Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så använder du AI - när du söker jobb
Glöm tjänstetitlar när du letar jobb. Fokusera i stället på vad du vill syssla med – och ta hjälp av AI.
Att hamna mellan jobb är något de flesta varit med om. Det kan vara självvalt eller resultatet av en uppsägning. För att få hjälp och inspiration i jakten på din nya sysselsättning kan AI-tjänster som Chat-GPT ge en hjälpande hand.
Jonas Mauritzson är specialist inom jobbsökning på stiftelsen TRR, dit tjänstemän som blivit uppsagda från privata företag med kollektivavtal kan vända sig för att få stöd och råd med att söka nytt jobb. Han tycker att ChatGPT är ett bra verktyg när du söker ett nytt arbete.
– Det är inte så lätt att helt utan andra hjälpmedel än din hjärna sätta sig ned och komma på vad man ska göra härnäst. Då kommer det inte att hända någonting, du måste få input. Och det kan AI hjälpa dig med. Du kan få oerhört mycket gjort på bara tio minuters sökande.
Hitta yrkesroller med ChatGPT
Det finns flera AI-tjänster, men Chat-GPT är i dag den mest kända. Den är en form av chattrobot som på kort tid kan sammanställa och producera text. Genom att du själv matar in text eller ställer en fråga kan ChatGPT skapa sammanfattningar eller analysera olika mönster.
Exempelvis kan den ge dig förslag på olika yrkesroller du kan söka. Men först behöver du få en uppfattning av vad du faktiskt kan – och vill – göra.
– När man hamnar mellan jobb är det väldigt viktigt att först titta inåt, kartlägga sina kompetenser. Börja fundera på vad man kan. Vad har jag för kunskaper och färdigheter? Vad är mina värderingar? Vilka genskaper besitter jag? Det blir som bitar i ett pussel, som du sedan ska lägga på ett sätt som passar en arbetsgivare, säger Jonas Mauritzson.
Att kartlägga sina förmågor kan dock låta enklare än vad det är. Du kan ta hjälp av människor i din närhet för att få syn på sådant som du kanske inte själv är medveten om, genom att fråga hur de uppfattar dig, dina egenskaper, styrkor och svagheter.
Du kan också be ChatGPT om frågor som du kan ställa dig själv.
När du gör kartläggningen kan alla kompetenser och erfarenheter vara av värde, menar Jonas Mauritzson. Det är kombinationen av olika kompetenser som gör att du har en unik profil.
Fastna inte i titlar när du söker jobb
Jonas Mauritzson förespråkar att inte fastna i titlar när du söker efter jobb. Har du till exempel jobbat som administratör kan du, i stället för att söka efter lediga administratörstjänster, fokusera på vad du vill fylla dina arbetsdagar med. Vad du skulle vilja jobba mer eller mindre med, jämfört med vad du gjort tidigare.
– Du måste själv komma på vad du vill göra. Gå in på platsbanken varje morgon och ögna igenom alla annonser. Anteckna när du ser något som verkar roligt. På så sätt kan du med tiden upptäcka dina mönster. Kanske är den gemensamma nämnaren att du vill jobba med människor, eller att analys känns jätteroligt. Nästa steg är att ta reda på vilka roller som matchar det du vill syssla med, säger han.
Fråga ChatGPT om jobbförslag
Det är här AI kommer in i bilden på allvar. Genom att fråga ChatGPT efter jobbförslag kan du få lite hjälp med att hitta titlar som passar dina kunskaper och egenskaper och få inspiration.
– Det här kan hjälpa till att väcka tankar och ge inspiration. ChatGPT kan hjälpa även dem som inte har möjlighet att träffa en rådgivare, säger Jonas Mauritzson.
Vera Viksten
GÖR SÅ HÄR
➧ Gå in på chat.openai.com (eller annat alternativ, som talkai.info/sv/chat/).
➧ Beskriv dina kompetenser, erfarenheter och drivkrafter. Här kan du även lägga till om det är några specifika arbetsuppgifter du vill jobba mer eller mindre med.
➧ Avsluta texten med frågan: ”Kan du ge mig förslag på olika jobb jag skulle kunna söka?” och lägg in texten i AI-tjänsten. Du får då en lista på olika yrkesroller med en kort motivering till varför de skulle kunna passa.
➧ För fler spännande förslag: Följ upp med frågan: ”Kan du ge mig några fler lite mer modiga förslag?” Då kan du få nya förslag med jobb du kanske aldrig hört talas om, som ”digital nomadambassadör”.
➧ Följ upp med frågan: ”Vilka företag tycker du att jag ska titta närmare på?” Här kan du välja mellan att be AI:n om en lista på konkreta företag eller mer generella kategorier.
➧ Är du särskilt intresserad av en specifik titel kan du fråga: ”Vilka företag ska jag titta närmare på om jag vill jobba som säljcoach?”
För att få ett ännu mer konkret svar: ”Vilka specifika företag ska jag titta närmare på om jag vill jobba som säljcoach?”
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
