Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nedsatt hörsel kan leda till sjukdom

Dålig hörsel är något du bör ta på allvar. Coronapandemin har lett till ökat utanförskap för hörselskadade – men också till förbättrad kommunikation för anställda som hör illa.
Johanna Rovira Publicerad 3 juni 2021, kl 09:41
Shutterstock
Videomöten kan både ha för- och nackdelar för den som har nedsatt hörsel. Shutterstock

Ursäkta vad sa du? Tycker du att dina kollegor mumlar mycket eller har du medarbetare som hävdar att du pratar för högt? Då kan det vara läge att kolla hörseln. Runt en och en halv miljon personer i Sverige är hörselskadade och drygt hälften av dem finns på arbetsmarknaden. I snitt hör alltså 12 procent av dina kollegor dåligt. Förmodligen ännu fler om du har många äldre kollegor.  

– Det är i 50-årsåldern hörselnedsättningen kommer smygande för många, säger Mattias Lundekvam, ordförande för Hörselskadades riksförbund, HRF.

– Det kan vara ett stort stigma att höra sämre, eftersom många relaterar dålig hörsel till något som bara drabbar äldre. Ofta bagatelliserar man just därför sin hörselnedsättning och det kan bli så att omgivningen påverkas i högre grad av att du hör dåligt.

Nedsatt hörsel – jobbigt för hjärnan

Att nonchalera sin hörselnedsättning kan få allvarliga konsekvenser. Hjärnan får jobba extra mycket när den inte uppfattar vad som sägs – den behöver gissa och fylla i luckor vilket leder till trötthet och stress och kanske onödiga misstag. Undersökningar har visat att det finns en överprestation av folk med hörselnedsättning bland sjukskrivna.

–Det är jätteviktigt att ta tag i sin hörselnedsättning tidigt. Det kan får stora konsekvenser för individen, men också för samhället och för arbetsplatsen som tappar kompetens, säger Mattias Lundekvam.

Testa hörsel på medarbetare

– Det finns mycket saker man kan göra för att förhindra, inte minst när det gäller arbetsmiljön. Min bild är att man inte värderar ljudmiljön lika mycket som annan arbetsmiljö. Man borde till exempel testa hörseln på alla medarbetare, som en naturlig del av arbetsmiljöarbetet.

Ju snabbare man får stöd och hjälp för sin hörselnedsättning desto bättre är det. Som kollega kan man också underlätta tillvaron för en arbetskamrat som fått sämre hörsel.

–Framförallt se till alla möten och samtal har en bra hörbarhet. Sedan är det aldrig fel att ställa frågor om hur du kan underlätta samtalet. Alla hörselskador är unika och behoven kan variera.

– Det hjälper mycket om du visar en vilja till att underlätta samtalet. Tänk på att det som är bra för en hörselskadad person är ofta bra för alla.

Bättre mötesdiciplin

Distansarbete under coronapandemin har gett positiva effekter för många yrkesverksamma med hörselnedsättning, visar en undersökning som HRF låtit göra. En tredjedel av de över 2 500 deltagarna, upplevde att kommunikationen med kollegorna har funkat bättre än vanligt under distansarbete, tack vare videomöten där alla använder mikrofon och bättre mötesdiciplin.

Ökat bruk av chatt och mejl, är en annan orsak till den upplevda förbättringen. Möjlighet att använda hörhjälpmedel till datorn nämns också samt att ljudnivån i det egna hemmet är bättre än på jobbet.  

Lättare ta ljudpaus

–En annan faktor är att det är lättare att ta ljudpauser hemma. Det är viktigt för hörselskadade som behöver anstränga sig mycket annars, säger Mattias Lundekvam.

–Men jag vill också understryka att det finns en grupp som upplever att det blivit sämre att jobba hemifrån på grund av dåliga mikrofoner, stora möten med folk som pratar i mun på varandra, störande bakgrundsljud och mötesdeltagare som stänger av videofunktionen – det är oerhört viktigt för oss hörselskadade att kunna se den som pratar.

Utanför jobbet har livet blivit knepigare för många hörselskadade på grund av krav på distansering, munskydd och plexiglas. Närmare hälften av de hörselskadade upplever mindre delaktighet och sämre livskvalitet enligt HRF.

Läs mer: 

Dåligt samvete av att jobba utomhus

7 tips för att undvika stressmage

Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring

Ansvar för arbetshjälpmedel på jobbet:

  • Arbetsgivaren är ansvarig för anställdas arbetsmiljö – även för den som har svårt att höra på jobbet.
  • Är du anställd och har jobbat längre än 12 månader kan arbetsgivaren söka bidrag för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen hos försäkringskassan.
  • Egna företagare kan också ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel hos försäkringskassan. 
  • Om du jobbat mindre än 12 månader på företaget bekostar arbetsförmedlingen arbetshjälpmedel.

Läs mer på Hörsellinjen.se, en rådgivningstjänst som är öppen för alla och drivs av Hörselskadades riksförbund. Hörsellinjen ger bland annat råd om hjälpmedel för arbetslivet och här finns även en hörseltestare där man kan kolla om man har en hörselnedsättning eller inte.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken