De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

SAS har gått igenom några tuffa år, ändå växer er it-avdelning.

– Efter pandemin tvingades vi ställa om. Vår digitala ambition handlar om att satsa mer på AI, att optimera våra flygplan, avtal och sådant som bränsle. Tanken är att fördubbla vår digitala arbetskraft, i stället för att köpa tjänster externt. Fokus är att rekrytera och bygga kompetens.

Och det är inte anställda som försvinner när ni ställer om?

– Under pandemin drog vi ner till ”bare minimum”, många fick lämna.

Kan AI sänka bränsleåtgången?

– Ja, genom att ta fram väldigt bra data på hur mycket last vi tar ombord. Är det en lång flight är det mer bagage än det är tur och retur Arlanda–Oslo. Vi får data över hur mycket vatten som förbrukas, hur mycket mat som slängs och mängden produkter som tas ombord utan att användas. Det handlar om väldigt många små saker som sammantaget påverkar.

På vilka andra sätt använder ni AI?

– I stort sett inom alla delar av verksamheten. Men vi använder framför allt AI som beslutsstöd.

AI optimerar allt från bränsle till kundservice

Varför är det viktigt att vara ett digitalt flygbolag?

– SAS är inte ett särskilt stort flygbolag. Vi har en fördel av att vara på den skandinaviska marknaden där våra kunder är digitalt mogna – och dessutom väldigt tidseffektiva. I Sverige, Norge och Danmark förväntar man sig att få sköta saker själv, utan mänsklig kontakt. Om vår personal slipper sitta bakom en disk kan de vara mobila och hjälpa kunderna där de är, i stället för att kunden ska slussas runt.

Vad krävs av dig som chef i en sådan satsning?

– Som alltid – ett bra team. Och då menar jag inte bara mitt team, utan i ett bredare perspektiv. Ska man göra svåra saker handlar det alltid om människor. Om jag tar fram lösningar som inte fungerar för vår personal eller passagerarna kommer de inte att användas. Det handlar om att se en roll som min som en servicefunktion – jag ska se till att alla kan göra sitt jobb på ett enklare och bättre sätt.

Påverkas den digitala planen av att SAS har nya storägare?

– Det är denna plan de har valt. Att leverera på den kommer att bli viktigt.

Kollega kunde nyligen berätta att läkemedelsbolaget Astra Zeneca infört digital övervakning av personalen med syfte att kontrollera hur ofta medarbetarna är på kontoret. Unionenklubben har motsatt sig övervakningen men förhandlingarna fick inte arbetsgivaren att ändra uppfattning.

Att facket, som på Astra Zeneca, får vara med och förhandla införandet av nya IT-system tycks vara ett undantag. En ny undersökning som Unionen gjort bland förtroendevalda visar att på nio av tio arbetsplatser har facket överhuvudtaget inte fått vara med och påverka när nya digitala verktyg införts.

Övervakning en arbetsmiljöfråga

– I och med att systemen utvecklas med de här nya övervakningsfunktionerna blir det en tydlig arbetsmiljöfråga. Vi har kommit till en punkt där vi måste göra något innan situationen blir ohållbar, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

Han påpekar att nya digitala system varit ett område som bolagens IT-avdelningar bestämt över, men när tekniken utvecklas bör arbetsgivarna tänka om. Utvecklingen med system som gör allt större intrång i den personliga sfären är något som oroar Unionen.

– Även om man är på jobbet, och inte har samma rätt till privatliv som på fritiden, finns det saker som arbetsgivaren inte har med att göra. Om inget görs är risken att det kommer att påverka arbetsmiljön negativt för många medlemmar. Missnöje och avsaknad av tillit kan leda till lägre produktivitet, säger Peter Hellberg.

Vad är orsaken till att arbetsgivare inte involverar facket i de här frågorna?

– En spekulation från min sida är att det är en kombination av okunskap och att många arbetsgivare anser det vara en icke-fråga, det vill säga att man inte anser att man använder systemen på det sätt som medarbetarna befarar.

Finns det anledning att se över lagstiftningen kring det digitala området?

– Min bild är att vi redan idag har den möjligheten i mbl (medbestämmandelagen red. anm.) Ett nytt IT-system är en påverkande fråga och då ska det mbl-förhandlas. I skrivande stund tittar vi på om det kan behövas lagstiftning på det digitala området och det kommer vi få skäl att återkomma om. 

– Unionen har en handledning kring hur förtroendevalda kan förhandla de här frågorna men vi har varit lite dåliga på att sprida den. Integritet och övervakning i arbetslivet blir allt viktigare för våra medlemmar och vi måste börja ta den frågan på större allvar.