Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Hög AI-press bland chefer

7 av 10 chefer känner sig pressade att använda mer artificiell intelligens. Många är samtidigt oroliga för vad som kan gå fel. Frågan bör lyftas till högsta ledningen, anser Unionens digitala expert.
Noa Söderberg Publicerad
En kvinna vid en dator håller för öronen och ser trött ut.
Ett modeord eller framtidens satsning? AI står högt på listan över trender just nu. Och för många är den nya tekniken - och dess möjligheter - stressande. Foto: Colourbox.

AI är ordet på allas läppar. Men vad är hajp och vad är sanning? Hur ska man förverkliga drömmen om en digital hjälpreda? Och vem bär ansvaret om något går fel?

Det är frågor som cirkulerar i många chefers hjärnor, enligt en undersökning från HR-företaget Workday. Tusen ledare har fått svara på frågor om sin syn på tekniken. Den främsta slutsatsen: Sju av tio känner press, ofta ovanifrån, på att öka både användandet och investeringarna i AI.

Victor Bernhardtz, AI-utredare på Unionen, är inte förvånad.

– Mycket, mycket pengar och uppmärksamhet går till det här området nu och då vill man ju vara med på tåget. Det finns en ”fear of missing out”, samtidigt vet man inte riktigt hur det ska gå till och det skapar stress.

Hur ska man hantera den känslan?

– Det handlar om ledarskap hos företagets högsta ledning. Hur man där bemöter den otrygghet som en chef kan känna. Bolagsstyrelser behöver dra upp strategier kring AI och kommunicera dem nedåt. Jag tror inte att man som chef ska tänka: ”Det här ska jag lösa själv.” Men man kan tjäna på att lära sig lite om de stora dragen – vad generativ AI är och hur det fungerar. 

Oro för säkerheten med AI

77 procent av de tillfrågade cheferna är skeptiska till pålitligheten i de data som används för att lära upp deras AI-verktyg. Nära hälften svarar också att de oroar sig för de anställdas personliga integritet i samband med datainsamlingen. Den oron är sund, menar Victor Bernhardtz.

– Det är helt rätt frågor att ställa sig. Fack och arbetsgivare behöver ha en dialog om detta på arbetsplatsen och även lära sig vad lagstiftningen säger, exempelvis dataskyddsförordningen.

På så sätt kan man också förebygga ryktesspridning och rädsla bland medarbetarna kring vad AI-utvecklingen kommer att innebära.

– Tydlighet och transparens kring hur man tänker är helt centralt. Folk kommer alltid vilja ha svar och får de inte svar så kommer de att börja hitta på dem själva.

Säkra värdekedjorna

Utmaningarna gäller inte bara den egna arbetsplatsen. Washington Post har under hösten avslöjat att människor i bland annat Filippinerna och Kenya jobbar i ”digitala sweatshops” med att tagga och kategorisera de bilder som används för att träna upp AI-modeller. Ofta under brutala arbetsförhållanden och för oskäliga löner.

– Man talar ofta om att säkra sina värdekedjor och ha rättvis handel av exempelvis gummi och bomull. Samma diskussion kommer behövas kring data och man tjänar på att inleda den redan nu, avslutar Bernhardtz.

Vilka utmaningar ni kring AI?

Christina Claeson-Jonsson, forskningschef NCC

− Vi gjorde en undersökning om detta i våras och ser att det behövs en allmän kunskapsuppbyggnad i alla led.

– Det finns både oro och förväntan hos medarbetarna. Chefer behöver förstå både vad AI kan innebära i ens ledarskap och för medarbetarna. Det är en stor utmaning, som inte enbart är direkt teknisk.

 

 

Eva Vati, vd Verify

− Det är att hänga med i utvecklingen. Det går fort nu, så man behöver kompetens och omvärldsbevakning.

– Som jag uppfattar AI är det ganska lättillgängligt, men vi behöver kompetens kopplat till it och digitalisering. Så att man kan applicera AI-lösningar i själva verksamheten. Vi gör det just nu.

 

 

 

Anders Candell, IT-chef Skanska

− Det är svårt att veta vilken teknik som ska användas och hur det ska hanteras på ett säkert sätt, så att de data och den kunskap som vi byggt upp genom åren inte försvinner ut ur bolaget.

 

– Sedan handlar det om kompetens. Att lära oss som organisation hur vi kan använda AI för att hantera våra kunskapsdatabanker. Det finns inget facit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort