Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Privata försäkringar ger ojämlik vård

Patienter med en privat vårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till vård än andra patienter. Varför erbjuder fackförbunden något som bidrar till orättvisa, skriver Karin Persson.
Publicerad
En sjuksköterska tar blodtrycket på en man
Privata sjukvårdsförsäkringen strider mot principen "vård efter behov". Foto: Samuel Stéen/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dag har många personer en privat sjukvårdsförsäkring. De flesta är gruppförsäkringar som tecknas via arbetsgivare eller fackförbund. Runt hälften av Sveriges fackförbund – främst tjänstemannaförbunden inom Saco och TCO – erbjuder sina medlemmar att teckna en sjukvårdsförsäkring, däribland Unionen (enbart möjligt att teckna för för egenföretagarmedlemmar, reds anm). 

Vi får i tidningar läsa att den offentliga vården är dålig. Försäkringsindustrin tar sikte på detta och ser en affärsmöjlighet. Sälja försäkringar så att den försäkrade ska få möjlighet att få bättre och snabbare vård än den övriga befolkningen. 

Det finns dock ett problem med detta. Vi har en Hälso- och sjukvårdslag som säger “Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.”

De privata sjukförsäkringarna är spaden som används för att skapa en ojämlik vård.  

Försäkringsbolagen hävdar att ingen ges företräde genom sjukvårdsförsäkring. Det är som försäkringsbolagen säger olika köer. Det är ju sant. I de fall där vårdföretagen har avtal med både regionen och med försäkringsbolaget ser jag det naturligt att kön, där man lovat att patienten inom sju dagar får träffa en specialistläkare och inom 20 dagar skall få operation om så behövs, blir prioriterad. Det är också för mig omöjligt att förstå att man vill betala för en sjukvårdsförsäkring om man inte får bättre tillgänglighet till vård. 

Ett argument är att den privata vården, som är den som behandlar dem med privata sjukvårdsförsäkringar, tillför resurser. För mig är detta mycket märkligt. Har den privata vården hittat medicinsk personal någon annanstans som låg och tryckte i buskarna?  

Det finns även en ojämlikhet inbyggd i de privata sjukförsäkringarna. Försäkringsverksamhet bygger ju på riskbedömningar, alltså kan man inte låta alla försäkra sig. Det är alltså viktigt att du har en tillräckligt god hälsa för att få försäkra dig. Detta medför att när ett företag tecknar sjukvårdsförsäkring till exempel kan det vara så att deltidssjukskrivna inte tillåts vara med i försäkringskollektivet. 

De privata sjukförsäkringarna är alltså spaden som används för att skapa en ojämlik vård.  Av någon anledning så vill inte politiker och försäkringsbolagen erkänna detta. Min tolkning är att de inte tror att den större delen av medborgarna är för en ojämlik vård. 

Vi är vana att vårt fackliga medlemskap ger oss styrka 

Vi är med i en facklig organisation. Det är möjligt att vi har olika idéer om varför vi gick med. En grundläggande idé är att vi ansluter oss till en facklig organisation för att vi genom att vi är många kan hävda våra intressen. Genom att vi sluter oss samman får vi en större styrka gentemot vår motpart.

Vi är vana att vårt fackliga medlemskap ger oss styrka i förhandlingar med vår motpart arbetsgivaren. Det gäller löner, arbetstid, förmåner. Avtalen ger vid handen att löner, arbetstid, förmåner inte är exakt detsamma inom företag och olika branscher. Detta ser vi som förutsättningarna på arbetsmarknaden.

Men jag har lite svårt att se att det är riktigt att företagens avdragsgilla försäkringar ska ge företräde på kliniker som är anlitade av både försäkringsindustrin och den offentliga vården ifall inte medicinska orsaker föreligger. Likaså tycker jag att det är sorgligt att vi ska slå sönder möjlighet till jämlik sjukvård efter behov.

Det finns problem i sjukvården. Jag kan dock inte se att det på något sätt löses av privata sjukvårdsförsäkringar. Jag kan tänka mig att vårdsamordnare kanske är en god idé till exempel. Administrationen behövs göras lättare eller läggas över på andra grupper. Jag ska inte ge mig in på vad som är problemet och framför allt inte lösningen.  Jag har tilltro till professionen att lösa dessa frågor. 

Jag skulle bli sur om andra fått behandling som jag eller en anhörig hade haft större behov av

Varför jag känner att det här är så viktigt? Jag vill leva i ett samhälle där vi litar på varandra. Det går inte komma ifrån att jag skulle bli sur om andra fått behandling som jag eller en anhörig hade haft större behov av. Ska vi ha ett samhälle som hänger ihop så måste vi måste ha ett sjukvårdssystem som är trovärdigt.

Unionen bör i likhet med LO:s remissyttrande arbeta för att “Patienter med en privat sjukvårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till den offentligt finansierade vården än andra patienter. För att säkra det är det nödvändigt att införa regler så att en vårdgivare som har avtal med en region om att utföra offentligt finansierad vård inte samtidigt kan ha avtal med ett försäkringsbolag för samma sorts vård.”

Det finns säkert mycket annat som Unionen kan göra som jag hemställer till Unionens ledning att undersöka.

