Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen: Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen

Det krävs stora förbättringar i arbetsmiljön för bilbesiktningstekniker anser Unionen. Att begränsa ensamarbete och öka tillsynen av företagen kan vara två vägar framåt, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på förbundet.
Lina Björk Publicerad
Anders Wiklund / TT
Anders Wiklund / TT

Vilka är utmaningarna för bilbesiktningarna just nu?
– Den viktigaste gäller själva grunduppdraget: att det ska rulla fordon som är trafiksäkra både för dem som sitter i dem och för medtrafikanterna. Därför är det oroande att det inte är klarlagt varför underkännandefrekvensen stadigt minskat sedan avregleringen, trots fler fordon. Om det visar sig att hela minskningen beror på att fordonen blivit bättre är det så klart bra, men det är däremot allvarligt om anledningar också skulle gå att finna bland de farhågor våra förtroendevalda i branschen vittnar om.

Läs mer: Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

– När det gäller ensamarbete låter det ju onekligen som om en besiktningstekniker dels riskerar att få svårare att stå emot en upplevd hotbild eller en önskan om att tillmötesgå en kund, dels inte har samma naturliga tillgång till erfarna kollegor att fråga om man blir osäker vid en bedömning. För även om vi som enskilda fordonsägare kan uppleva större nöjdhet i och med färre underkännanden, är det ju aldrig vi som får betraktas som slutkunden, utan alltså vägsäkerheten i stort.

Vad skulle du vilja se för förbättringar?
– Dels en fördjupad analys kring ensam- och fåmansarbete, det vill säga om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten – samt, om så är fallet, införande av begränsningar och staket kring denna typ av arbetsmiljö. Dels en likvärdig tolkning av lagar och föreskrifter i bolagens handböcker om det stämmer att dessa skiljer sig åt i dag.

– Branschen skulle även må bra av större förutsägbarhet i kundflödet, vilket skulle kunna ske via en myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot gällande antal besiktningar per tekniker och dag. Detta skulle även kunna sprida ut arbetsbelastningen under månaden och på så vis öka förutsättningarna för en bättre besiktningskvalitet. För att inte tala om en bättre livskvalitet för våra besiktningstekniker.

Fungerar tillsynen av branschen?
– Tillsynen behöver öka markant, bland annat kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen verkar ju ha minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.

Läs mer: Fler bilbesiktningar - färre kontroller

Hur jobbar Unionen med de här frågorna?
– I ett första led genom att skapa forum för att få syn på vilka utmaningar som finns. I det är jag glad för att våra förtroendevalda från olika företag uttryckt ett behov av att träffas, vilket lett till att Unionen nu ordnar med ett sådant möte en gång per år. Vid dessa träffar har vi även haft besök från Transportstyrelsen, vilket varit väldigt givande. Nästa led blir att föra en dialog med i första hand företagen via deras arbetsgivarorganisation Almega. Även fortsatt dialog med Transportstyrelsens företrädare behövs, exempelvis genom att försöka få med fackliga företrädare i de forum där branschens utmaningar diskuteras på en övergripande nivå.

Krav på förbättringar

Här är Unionens krav på förbättringar inom besiktningsbranschen, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på Unionen:

➧ Gör en fördjupad analys kring ensamarbete. Om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten. Inför i så fall begränsningar kring denna typ av arbetsmiljö.

➧ Öka tillsynen. Kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen har minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.

➧ Större förutsägbarhet. En myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot för antal besiktningar per tekniker och dag skulle kunna sprida ut kundflödet och arbetsbelastningen. På så sätt kan förutsättningarna öka för bättre besiktningar. Det skulle också förbättra livskvaliteten för besiktningsteknikerna.

➧ Kompetensutveckla. Ett måste eftersom antalet biltyper har ökat och tekniken i bilarna har blivit alltmer avancerad. Även erfarna besiktningstekniker behöver ibland fråga bilägarna hur de ska hantera deras fordon för att alls kunna utföra en besiktining.

➧ Likvärdig tolkning. Om bolagens handböcker skiljer sig åt – se till att lagar och föreskrifter tolkas lika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.