Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nedsatt hörsel kan leda till sjukdom

Dålig hörsel är något du bör ta på allvar. Coronapandemin har lett till ökat utanförskap för hörselskadade – men också till förbättrad kommunikation för anställda som hör illa.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Videomöten kan både ha för- och nackdelar för den som har nedsatt hörsel. Shutterstock

Ursäkta vad sa du? Tycker du att dina kollegor mumlar mycket eller har du medarbetare som hävdar att du pratar för högt? Då kan det vara läge att kolla hörseln. Runt en och en halv miljon personer i Sverige är hörselskadade och drygt hälften av dem finns på arbetsmarknaden. I snitt hör alltså 12 procent av dina kollegor dåligt. Förmodligen ännu fler om du har många äldre kollegor.  

– Det är i 50-årsåldern hörselnedsättningen kommer smygande för många, säger Mattias Lundekvam, ordförande för Hörselskadades riksförbund, HRF.

– Det kan vara ett stort stigma att höra sämre, eftersom många relaterar dålig hörsel till något som bara drabbar äldre. Ofta bagatelliserar man just därför sin hörselnedsättning och det kan bli så att omgivningen påverkas i högre grad av att du hör dåligt.

Nedsatt hörsel – jobbigt för hjärnan

Att nonchalera sin hörselnedsättning kan få allvarliga konsekvenser. Hjärnan får jobba extra mycket när den inte uppfattar vad som sägs – den behöver gissa och fylla i luckor vilket leder till trötthet och stress och kanske onödiga misstag. Undersökningar har visat att det finns en överprestation av folk med hörselnedsättning bland sjukskrivna.

–Det är jätteviktigt att ta tag i sin hörselnedsättning tidigt. Det kan får stora konsekvenser för individen, men också för samhället och för arbetsplatsen som tappar kompetens, säger Mattias Lundekvam.

Testa hörsel på medarbetare

– Det finns mycket saker man kan göra för att förhindra, inte minst när det gäller arbetsmiljön. Min bild är att man inte värderar ljudmiljön lika mycket som annan arbetsmiljö. Man borde till exempel testa hörseln på alla medarbetare, som en naturlig del av arbetsmiljöarbetet.

Ju snabbare man får stöd och hjälp för sin hörselnedsättning desto bättre är det. Som kollega kan man också underlätta tillvaron för en arbetskamrat som fått sämre hörsel.

–Framförallt se till alla möten och samtal har en bra hörbarhet. Sedan är det aldrig fel att ställa frågor om hur du kan underlätta samtalet. Alla hörselskador är unika och behoven kan variera.

– Det hjälper mycket om du visar en vilja till att underlätta samtalet. Tänk på att det som är bra för en hörselskadad person är ofta bra för alla.

Bättre mötesdiciplin

Distansarbete under coronapandemin har gett positiva effekter för många yrkesverksamma med hörselnedsättning, visar en undersökning som HRF låtit göra. En tredjedel av de över 2 500 deltagarna, upplevde att kommunikationen med kollegorna har funkat bättre än vanligt under distansarbete, tack vare videomöten där alla använder mikrofon och bättre mötesdiciplin.

Ökat bruk av chatt och mejl, är en annan orsak till den upplevda förbättringen. Möjlighet att använda hörhjälpmedel till datorn nämns också samt att ljudnivån i det egna hemmet är bättre än på jobbet.  

Lättare ta ljudpaus

–En annan faktor är att det är lättare att ta ljudpauser hemma. Det är viktigt för hörselskadade som behöver anstränga sig mycket annars, säger Mattias Lundekvam.

–Men jag vill också understryka att det finns en grupp som upplever att det blivit sämre att jobba hemifrån på grund av dåliga mikrofoner, stora möten med folk som pratar i mun på varandra, störande bakgrundsljud och mötesdeltagare som stänger av videofunktionen – det är oerhört viktigt för oss hörselskadade att kunna se den som pratar.

Utanför jobbet har livet blivit knepigare för många hörselskadade på grund av krav på distansering, munskydd och plexiglas. Närmare hälften av de hörselskadade upplever mindre delaktighet och sämre livskvalitet enligt HRF.

Läs mer: 

Dåligt samvete av att jobba utomhus

7 tips för att undvika stressmage

Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring

Ansvar för arbetshjälpmedel på jobbet:

  • Arbetsgivaren är ansvarig för anställdas arbetsmiljö – även för den som har svårt att höra på jobbet.
  • Är du anställd och har jobbat längre än 12 månader kan arbetsgivaren söka bidrag för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen hos försäkringskassan.
  • Egna företagare kan också ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel hos försäkringskassan. 
  • Om du jobbat mindre än 12 månader på företaget bekostar arbetsförmedlingen arbetshjälpmedel.

Läs mer på Hörsellinjen.se, en rådgivningstjänst som är öppen för alla och drivs av Hörselskadades riksförbund. Hörsellinjen ger bland annat råd om hjälpmedel för arbetslivet och här finns även en hörseltestare där man kan kolla om man har en hörselnedsättning eller inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.