Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Privata försäkringar ger ojämlik vård

Patienter med en privat vårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till vård än andra patienter. Varför erbjuder fackförbunden något som bidrar till orättvisa, skriver Karin Persson.
Publicerad
En sjuksköterska tar blodtrycket på en man
Privata sjukvårdsförsäkringen strider mot principen "vård efter behov". Foto: Samuel Stéen/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dag har många personer en privat sjukvårdsförsäkring. De flesta är gruppförsäkringar som tecknas via arbetsgivare eller fackförbund. Runt hälften av Sveriges fackförbund – främst tjänstemannaförbunden inom Saco och TCO – erbjuder sina medlemmar att teckna en sjukvårdsförsäkring, däribland Unionen (enbart möjligt att teckna för för egenföretagarmedlemmar, reds anm). 

Vi får i tidningar läsa att den offentliga vården är dålig. Försäkringsindustrin tar sikte på detta och ser en affärsmöjlighet. Sälja försäkringar så att den försäkrade ska få möjlighet att få bättre och snabbare vård än den övriga befolkningen. 

Det finns dock ett problem med detta. Vi har en Hälso- och sjukvårdslag som säger “Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.”

De privata sjukförsäkringarna är spaden som används för att skapa en ojämlik vård.  

Försäkringsbolagen hävdar att ingen ges företräde genom sjukvårdsförsäkring. Det är som försäkringsbolagen säger olika köer. Det är ju sant. I de fall där vårdföretagen har avtal med både regionen och med försäkringsbolaget ser jag det naturligt att kön, där man lovat att patienten inom sju dagar får träffa en specialistläkare och inom 20 dagar skall få operation om så behövs, blir prioriterad. Det är också för mig omöjligt att förstå att man vill betala för en sjukvårdsförsäkring om man inte får bättre tillgänglighet till vård. 

Ett argument är att den privata vården, som är den som behandlar dem med privata sjukvårdsförsäkringar, tillför resurser. För mig är detta mycket märkligt. Har den privata vården hittat medicinsk personal någon annanstans som låg och tryckte i buskarna?  

Det finns även en ojämlikhet inbyggd i de privata sjukförsäkringarna. Försäkringsverksamhet bygger ju på riskbedömningar, alltså kan man inte låta alla försäkra sig. Det är alltså viktigt att du har en tillräckligt god hälsa för att få försäkra dig. Detta medför att när ett företag tecknar sjukvårdsförsäkring till exempel kan det vara så att deltidssjukskrivna inte tillåts vara med i försäkringskollektivet. 

De privata sjukförsäkringarna är alltså spaden som används för att skapa en ojämlik vård.  Av någon anledning så vill inte politiker och försäkringsbolagen erkänna detta. Min tolkning är att de inte tror att den större delen av medborgarna är för en ojämlik vård. 

Vi är vana att vårt fackliga medlemskap ger oss styrka 

Vi är med i en facklig organisation. Det är möjligt att vi har olika idéer om varför vi gick med. En grundläggande idé är att vi ansluter oss till en facklig organisation för att vi genom att vi är många kan hävda våra intressen. Genom att vi sluter oss samman får vi en större styrka gentemot vår motpart.

Vi är vana att vårt fackliga medlemskap ger oss styrka i förhandlingar med vår motpart arbetsgivaren. Det gäller löner, arbetstid, förmåner. Avtalen ger vid handen att löner, arbetstid, förmåner inte är exakt detsamma inom företag och olika branscher. Detta ser vi som förutsättningarna på arbetsmarknaden.

Men jag har lite svårt att se att det är riktigt att företagens avdragsgilla försäkringar ska ge företräde på kliniker som är anlitade av både försäkringsindustrin och den offentliga vården ifall inte medicinska orsaker föreligger. Likaså tycker jag att det är sorgligt att vi ska slå sönder möjlighet till jämlik sjukvård efter behov.

Det finns problem i sjukvården. Jag kan dock inte se att det på något sätt löses av privata sjukvårdsförsäkringar. Jag kan tänka mig att vårdsamordnare kanske är en god idé till exempel. Administrationen behövs göras lättare eller läggas över på andra grupper. Jag ska inte ge mig in på vad som är problemet och framför allt inte lösningen.  Jag har tilltro till professionen att lösa dessa frågor. 

Jag skulle bli sur om andra fått behandling som jag eller en anhörig hade haft större behov av

Varför jag känner att det här är så viktigt? Jag vill leva i ett samhälle där vi litar på varandra. Det går inte komma ifrån att jag skulle bli sur om andra fått behandling som jag eller en anhörig hade haft större behov av. Ska vi ha ett samhälle som hänger ihop så måste vi måste ha ett sjukvårdssystem som är trovärdigt.

Unionen bör i likhet med LO:s remissyttrande arbeta för att “Patienter med en privat sjukvårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till den offentligt finansierade vården än andra patienter. För att säkra det är det nödvändigt att införa regler så att en vårdgivare som har avtal med en region om att utföra offentligt finansierad vård inte samtidigt kan ha avtal med ett försäkringsbolag för samma sorts vård.”

