis bara har fått garantibeloppet åren innan föräldraledigheten är det den historiken man tittar på. Då kommer du troligen bara få garantibeloppet även under föräldraledigheten.

Spelar ingen roll hur länge man är föräldraledig

Är det okej att ge alla föräldralediga på arbetsplatsen snittpåslaget?

– Nej. Du ska jämföras med kollegorna som jobbar utifrån din historiska löneutveckling. Om du historiskt har haft högre lönepåslag än kollegorna ska du också få det när du är föräldraledig.

Kan man bli utan löneförhöjning som föräldraledig om ens arbetande kollegor inte heller får löneförhöjning?

– Har du kollektivavtal har du rätt till en årlig lönerevision. Det är ingen automatisk lönehöjning utan en översyn av lönen, så länge man inte har ett avtalat garantibelopp.  Saknar du kollektivavtal kan arbetsgivaren bestämma att ingen får en löneökning och då blir du som föräldraledig inte missgynnad.

Men om man saknar kollektivavtal och historiskt har fått årliga lönehöjningar bör man få det även som föräldraledig?

– Ja, utgångspunkten är densamma oavsett om du har kollektivavtal eller inte: vilken löneökning skulle du ha fått om du hade varit i tjänst? Du ska inte halka efter för att du är föräldraledig. Det är ett av syftena med föräldraledighetslagen.

Spelar det någon roll hur länge man är föräldraledig?

– Nej, det spelar ingen roll. 

Förbjudet att diskriminera föräldralediga

Är det vanligt att man missgynnas som föräldraledig?

– Jag har ingen statistik över det, men min gissning är att det är ganska vanligt, framför allt om man har presterat bra historiskt.

Vad ska man göra om man anser att man har missgynnats?

– Finns det lokal facklig representation tar du kontakt med den. Om det inte finns kan du ringa till vår rådgivning. Det kan vara så att arbetsgivaren har brutit mot föräldraledighetslagen och kanske också mot diskrimineringslagen. Då påkallar vi förhandling.