Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Facklig strid mellan Unionen och Elektrikerförbundet

Elektrikerförbundet har satt ett säkerhetsföretag i blockad för att få till kollektivavtal. Men Unionen anser att larminstallatörerna är tjänstemän.
– Vi har rätt att teckna kollektivavtal och den delen behöver Unionen inte lägga sig i, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef Mikael Pettersson.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Arbetsuppgifterna handlar om sälj och planering, inte om att montera och installera i någon större utsträckning, säger Jimmi Hall, central ombudsman på Unionen. Fredrik Sandberg / TT

Unionen har – återigen – hamnat i en infekterad strid med Elektrikerförbundet. Bakgrunden är den blockad som LO-förbundet inledde på säkerhetsföretaget Hometec Security Gbg AB den 3 september med syfte att få bolaget att teckna kollektivavtal. Hometec Security har redan kollektivavtal med Unionen och många medarbetare är medlemmar i förbundet. LO-förbundets stridsåtgärder har fått Unionen att reagera.

– Utifrån den information vi har utför våra medlemmar på företaget tjänstemannauppgifter. Det handlar om sälj och planering, inte om att montera och installera i någon större utsträckning. Det är vad vi betraktar ett säljarjobb och då är det vårt avtal som gäller och de ska inte omfattas av något elinstallatörsavtal, säger Jimmi Hall, central ombudsman på Unionen.

Men enligt Elektrikerförbundet är tjänstemannaavtalet inte tillämpligt eftersom man anser att larminstallatörerna är att betrakta som arbetare.

– Vi har organiserat larminstallatörer på en mängd olika företag sedan 1950. Enligt den svenska modellen har vi rätt att teckna kollektivavtal för de här arbetsuppgifterna och den delen tycker vi inte att Unionen behöver lägga sig i, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef Mikael Pettersson.

Innan blockaden trädde i kraft var Unionen i kontakt med Elektrikerförbundet för att få möjlighet att reda ut arbetsuppgifterna på det berörda säkerhetsföretaget.

– Vi fick svaret att det inte behövdes och sedan vidtog de sina stridsåtgärder. Vi är fortfarande villiga att sätta oss ner och gå igenom det här ordentligt men de har hittills inte varit intresserade, säger Jimmi Hall.

Företaget vill att larmoperatörerna ska gå på tjänstemännens avtal. Elektrikerförbundets förhandlingschef är kritisk till Unionens agerande.

– Vi tycker att Unionen har företrätt företaget i frågan om kollektivavtalsteckning, vilket är lite märkligt.

Utveckla, hur menar du då?
– Att man i det här läget diskuterar vilket avtal som ska gälla för installatörerna, den diskussionen kommer senare. Om det finns två kollektivavtal på ett företag då kan det vara så att det ena är mer tillämpligt än det andra, säger Mikael Pettersson.

Men det är inte enbart gränsdragningstvisten som har skapat irritation mellan facken. Enligt Elektrikerförbundets regionala ombudsmän har medlemmar känt sig tvingade att söka inträde i Unionen innan varslet trädde i kraft för att slippa repressalier från arbetsgivaren. Bland annat ska man ha blivit kallade till ett obligatoriskt möte där företaget baktalade Elektrikerförbundet. Ett grovt intrång i den fria föreningsrätten, enligt LO-förbundet.

– Det är ytterst osmakligt om Unionen mot all förmodan inte skulle hålla sig neutrala i den här konflikten och bevilja inträde i Unionen för våra medlemmar, säger ombudsmannen Peter Hjortskog till tidningen Elektrikern.

Unionens regionala ombudsman i Göteborg närvarade på mötet och även här har förbundet en annan bild av vad som inträffat.

– Det handlade om ett informationsmöte där arbetsgivaren klargjorde att man har kollektivavtal med Unionen. På det mötet förekom i vart fall inga påtryckningar, men hur Elektrikerna tolkar det är en annan sak, säger Jimmi Hall.

Detta är inte första gången som Unionen och Elektrikerförbundet är i luven på varandra. I december förra året kom en skiljedom angående en konflikt förbunden emellan på säkerhetsbolaget Sector alarm. Den domen klargjorde att Unionenmedlemmarna på företaget till största del utförde uppgifter som var att beteckna som arbetararbetsuppgifter och därmed skulle följa det avtal som tecknades med Elektrikerförbundet.

Läs mer: Unionen förlorade tvist om avtal

LO-förbundet tror att skiljedomen kommer vara applicerbar även när det gäller Hometec Security.

– Håller man på med hemlarm så är det väldigt snarlika arbetsuppgifter. Det behöver man inte vara Einstein för att räkna ut, säger Mikael Pettersson.

(Bild på Mikael Pettersson: Diana Oldenburg)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.