Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nedsatt hörsel kan leda till sjukdom

Dålig hörsel är något du bör ta på allvar. Coronapandemin har lett till ökat utanförskap för hörselskadade – men också till förbättrad kommunikation för anställda som hör illa.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Videomöten kan både ha för- och nackdelar för den som har nedsatt hörsel. Shutterstock

Ursäkta vad sa du? Tycker du att dina kollegor mumlar mycket eller har du medarbetare som hävdar att du pratar för högt? Då kan det vara läge att kolla hörseln. Runt en och en halv miljon personer i Sverige är hörselskadade och drygt hälften av dem finns på arbetsmarknaden. I snitt hör alltså 12 procent av dina kollegor dåligt. Förmodligen ännu fler om du har många äldre kollegor.  

– Det är i 50-årsåldern hörselnedsättningen kommer smygande för många, säger Mattias Lundekvam, ordförande för Hörselskadades riksförbund, HRF.

– Det kan vara ett stort stigma att höra sämre, eftersom många relaterar dålig hörsel till något som bara drabbar äldre. Ofta bagatelliserar man just därför sin hörselnedsättning och det kan bli så att omgivningen påverkas i högre grad av att du hör dåligt.

Nedsatt hörsel – jobbigt för hjärnan

Att nonchalera sin hörselnedsättning kan få allvarliga konsekvenser. Hjärnan får jobba extra mycket när den inte uppfattar vad som sägs – den behöver gissa och fylla i luckor vilket leder till trötthet och stress och kanske onödiga misstag. Undersökningar har visat att det finns en överprestation av folk med hörselnedsättning bland sjukskrivna.

–Det är jätteviktigt att ta tag i sin hörselnedsättning tidigt. Det kan får stora konsekvenser för individen, men också för samhället och för arbetsplatsen som tappar kompetens, säger Mattias Lundekvam.

Testa hörsel på medarbetare

– Det finns mycket saker man kan göra för att förhindra, inte minst när det gäller arbetsmiljön. Min bild är att man inte värderar ljudmiljön lika mycket som annan arbetsmiljö. Man borde till exempel testa hörseln på alla medarbetare, som en naturlig del av arbetsmiljöarbetet.

Ju snabbare man får stöd och hjälp för sin hörselnedsättning desto bättre är det. Som kollega kan man också underlätta tillvaron för en arbetskamrat som fått sämre hörsel.

–Framförallt se till alla möten och samtal har en bra hörbarhet. Sedan är det aldrig fel att ställa frågor om hur du kan underlätta samtalet. Alla hörselskador är unika och behoven kan variera.

– Det hjälper mycket om du visar en vilja till att underlätta samtalet. Tänk på att det som är bra för en hörselskadad person är ofta bra för alla.

Bättre mötesdiciplin

Distansarbete under coronapandemin har gett positiva effekter för många yrkesverksamma med hörselnedsättning, visar en undersökning som HRF låtit göra. En tredjedel av de över 2 500 deltagarna, upplevde att kommunikationen med kollegorna har funkat bättre än vanligt under distansarbete, tack vare videomöten där alla använder mikrofon och bättre mötesdiciplin.

Ökat bruk av chatt och mejl, är en annan orsak till den upplevda förbättringen. Möjlighet att använda hörhjälpmedel till datorn nämns också samt att ljudnivån i det egna hemmet är bättre än på jobbet.  

Lättare ta ljudpaus

–En annan faktor är att det är lättare att ta ljudpauser hemma. Det är viktigt för hörselskadade som behöver anstränga sig mycket annars, säger Mattias Lundekvam.

–Men jag vill också understryka att det finns en grupp som upplever att det blivit sämre att jobba hemifrån på grund av dåliga mikrofoner, stora möten med folk som pratar i mun på varandra, störande bakgrundsljud och mötesdeltagare som stänger av videofunktionen – det är oerhört viktigt för oss hörselskadade att kunna se den som pratar.

Utanför jobbet har livet blivit knepigare för många hörselskadade på grund av krav på distansering, munskydd och plexiglas. Närmare hälften av de hörselskadade upplever mindre delaktighet och sämre livskvalitet enligt HRF.

Läs mer: 

Dåligt samvete av att jobba utomhus

7 tips för att undvika stressmage

Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring

Ansvar för arbetshjälpmedel på jobbet:

  • Arbetsgivaren är ansvarig för anställdas arbetsmiljö – även för den som har svårt att höra på jobbet.
  • Är du anställd och har jobbat längre än 12 månader kan arbetsgivaren söka bidrag för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen hos försäkringskassan.
  • Egna företagare kan också ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel hos försäkringskassan. 
  • Om du jobbat mindre än 12 månader på företaget bekostar arbetsförmedlingen arbetshjälpmedel.

Läs mer på Hörsellinjen.se, en rådgivningstjänst som är öppen för alla och drivs av Hörselskadades riksförbund. Hörsellinjen ger bland annat råd om hjälpmedel för arbetslivet och här finns även en hörseltestare där man kan kolla om man har en hörselnedsättning eller inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält