Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arga kunder på besiktningen under pandemin

Trots att fler bilar än någonsin godkänns av besiktningen är fler kunder missnöjda. Det visar en granskning som Riksrevisionen gjort av bilbesiktningsbranschen. En av orsakerna är pandemin, tror Robin Hinshalwood Persson, fackordförande på Besikta.
Lina Björk Publicerad
Robin Hinshalwood Persson framför bilbesiktningen.
Kunderna på bilbesiktningen har blivit mer konfliktbenägna under pandemin, enligt Robin Hinshalwood Persson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

En granskning som Riksrevisionen gjort visar att antalet klagomål från kunder ökat till både Swedac, som sköter ackreditering och tillsyn av bilbesiktningsbranschen och Konsumentverket. Det trots att andelen fordon som underkänns i kontrollbesiktningen har minskat stadigt sedan 2011, vilket bland annat beror på att man sänkt kraven på miljömätningen på bilarna.

– Vi märker att klagomålen ökar. På en station där man jobbar ensam är det tufft att hantera kunder som blir aggressiva och tycker att vi gör fel. På större stationer finns stöd att få från de andra teknikerna. Det är lättare att argumentera för sin sak om man vet att det finns någon som backar dig, säger Robin Hinshalwood Persson, ordförande i Unionens riksklubb på Besikta.

En av orsakerna till att kunder är mer missnöjda kan vara att de inte längre får följa besiktningsteknikerns arbete. 

– Coronarestrektioner gör att kunderna inte får följa med in i hallen och vara med teknikern på samma sätt, vilket säkert är en orsak till att man är mer missnöjd. En annan sak är att attityden har förändrats under året, folk är mer konfliktbenägna. Jag tror det beror på att man inte träffar så mycket folk och har man ingen att bråka med så bråkar man med oss, säger han.

Kritik mot Transportstyrelsens tillsyn

En annan sak som Riksrevisionen kommer fram till, och som även Kollega tidigare skrivit om, är att Transportstyrelsens tillsyn av branschen är näst intill obefintlig. Från att ha bestått av 5,5 heltidstjänster så har myndighetens särskilda besiktningsgrupp reducerats till en analytiker. Ambitionen att göra stickkontroller och besök har heller inte genomförts i någon större skala.

Även Swedac får sig en känga i granskningen. Riksrevisionen anser att Swedac i stort sköter sig bra, men att myndigheten borde genomföra bakgrundkontroller på de ledamöter som sitter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.

– Det är tråkigt att de inte kan sköta det, vilket ju ger en dålig bild av branschen i stort. Vi har bra interna kontroller och certifieras vart fjärde år, men vi uppmuntrar till mer extern kontroll. Det är bra både för opartiskheten och kvalitet, säger Robin Hinshalwood Persson.  


Robin Hinshalwood Persson vill se mer extern kontroll av besiktningen. Foto: Anna-Lena Lundqvist

När marknaden avreglerades för över tio år sedan så hoppades politikerna på några saker: Att valfriheten skulle öka, tillgängligheten bli större och priserna hållas nere.

Några av de punkterna slog in. Det finns fler stationer att välja på och tillgänglighet har ökat, om än inte i stora delar av glesbygden. Den entreprenörsanda man förväntade sig på området lyser dock med sin frånvaro. Det är tre stora aktörer som dominerar marknaden och alla har sitt ursprung i statliga Svensk Bilprovning.

Priserna har inte heller blivit som riksdagen avsåg. Mellan 2010 och 2019 ökade priset för en kontrollbesiktning med 56 procent, enligt Riksrevisionen.

Ministern öppnar för återreglering

Med bakgrund av granskningen uttalade infrastrukturminister Tomas Eneroth förra veckan om att öppna för en återreglering av marknaden.

– Klarar marknaden inte att säkerställa behoven så måste vi gå in och reglera det, sa Tomas Eneroth (S) till TT.

Vad ett återinfört monopol skulle betyda för bilbesiktningsbranschen och dess anställda är en fråga för framtiden anser Robin Hinshalwood Persson.

– Det är svårt att säga så här tidigt, men jag tror att han uttalade sig mer i form av tillgänglighet för kunderna än i syfte att förbättra arbetsmiljön för besiktningsteknikerna, säger Robin Hinshalwood Persson.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen rekommenderar:

  • Att regeringen säkerställer att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden.
  • Att Transportstyrelsen fullföljer sitt uppdrag om tillsyn.
  • Skrivningarna i fordonslagen bör justeras så att Swedac, vandelsprövar, alltså undersöker bakgrunden på alla styrelseledamöter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.
  • Swedac bör också göra en bakgrundkoll på alla i besiktningsföretagens ledning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.