Det finns säkert mycket annat som Unionen kan göra som jag hemställer till Unionens ledning att undersöka.

/Karin Persson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Ett bättre glas vin för en mänskligare industri

Genom att göra medvetna val kan vi bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de som arbetar inom vinindustrin och minska dess miljöpåverkan, skriver Magnus Kjellsson.
Publicerad 11 februari 2025, kl 06:00
vindruvor och Magnus Kjellsson
Det finns sätt att dricka vin med gott samvete, skriver Magnus Kjellsson. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vinindustrin står inför stora utmaningar. Larmrapporter om modernt slaveri, dödsfall och utnyttjade migrantarbetare har nyligen uppmärksammats i media. The Guardian avslöjade nyligen att arbetare i Champagne är underbetalda, undernärda och tvingas sova på gatorna. Financial Times har också rapporterat om problem i Barolo-regionen, där arbetsförhållandena för människor är långt ifrån acceptabla. 

Det går inte att hålla för öronen och backa in i framtiden. Att vara djupt intresserad av både vin och social hållbarhet i dag är tyvärr en mycket obekväm sits. Det är miserabelt hela vägen från fina Champagne till billiga bulkvinboxar från Sydafrika och Italien.

Välj ett bättre vin på flaska

För att skapa en hållbar framtid för vinindustrin måste vi börja med att göra medvetna val både som konsumenter och intressenter. Här är några viktiga punkter att tänka på flera saker: 

• Undvik bulkvin och kändisviner. Bulkvin är vin som produceras i stora volymer som skeppas i containrar och sedan processas industriellt långt ifrån ursprunget till exempel i Sverige. Det säljs ofta i stora förpackningar som bag-in-box. Dessa viner är ofta av låg kvalitet och stödjer ofta inte hållbara metoder. I synnerhet inte då nästan hela värdekedjan flyttar ifrån ursprungslandet. Förutom mestadels dålig kvalité så innebär kändisviner att ytterligare ett led ska tjäna pengar i en redan hårt prispressad näring. Välj i stället ett bättre vin på flaska, eller framöver i mindre förpackningar som tetra och burk, där bättre kvalitet långsamt börjar dyka upp. 

• Köp viner med tydlig ursprungsadress: Finns vinet ens i ursprungslandet? Viner med en specifik adress är lättare att spåra tillbaka till sina producenter, vilket underlättar och tydliggör ansvarstagandet och hållbarheten.

• Betala rätt pris: Viner som kostar 120 kr och uppåt på flaska ökar chanserna för att vinet är producerat på ett mer hållbart sätt, eftersom priset mer speglar de verkliga kostnaderna för en ansvarsfull produktion, men det är verkligen ingen garanti, med hänsyn till de senaste skandalerna i Champagne och Barolo. 

• Kvalitet över kvantitet: Drick mindre vin i kvantitet men bättre vin i kvalitet, för en mer hållbar och njutbar upplevelse. Bättre för dig, bättre för alla. Du får till exempel två bra viner till priset av en box. 

Som en av världens största vininköpare har Systembolaget en unik möjlighet att påverka industrin

• Lita på rätt personer: Var försiktig med vinskribenter som ofta marknadsför produkter snarare än att ge opartiska recensioner. Tyvärr skrivs det väldigt lite om hållbarhet. Sök efter trovärdiga källor för vinrekommendationer. Det finns också ofta någon vinkunnig att fråga på Systembolaget. 

• Certifieringar och lagstiftning: Även om miljöcertifieringar är relativt effektiva, är sociala hållbarhetscertifieringar på området tyvärr mindre effektiva. Köp gärna ekologiska eller biodynamiska viner då det tyder på en mer medveten producent. 

• Systembolagets roll: Som en av världens största vininköpare har Systembolaget en helt unik möjlighet att påverka industrin globalt genom striktare hållbarhetskriterier och starkare arbete. Det tas små steg framåt men de bör se över sin inköpsfilosofi exempelvis gällande bulkvinboxar. Systembolaget bör också mer aktivt våga säljstoppa produkter från producenter med akuta problem på området.

Låt vinet handla om kärlek till både människa och miljö

• Framtida lagstiftning: Mänskliga rättigheter och hållbarhet blir allt viktigare för konsumenter. Det gäller även inom EU-lagstiftningen, vilket innebär att proaktiva och ärliga insatser inom dessa områden kommer att vara fördelaktiga också affärsmässigt. 

Från de antika civilisationerna i Mesopotamien och Egypten, genom de romerska vinodlingarna, till dagens moderna vinproduktion, har vin alltid haft en speciell plats i människans hjärta. Vinet kan berätta en historia om dess ursprung, druvsorter och de människor som har odlat och skördat druvorna.

Låt vinet handla om kärlek till både människa och miljö. Genom att göra medvetna val kan vi bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de som arbetar inom vinindustrin och minska dess miljöpåverkan. Låt oss bidra till förändring. Ett bättre glas vin kan faktiskt göra skillnad. 

/Magnus Kjellsson, Sommelier och hållbarhetsspecialist med flerårig erfarenhet från internationellt fackligt arbete i industrin.