Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nedsatt hörsel kan leda till sjukdom

Dålig hörsel är något du bör ta på allvar. Coronapandemin har lett till ökat utanförskap för hörselskadade – men också till förbättrad kommunikation för anställda som hör illa.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Videomöten kan både ha för- och nackdelar för den som har nedsatt hörsel. Shutterstock

Ursäkta vad sa du? Tycker du att dina kollegor mumlar mycket eller har du medarbetare som hävdar att du pratar för högt? Då kan det vara läge att kolla hörseln. Runt en och en halv miljon personer i Sverige är hörselskadade och drygt hälften av dem finns på arbetsmarknaden. I snitt hör alltså 12 procent av dina kollegor dåligt. Förmodligen ännu fler om du har många äldre kollegor.  

– Det är i 50-årsåldern hörselnedsättningen kommer smygande för många, säger Mattias Lundekvam, ordförande för Hörselskadades riksförbund, HRF.

– Det kan vara ett stort stigma att höra sämre, eftersom många relaterar dålig hörsel till något som bara drabbar äldre. Ofta bagatelliserar man just därför sin hörselnedsättning och det kan bli så att omgivningen påverkas i högre grad av att du hör dåligt.

Nedsatt hörsel – jobbigt för hjärnan

Att nonchalera sin hörselnedsättning kan få allvarliga konsekvenser. Hjärnan får jobba extra mycket när den inte uppfattar vad som sägs – den behöver gissa och fylla i luckor vilket leder till trötthet och stress och kanske onödiga misstag. Undersökningar har visat att det finns en överprestation av folk med hörselnedsättning bland sjukskrivna.

–Det är jätteviktigt att ta tag i sin hörselnedsättning tidigt. Det kan får stora konsekvenser för individen, men också för samhället och för arbetsplatsen som tappar kompetens, säger Mattias Lundekvam.

Testa hörsel på medarbetare

– Det finns mycket saker man kan göra för att förhindra, inte minst när det gäller arbetsmiljön. Min bild är att man inte värderar ljudmiljön lika mycket som annan arbetsmiljö. Man borde till exempel testa hörseln på alla medarbetare, som en naturlig del av arbetsmiljöarbetet.

Ju snabbare man får stöd och hjälp för sin hörselnedsättning desto bättre är det. Som kollega kan man också underlätta tillvaron för en arbetskamrat som fått sämre hörsel.

–Framförallt se till alla möten och samtal har en bra hörbarhet. Sedan är det aldrig fel att ställa frågor om hur du kan underlätta samtalet. Alla hörselskador är unika och behoven kan variera.

– Det hjälper mycket om du visar en vilja till att underlätta samtalet. Tänk på att det som är bra för en hörselskadad person är ofta bra för alla.

Bättre mötesdiciplin

Distansarbete under coronapandemin har gett positiva effekter för många yrkesverksamma med hörselnedsättning, visar en undersökning som HRF låtit göra. En tredjedel av de över 2 500 deltagarna, upplevde att kommunikationen med kollegorna har funkat bättre än vanligt under distansarbete, tack vare videomöten där alla använder mikrofon och bättre mötesdiciplin.

Ökat bruk av chatt och mejl, är en annan orsak till den upplevda förbättringen. Möjlighet att använda hörhjälpmedel till datorn nämns också samt att ljudnivån i det egna hemmet är bättre än på jobbet.  

Lättare ta ljudpaus

–En annan faktor är att det är lättare att ta ljudpauser hemma. Det är viktigt för hörselskadade som behöver anstränga sig mycket annars, säger Mattias Lundekvam.

–Men jag vill också understryka att det finns en grupp som upplever att det blivit sämre att jobba hemifrån på grund av dåliga mikrofoner, stora möten med folk som pratar i mun på varandra, störande bakgrundsljud och mötesdeltagare som stänger av videofunktionen – det är oerhört viktigt för oss hörselskadade att kunna se den som pratar.

Utanför jobbet har livet blivit knepigare för många hörselskadade på grund av krav på distansering, munskydd och plexiglas. Närmare hälften av de hörselskadade upplever mindre delaktighet och sämre livskvalitet enligt HRF.

Läs mer: 

Dåligt samvete av att jobba utomhus

7 tips för att undvika stressmage

Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring

Ansvar för arbetshjälpmedel på jobbet:

  • Arbetsgivaren är ansvarig för anställdas arbetsmiljö – även för den som har svårt att höra på jobbet.
  • Är du anställd och har jobbat längre än 12 månader kan arbetsgivaren söka bidrag för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen hos försäkringskassan.
  • Egna företagare kan också ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel hos försäkringskassan. 
  • Om du jobbat mindre än 12 månader på företaget bekostar arbetsförmedlingen arbetshjälpmedel.

Läs mer på Hörsellinjen.se, en rådgivningstjänst som är öppen för alla och drivs av Hörselskadades riksförbund. Hörsellinjen ger bland annat råd om hjälpmedel för arbetslivet och här finns även en hörseltestare där man kan kolla om man har en hörselnedsättning eller inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar