Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Vågar du fråga hur kollegan mår?

Vägen tillbaka från en depression startar ofta med att en annan människa lyssnar, ser och bryr sig om, skriver Tove Lundin, ambassadör för riksförbundet Hjärnkoll.
Publicerad 5 maj 2021, kl 09:45
Colourbox
Ohälsan och ensamheten har ökat under pandemin, skriver Hjärnkolls ambassadör Tove Lundin. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

De senaste tio åren har vi sett en positiv attitydförändring i samhället, de flesta vet i dag att psykisk ohälsa inte bara drabbar andra. Det kan drabba vem som helst, och alla känner någon. Precis som i en pandemi. 

Vi börjar se pandemins konsekvenser. Många är isolerade och ensamma. Personer som aldrig tidigare behövt samhällets hjälp riskerar att bli både utan inkomst och bostad. Vi har levt under omständigheter som lett till att den psykiska ohälsan har ökat, och en hel värld är drabbad.

För personer med psykisk ohälsa är det ingen nyhet att det ibland är svårt att få hjälp när det krisar. Samhällets skyddsnät är fullt av hål, där personer utanför ramarna lätt faller igenom. Det är ofta där den ideella sektorn kommer in och plockar upp. Efter ett år i en pandemi är det tydligt hur mycket vi behöver de krafter som verkar där samhället inte når. Det är tydligare än någonsin att vi behöver varandra. Conny Allaskog, ordförande för Riksförbundet Hjärnkoll ser att trycket på föreningarnas stödinsatser har ökat. Men också viljan att hjälpa till.

Han menar att samhällets resurser att hjälpa är otillräckliga i extraordinära situationer och föreningarnas insatser i de lägena blir allt viktigare. Föreningarna behövs och det medmänskliga stödet som föreningarna ger är en ovärderlig samhällsresurs som blivit än tydligare under pandemin.

Riksförbundet Hjärnkoll arbetar för en ökad öppenhet, att vi ska bry oss om varandra, våga mötas och våga fråga. En person i kris blir inte hjälpt av krångliga frågor ställda i en blankett. En person i kris finner ofta stöd i vanliga medmänskliga ord som ”hej”, eller ”hur mår du?”.

En person i akut kris behöver inte ännu en utredning, utvärdering eller rapport. Vi måste istället agera snabbt, helst i går. Vi måste också arbeta förebyggande som till exempel Hjärnkoll gör i sitt suicidpreventiva projekt ”Vi pratar om livet - män 70 plus”. I projektet leder seniorambassadörer samtalsgrupper med äldre män som är överrepresenterade i suicidstatistiken.   

När pandemin kom skapade Hjärnkoll snabbt en ny metod för gruppsamtal via telefon för äldre som känner sig ensamma och oroliga. Det gäller att vara flexibel och framförallt att vara en närvarande medmänniska. Allt det där som den ideella sektorn redan är experter på. 

När en Hjärnkollambassadör berättar om sin återhämtning är det sällan, eller aldrig, de beskriver att ett specifikt åtgärdspaket eller handlingsplan var vägen tillbaka. Oftast är det något så enkelt men svårt som att en annan människa lyssnade, brydde sig och såg dem. Läkaren som drog bort en kvart från sin lunch för att hinna lyssna klart, handläggaren som nästan kändes som en kompis, eller gemenskapen i en ideell förening.  

Det ovanliga börjar bli vanligt, undantagen har blivit vardag. När allt fler faller utanför ramarna, vad fyller de då för funktion? Kanske kan vi en gång för alla se att när det är kris måste vi se människan bortom ramar och regler. Vi måste våga mötas och lyssna på riktigt. Något som den ideella sektorn redan har mångårig erfarenhet av genom sin nära kontakt med sina medlemmar. 

 /Tove Lundin, ambassadör för riksförbundet Hjärnkoll.

Riksförbundet Hjärnkoll arbetar för en ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsettpsykiskt funktionssätt. #5min5maj är Hjärnkolls årliga kampanjdag då vi startar samtal om psykisk hälsa på gator och torg, i debattartiklar och genom sociala medier. Läs mer på www.hjarnkoll.se  

Tidigare debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
[email protected]  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: Förbättra inomhusmiljön på jobbet

Vi tillbringar stor del av vår arbetsdag inomhus. Då är det oroande att få är nöjda med miljön på kontoret, skriver Andreas Wallin och Catarina Warfvinge.
Publicerad 28 november 2023, kl 06:00
Rör i taket, Catarina Warfvinge och Andreas Wallin
Ventilation är en av de saker som anställda stör sig mest på i kontorsmiljön, skriver Catarina Warfvinge och Andreas Wallin. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dagens samhälle tillbringar vi mer tid inomhus än någonsin tidigare och arbetsplatser är inget undantag. Med tanke på detta är det djupt oroande att en nyligen genomförd undersökning av oss visar att endast en av tre personer är nöjd med inomhusmiljön på jobbet. 

Detta borde vara en väckarklocka för landets arbetsgivare då det är vetenskapligt bevisat att inomhusmiljön påverkar både vår produktivitet och vårt välbefinnande. 

Resultaten från undersökningen är anmärkningsvärda, men tyvärr inte särskilt förvånande. Vi genomför återkommande enkäter där anställda får uttrycka sina åsikter om inomhusklimatet på sin arbetsplats och vi får då ofta liknande svar.

Medarbetare som lyfter problem betraktas som gnälliga 

Allra mest oroväckande är att många arbetsgivare inte verkar ta hänsyn till den här typen av problem. 28 procent av de tillfrågade anser att arbetsgivaren i liten utsträckning bryr sig om inomhusklimatet. Medarbetare som lyfter problemen tenderar att betraktas som "känsliga" eller "gnälliga". 

Det är oacceptabelt. Som arbetsgivare är man skyldig att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerställa en god inomhusmiljö för de anställda. Det gör man bland annat genom undersökningar, genom att uppdatera och justera sina system regelbundet och genom vara noga med service och underhåll. 

Ventilationen är ofta problemet

Enligt undersökningen är det oftast ventilationen som är problemet. Nästan hälften av de som upplever dålig inomhusmiljö på arbetsplatsen anger bristfällig eller otillräcklig ventilation som orsak. Det är ett konkret problem som ofta är enkelt att åtgärda. Ett tips till landets företagare är att ta del av fastighetsägarens OVK-protokoll för att på så sätt uppfylla sitt krav på kontroll enligt förskrift.

Det är nu dags att vi alla tar vårt ansvar för att förbättra inomhusmiljön på landets arbetsplatser. Det är en investering i hälsa och välmående som kommer att gynna både företag och personal på lång sikt. Tillsammans kan vi skapa en bättre arbetsmiljö för alla.

Catarina Warfvinge, universitetslektor på Lunds Tekniska Högskola, Andreas Wallin, energispecialist på GK Sverige.