Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så använder du AI - när du söker jobb

Glöm tjänstetitlar när du letar jobb. Fokusera i stället på vad du vill syssla med – och ta hjälp av AI.
Publicerad
En tecknad illustration som ska visa en bild av AI med sökrutor, förstoringsglas och molntjänster.
Sök jobb med hjälp av AI. Genom att fråga ChatGPT efter jobbförslag kan du få lite hjälp med att hitta titlar som passar dina kunskaper och egenskaper och få inspiration. Illustration: David Karlström.

Att hamna mellan jobb är något de flesta varit med om. Det kan vara självvalt eller resultatet av en uppsägning. För att få hjälp och inspiration i jakten på din nya sysselsättning kan AI-tjänster som Chat-GPT ge en hjälpande hand.

Jonas Mauritzson.

Jonas Mauritzson är specialist inom jobbsökning på stiftelsen TRR, dit tjänstemän som blivit uppsagda från privata företag med kollektivavtal kan vända sig för att få stöd och råd med att söka nytt jobb. Han tycker att ChatGPT är ett bra verktyg när du söker ett nytt arbete.

– Det är inte så lätt att helt utan andra hjälpmedel än din hjärna sätta sig ned och komma på vad man ska göra härnäst. Då kommer det inte att hända någonting, du måste få input. Och det kan AI hjälpa dig med. Du kan få oerhört mycket gjort på bara tio minuters sökande.

Hitta yrkesroller med ChatGPT

Det finns flera AI-tjänster, men Chat-GPT är i dag den mest kända. Den är en form av chattrobot som på kort tid kan sammanställa och producera text. Genom att du själv matar in text eller ställer en fråga kan ChatGPT skapa sammanfattningar eller analysera olika mönster.

Exempelvis kan den ge dig förslag på olika yrkesroller du kan söka. Men först behöver du få en uppfattning av vad du faktiskt kan – och vill – göra.

– När man hamnar mellan jobb är det väldigt viktigt att först titta inåt, kartlägga sina kompetenser. Börja fundera på vad man kan. Vad har jag för kunskaper och färdigheter? Vad är mina värderingar? Vilka genskaper besitter jag? Det blir som bitar i ett pussel, som du sedan ska lägga på ett sätt som passar en arbetsgivare, säger Jonas Mauritzson.

Att kartlägga sina förmågor kan dock låta enklare än vad det är. Du kan ta hjälp av människor i din närhet för att få syn på sådant som du kanske inte själv är medveten om, genom att fråga hur de uppfattar dig, dina egenskaper, styrkor och svagheter.

Du kan också be ChatGPT om frågor som du kan ställa dig själv.

När du gör kartläggningen kan alla kompetenser och erfarenheter vara av värde, menar Jonas Mauritzson. Det är kombinationen av olika kompetenser som gör att du har en unik profil.

Fastna inte i titlar när du söker jobb

Jonas Mauritzson förespråkar att inte fastna i titlar när du söker efter jobb. Har du till exempel jobbat som administratör kan du, i stället för att söka efter lediga administratörstjänster, fokusera på vad du vill fylla dina arbetsdagar med. Vad du skulle vilja jobba mer eller mindre med, jämfört med vad du gjort tidigare.

– Du måste själv komma på vad du vill göra. Gå in på platsbanken varje morgon och ögna igenom alla annonser. Anteckna när du ser något som verkar roligt. På så sätt kan du med tiden upptäcka dina mönster. Kanske är den gemensamma nämnaren att du vill jobba med människor, eller att analys känns jätteroligt. Nästa steg är att ta reda på vilka roller som matchar det du vill syssla med, säger han.

Fråga ChatGPT om jobbförslag

Det är här AI kommer in i bilden på allvar. Genom att fråga ChatGPT efter jobbförslag kan du få lite hjälp med att hitta titlar som passar dina kunskaper och egenskaper och få inspiration.

– Det här kan hjälpa till att väcka tankar och ge inspiration. ChatGPT kan hjälpa även dem som inte har möjlighet att träffa en rådgivare, säger Jonas Mauritzson.

Vera Viksten

GÖR SÅ HÄR

➧ Gå in på chat.openai.com (eller annat alternativ, som talkai.info/sv/chat/).

➧ Beskriv dina kompetenser, erfarenheter och drivkrafter. Här kan du även lägga till om det är några specifika arbetsuppgifter du vill jobba mer eller mindre med.

➧ Avsluta texten med frågan: ”Kan du ge mig förslag på olika jobb jag skulle kunna söka?” och lägg in texten i AI-tjänsten. Du får då en lista på olika yrkesroller med en kort motivering till varför de skulle kunna passa.

➧ För fler spännande förslag: Följ upp med frågan: ”Kan du ge mig några fler lite mer modiga förslag?” Då kan du få nya förslag med jobb du kanske aldrig hört talas om, som ”digital nomadambassadör”.

➧ Följ upp med frågan: ”Vilka företag tycker du att jag ska titta närmare på?” Här kan du välja mellan att be AI:n om en lista på konkreta företag eller mer generella kategorier.

➧ Är du särskilt intresserad av en specifik titel kan du fråga: ”Vilka företag ska jag titta närmare på om jag vill jobba som säljcoach?”

För att få ett ännu mer konkret svar: ”Vilka specifika företag ska jag titta närmare på om jag vill jobba som säljcoach?”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant. 

Digitalisering

Oro för teknikstrul kan leda till maskinosis

Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Oro för teknikstrul kan leda till maskinosis
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Oro för teknikstrul kan leda till maskinosis
Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support.