Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen: Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen

Det krävs stora förbättringar i arbetsmiljön för bilbesiktningstekniker anser Unionen. Att begränsa ensamarbete och öka tillsynen av företagen kan vara två vägar framåt, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på förbundet.
Lina Björk Publicerad
Anders Wiklund / TT
Anders Wiklund / TT

Vilka är utmaningarna för bilbesiktningarna just nu?
– Den viktigaste gäller själva grunduppdraget: att det ska rulla fordon som är trafiksäkra både för dem som sitter i dem och för medtrafikanterna. Därför är det oroande att det inte är klarlagt varför underkännandefrekvensen stadigt minskat sedan avregleringen, trots fler fordon. Om det visar sig att hela minskningen beror på att fordonen blivit bättre är det så klart bra, men det är däremot allvarligt om anledningar också skulle gå att finna bland de farhågor våra förtroendevalda i branschen vittnar om.

Läs mer: Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

– När det gäller ensamarbete låter det ju onekligen som om en besiktningstekniker dels riskerar att få svårare att stå emot en upplevd hotbild eller en önskan om att tillmötesgå en kund, dels inte har samma naturliga tillgång till erfarna kollegor att fråga om man blir osäker vid en bedömning. För även om vi som enskilda fordonsägare kan uppleva större nöjdhet i och med färre underkännanden, är det ju aldrig vi som får betraktas som slutkunden, utan alltså vägsäkerheten i stort.

Vad skulle du vilja se för förbättringar?
– Dels en fördjupad analys kring ensam- och fåmansarbete, det vill säga om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten – samt, om så är fallet, införande av begränsningar och staket kring denna typ av arbetsmiljö. Dels en likvärdig tolkning av lagar och föreskrifter i bolagens handböcker om det stämmer att dessa skiljer sig åt i dag.

– Branschen skulle även må bra av större förutsägbarhet i kundflödet, vilket skulle kunna ske via en myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot gällande antal besiktningar per tekniker och dag. Detta skulle även kunna sprida ut arbetsbelastningen under månaden och på så vis öka förutsättningarna för en bättre besiktningskvalitet. För att inte tala om en bättre livskvalitet för våra besiktningstekniker.

Fungerar tillsynen av branschen?
– Tillsynen behöver öka markant, bland annat kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen verkar ju ha minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.

Läs mer: Fler bilbesiktningar - färre kontroller

Hur jobbar Unionen med de här frågorna?
– I ett första led genom att skapa forum för att få syn på vilka utmaningar som finns. I det är jag glad för att våra förtroendevalda från olika företag uttryckt ett behov av att träffas, vilket lett till att Unionen nu ordnar med ett sådant möte en gång per år. Vid dessa träffar har vi även haft besök från Transportstyrelsen, vilket varit väldigt givande. Nästa led blir att föra en dialog med i första hand företagen via deras arbetsgivarorganisation Almega. Även fortsatt dialog med Transportstyrelsens företrädare behövs, exempelvis genom att försöka få med fackliga företrädare i de forum där branschens utmaningar diskuteras på en övergripande nivå.

Krav på förbättringar

Här är Unionens krav på förbättringar inom besiktningsbranschen, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på Unionen:

➧ Gör en fördjupad analys kring ensamarbete. Om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten. Inför i så fall begränsningar kring denna typ av arbetsmiljö.

➧ Öka tillsynen. Kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen har minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.

➧ Större förutsägbarhet. En myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot för antal besiktningar per tekniker och dag skulle kunna sprida ut kundflödet och arbetsbelastningen. På så sätt kan förutsättningarna öka för bättre besiktningar. Det skulle också förbättra livskvaliteten för besiktningsteknikerna.

➧ Kompetensutveckla. Ett måste eftersom antalet biltyper har ökat och tekniken i bilarna har blivit alltmer avancerad. Även erfarna besiktningstekniker behöver ibland fråga bilägarna hur de ska hantera deras fordon för att alls kunna utföra en besiktining.

➧ Likvärdig tolkning. Om bolagens handböcker skiljer sig åt – se till att lagar och föreskrifter tolkas lika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.