AI är ordet på allas läppar. Men vad är hajp och vad är sanning? Hur ska man förverkliga drömmen om en digital hjälpreda? Och vem bär ansvaret om något går fel?

Det är frågor som cirkulerar i många chefers hjärnor, enligt en undersökning från HR-företaget Workday. Tusen ledare har fått svara på frågor om sin syn på tekniken. Den främsta slutsatsen: Sju av tio känner press, ofta ovanifrån, på att öka både användandet och investeringarna i AI.

Victor Bernhardtz, AI-utredare på Unionen, är inte förvånad.

– Mycket, mycket pengar och uppmärksamhet går till det här området nu och då vill man ju vara med på tåget. Det finns en ”fear of missing out”, samtidigt vet man inte riktigt hur det ska gå till och det skapar stress.

Hur ska man hantera den känslan?

– Det handlar om ledarskap hos företagets högsta ledning. Hur man där bemöter den otrygghet som en chef kan känna. Bolagsstyrelser behöver dra upp strategier kring AI och kommunicera dem nedåt. Jag tror inte att man som chef ska tänka: ”Det här ska jag lösa själv.” Men man kan tjäna på att lära sig lite om de stora dragen – vad generativ AI är och hur det fungerar. 

Oro för säkerheten med AI

77 procent av de tillfrågade cheferna är skeptiska till pålitligheten i de data som används för att lära upp deras AI-verktyg. Nära hälften svarar också att de oroar sig för de anställdas personliga integritet i samband med datainsamlingen. Den oron är sund, menar Victor Bernhardtz.

– Det är helt rätt frågor att ställa sig. Fack och arbetsgivare behöver ha en dialog om detta på arbetsplatsen och även lära sig vad lagstiftningen säger, exempelvis dataskyddsförordningen.

På så sätt kan man också förebygga ryktesspridning och rädsla bland medarbetarna kring vad AI-utvecklingen kommer att innebära.

– Tydlighet och transparens kring hur man tänker är helt centralt. Folk kommer alltid vilja ha svar och får de inte svar så kommer de att börja hitta på dem själva.

Säkra värdekedjorna

Utmaningarna gäller inte bara den egna arbetsplatsen. Washington Post har under hösten avslöjat att människor i bland annat Filippinerna och Kenya jobbar i ”digitala sweatshops” med att tagga och kategorisera de bilder som används för att träna upp AI-modeller. Ofta under brutala arbetsförhållanden och för oskäliga löner.

– Man talar ofta om att säkra sina värdekedjor och ha rättvis handel av exempelvis gummi och bomull. Samma diskussion kommer behövas kring data och man tjänar på att inleda den redan nu, avslutar Bernhardtz.