Allt fler både har och inte har bil, i takt med att bildelning i form av pooler, delade mobilitetstjänster. Foto: Christine Olsson/TT
Boom för bildelande
Det som började med ideella bilpooler med obligatorisk städdag har i dag utvecklats till en mängd olika kommersiella alternativ. Att dela bil har blivit hett.
Att hoppa in i en lånebil på gatan, köra den till en annan stadsdel och sedan lämna den där. För inte så länge sedan hade det låtit som en omöjlighet. Men med Car2go har det blivit verklighet i många städer i världen, bland annat i Stockholm, Berlin, Milano och Vancouver.
Det är bara att först kolla i mobilen, sedan via en app boka närmaste Smartbil - de finns i stadskärnorna och vid flygplatserna - och köra från A till B. Som användare behöver du varken bry dig om tankning eller bilskötsel. Priset är ungefär hälften av det gängse taxipriset.
– De senaste åren har vi verkligen sett en bilpoolsboom. Digitaliseringen gör de här tjänsterna lättare att använda och har gjort dem tillgängliga för en bredare grupp, säger Camilla Hållén, utredare på myndigheten Trafikanalys.
Hon har precis skrivit en rapport om bilpoolsföretag och andra leverantörerar av delade mobilitetstjänster. Ett exempel på det senarer är Uber, som har utmanat de traditionella taxibolagen med allt från limousiner körda av förare med taxikort och -licens till privatpersoner som agerar taxichaufför. Den sistnämnda varianten lades dock nyligen ner i Sverige, efter bland annat kritik från Skatteverket.
– Även urbaniseringen och förtätningen av våra storstäder en viktig drivkraft för ökad bildelning. Det blir både krångligare och mindre nödvändigt att ha egen bil i en folktät stad med få parkeringsplatser och god kollektivtrafik, säger Camilla Hållén.
Internationellt sett har också den ekonomiska krisen 2008–2009 haft stor betydelse för den ökade delningen av både fordon och andra varor, menar hon. För när folks disponibla tillgångar minskade blev det mer intressant att spara pengar genom att dela på saker med andra.
Om det kraftigt ökade intresset för bildelning är en varaktig trend vet hon inte. Vissa hävdar att bilens funktion som statussymbol skulle ha minskat. Och viss forskning pekar faktiskt på att man har nått ”peak car” i många västländer, att bilismen inte längre ökar.
Å andra sidan har bilförsäljningen i Sverige ökat de senaste åren efter att ekonomin återhämtat sig. Faktorer som BNP och drivmedelspriser spelar in för bilintresset. Färre unga tar förvisso körkort, minskningen är störst bland unga män i städerna. Samtidigt är det fler äldre som kör bil. Det har skett en förskjutning i ålder för när man har körkort och kör bil. De som använder delningstjänster är i oftast yngre och välutbildade.
En förutsättning för kommersiella delningstjänster är tät bebyggelse - annars blir de helt enkelt inte lönsamma. BMW:s bilpool Drivenow finns enbart i Stockholm. Volvos motsvarighet Sunfleet finns på ett 50-tal stora och halvstora orter i landet. Båda är, liksom Daimlers Car2go, exempel på att biltillverkarna numera inte bara vill leverera hårdvaran, bilen, utan även själva mobilitetstjänsterna.
– Så länge städerna blir tätare så kommer den här utvecklingen fortsätta. Om självkörande bilar blir allmänt tillgängliga så kan de bli intressanta för till exempel tjänster som Uber. Ingen vet när detta kan bli verklighet, men det kan gå fortare än vi tror, säger Camilla Hållén.
Gör den ökande bildelningen att det blir färre bilar?
– Teoretiskt sett borde den få den effekten. Man brukar säga att en traditionell bilpoolsbil ersätter mellan 7 och 15 privata bilar. Det gäller dock inte för ”flytande” bilpooler, bilar utan fasta parkeringsplatser, som Drivenow och Car2go. Men i praktiken är det inte självklart att antalet bilar minskar. De som blir medlemmar i exempelvis bilpooler kanske vänjer sig vid att åka bil i stället för att åka kollektivt, om de inte hade bil innan de gick med i bilpoolen. Det återstår att se, säger Camilla Hållén.
Cajsa Högberg
[email protected]
