Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen: Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen

Det krävs stora förbättringar i arbetsmiljön för bilbesiktningstekniker anser Unionen. Att begränsa ensamarbete och öka tillsynen av företagen kan vara två vägar framåt, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på förbundet.
Lina Björk Publicerad
Anders Wiklund / TT
Anders Wiklund / TT

Vilka är utmaningarna för bilbesiktningarna just nu?
– Den viktigaste gäller själva grunduppdraget: att det ska rulla fordon som är trafiksäkra både för dem som sitter i dem och för medtrafikanterna. Därför är det oroande att det inte är klarlagt varför underkännandefrekvensen stadigt minskat sedan avregleringen, trots fler fordon. Om det visar sig att hela minskningen beror på att fordonen blivit bättre är det så klart bra, men det är däremot allvarligt om anledningar också skulle gå att finna bland de farhågor våra förtroendevalda i branschen vittnar om.

Läs mer: Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

– När det gäller ensamarbete låter det ju onekligen som om en besiktningstekniker dels riskerar att få svårare att stå emot en upplevd hotbild eller en önskan om att tillmötesgå en kund, dels inte har samma naturliga tillgång till erfarna kollegor att fråga om man blir osäker vid en bedömning. För även om vi som enskilda fordonsägare kan uppleva större nöjdhet i och med färre underkännanden, är det ju aldrig vi som får betraktas som slutkunden, utan alltså vägsäkerheten i stort.

Vad skulle du vilja se för förbättringar?
– Dels en fördjupad analys kring ensam- och fåmansarbete, det vill säga om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten – samt, om så är fallet, införande av begränsningar och staket kring denna typ av arbetsmiljö. Dels en likvärdig tolkning av lagar och föreskrifter i bolagens handböcker om det stämmer att dessa skiljer sig åt i dag.

– Branschen skulle även må bra av större förutsägbarhet i kundflödet, vilket skulle kunna ske via en myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot gällande antal besiktningar per tekniker och dag. Detta skulle även kunna sprida ut arbetsbelastningen under månaden och på så vis öka förutsättningarna för en bättre besiktningskvalitet. För att inte tala om en bättre livskvalitet för våra besiktningstekniker.

Fungerar tillsynen av branschen?
– Tillsynen behöver öka markant, bland annat kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen verkar ju ha minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.

Läs mer: Fler bilbesiktningar - färre kontroller

Hur jobbar Unionen med de här frågorna?
– I ett första led genom att skapa forum för att få syn på vilka utmaningar som finns. I det är jag glad för att våra förtroendevalda från olika företag uttryckt ett behov av att träffas, vilket lett till att Unionen nu ordnar med ett sådant möte en gång per år. Vid dessa träffar har vi även haft besök från Transportstyrelsen, vilket varit väldigt givande. Nästa led blir att föra en dialog med i första hand företagen via deras arbetsgivarorganisation Almega. Även fortsatt dialog med Transportstyrelsens företrädare behövs, exempelvis genom att försöka få med fackliga företrädare i de forum där branschens utmaningar diskuteras på en övergripande nivå.

Krav på förbättringar

Här är Unionens krav på förbättringar inom besiktningsbranschen, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på Unionen:

➧ Gör en fördjupad analys kring ensamarbete. Om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten. Inför i så fall begränsningar kring denna typ av arbetsmiljö.

➧ Öka tillsynen. Kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen har minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.

➧ Större förutsägbarhet. En myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot för antal besiktningar per tekniker och dag skulle kunna sprida ut kundflödet och arbetsbelastningen. På så sätt kan förutsättningarna öka för bättre besiktningar. Det skulle också förbättra livskvaliteten för besiktningsteknikerna.

➧ Kompetensutveckla. Ett måste eftersom antalet biltyper har ökat och tekniken i bilarna har blivit alltmer avancerad. Även erfarna besiktningstekniker behöver ibland fråga bilägarna hur de ska hantera deras fordon för att alls kunna utföra en besiktining.

➧ Likvärdig tolkning. Om bolagens handböcker skiljer sig åt – se till att lagar och föreskrifter tolkas lika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.