/Karin Persson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sätt den personliga integriteten på jobbet i fokus

Den digitala övervakningen på jobbet är utbredd. Vi behöver stärka arbetstagares inflytande för att ändra maktbalansen som förskjutits till arbetsgivarens fördel, skriver Ann-Therése Enarsson på Futurion.
Publicerad 21 januari 2025, kl 06:01
en inloggningssida på en datorskärm
I dag saknas information om hur utbredd övervakningen är i Sverige men i internationella studier visar att övervakningen är stor och ökade kraftigt under och efter pandemin, skriver Ann-Therése Enarsson. foto: Shutterstock/Ola Hedin
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

AI-kommissionens förslag är ett välkommet initiativ, men flera kritiska risker nonchaleras. Felaktigt använd AI kan leda till allvarliga maktförskjutningar och hot mot den personliga integriteten. Apple, som misstänks för spioneri på sina anställda, visar att dessa farhågor redan är högst reella. Arbetsmarknadsminister Mats Persson måste driva på för att denna fråga inte faller mellan stolarna.

Apple anklagas för att spionera på de anställda. I en stämningsansökan som har lämnats in till en domstol i Kalifornien anklagas Apple för att övervaka de anställdas privata enheter och iCloud-konton. Apple uppges tvinga de anställda att installera mjukvara på sina privata enheter vilket medför att företaget får tillgång till de anställdas mejl, foton, hälsoinformation och annan personlig data. Apple anklagas även för att ha förbjudit personalen att diskutera löner och arbetsförhållanden.

 När Futurion lät Novus undersöka svenskarnas inställning till digital övervakning i arbetslivet visade den att övervakning leder till ökad stress och oro. En av tre arbetstagare känner inte till om deras arbetsgivare mäter deras produktivitet digitalt. Närmare var femte anställd är beredd att gå ner i lön för att slippa digital övervakning och en klar majoritet anser att den är ett intrång på den personliga integriteten. 

Det nya övervakningssamhället är i dag en realitet

Det är oroväckande med tanke på att övervakningen ökar och blir allt mer sofistikerad. I dag saknas information om hur utbredd övervakningen är i Sverige men i internationella studier visar att övervakningen är stor och ökade kraftigt under och efter pandemin.

I den nyligen presenterade Färdplan för Sverige saknas förslag från AI-kommissionen som gäller övervakning på jobbet. I rapporten lyfts i stället vikten av ökad tillgång till data. Ökade möjligheter till delning av data ska möjliggöra innovation och utveckling inom offentlig sektor, vilket självklart vore välkommet. Men i rapporten sägs att ett paradigmskifte för offentlighets- och sekretesslagstiftningen är nödvändigt. Offentlighet mellan myndigheter ska ersätta sekretess när det gäller skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Sekretess bör vara undantaget, inte regeln. Ska samma princip gälla för den personliga integriteten på jobbet?

Det nya övervakningssamhället är i dag en realitet. Övervakningen förändrar maktbalansen på arbetsmarknaden genom att ge arbetsgivaren möjlighet att i detalj kartlägga arbetstagarna. Datainsamlingen kan även hjälpa arbetsgivaren att identifiera topp- och lågpresterande anställda och analysera deras arbetsvanor. Det finns exempel på företag som använder informationen för att analysera och förutse vad den anställde kan tänkas göra – till exempel be om löneökning, eller leta efter ett nytt jobb. 

Jag saknar skarpa förslag som sätter den personliga integriteten på jobbet i fokus

Fel använt riskerar AI att förstärka maktskillnader och inskränka den personliga integriteten. Statskontorets studie om AI i statsförvaltningen pekar på bristande transparens och behovet av tydligare riktlinjer. För att motverka AI:s negativa effekter behövs kraftfulla satsningar på kompetensutveckling, ökat inflytande för arbetstagare och rättsliga skydd mot övervakning och manipulativ användning av AI.

AI innebär givetvis inte enbart övervakningsmöjligheter. Hur påverkas arbetsmarknaden i stort och hur rustar vi oss för att hantera all förändring? Nobelpristagaren Daron Acemoglu säger i en DN-intervju att vi behöver mer statlig finansiering till företag som är annorlunda än nätjättarna, så att olika forskningsriktningar utforskas. Och vi behöver skyddsräcken för hur AI kan användas. I dag finns det alldeles för svaga skydd mot att AI används på manipulativa sätt. Han lägger till att vi inte kan stoppa automatiseringen, men staten måste hitta sätt att använda AI på som skapar meningsfulla, tillfredsställande och välbetalda jobb.

Men AI-kommissionen nöjer sig med att skriva att det behövs mer systematisk vägledning för arbetsgivare och arbetstagare om arbetsmarknadens utveckling i ljuset av teknikskiftet. Vad innebär det ens i praktiken?

Det räcker inte med vaga resonemang. Jag saknar skarpa förslag som sätter den personliga integriteten på jobbet i fokus. Vi behöver få kunskap om hur utbredd den digitala övervakningen på jobben är, och vi behöver stärka arbetstagarnas inflytande för att ändra maktbalansen som har förskjutits till arbetsgivarens fördel. Regeringen bör ge IMY i uppdrag att kartlägga läget. Arbetsmarknadsminister Mats Persson måste ta ledningen i denna fråga.

/Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.