Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

6 sätt att dra nytta av ChatGPT på jobbet

Med AI-tjänsten ChatGPT har du en virtuell assistent till hands – bara några tangenttryck bort. Den kan hjälpa till med många uppgifter. Här är några saker att testa redan i dag.
Publicerad
Tecknad bild av person som håller en mobiltelefon i händerna och ställer frågor till en chat-bot.
AI-tjänsten ChatGPT kan hjälpa till med många uppgifter på jobbet. Som sammanfattningar, mejlskrivande och presentationer. Illustration: Colourbox.
  • Skaffa ett konto och sätt igång. Välj vilken chatbot du vill använda och skapa ett konto. De allra vanligaste är ChatGPT och sökmotorn Bing. Testa med att ställa en rak fråga som om du skulle fråga en kollega.
     
  • Utkast till presentationer. Be ChatGPT om hjälp inför din nästa presentation. Berätta vilket ämne du ska prata om och hur många slides eller rubriker du vill ha. Genast får du förslag på upplägg att jobba vidare med själv. Kanske skulle en historisk tidslinje över något i presentationen vara bra att ha med? Det fixar AI-boten.
     
  • Sammanfatta din text. Har du en lång rapport som en kollega skickat över och som du borde ta dig igenom, men saknar tid till? Kopiera texten och klistra in i ChatGPT och be om en sammanfattning. Blev summeringen för lång? Be om att få en ännu kortare eller varför inte i punktform. Det här kan du även göra med långa mejl.
     
  • Fråga om. En fördel med ChatGPT är att om du inte är nöjd med det första utkastet är det bara att be den att förfina svaret tills det är tillräckligt bra. Om du inte gillar tonen i förslaget går det att be den att formulera sig med mer humor eller mer formellt. Till skillnad från en kollega så tröttnar den inte, ens efter tionde gången.
     
  • Effektivisera mejlandet. Har du ett mejl som du inte vet riktigt hur du ska formulera för att det ska låta professionellt? Beskriv situtionen för ChatGPT så får du förslag som oftast är riktigt bra.
     
  • Omformulera och faktagranska. Tänk på att svaren från AI-boten inte är helt perfekta när det kommer till fakta. Ibland kan den hitta på saker som över huvud taget inte stämmer, men utvecklingen på området går snabbt framåt. Det bästa sättet är att se texten som ett förslag eller utkast. Faktagranska alla uppgifter som finns med i texten och formulera om så att det passar ditt språk, särskilt om du kommunicerar med personer som känner dig.

Text: Teres Hallman

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.