Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Unionen: Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen
Det krävs stora förbättringar i arbetsmiljön för bilbesiktningstekniker anser Unionen. Att begränsa ensamarbete och öka tillsynen av företagen kan vara två vägar framåt, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på förbundet.
Vilka är utmaningarna för bilbesiktningarna just nu?
– Den viktigaste gäller själva grunduppdraget: att det ska rulla fordon som är trafiksäkra både för dem som sitter i dem och för medtrafikanterna. Därför är det oroande att det inte är klarlagt varför underkännandefrekvensen stadigt minskat sedan avregleringen, trots fler fordon. Om det visar sig att hela minskningen beror på att fordonen blivit bättre är det så klart bra, men det är däremot allvarligt om anledningar också skulle gå att finna bland de farhågor våra förtroendevalda i branschen vittnar om.
Läs mer: Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering
– När det gäller ensamarbete låter det ju onekligen som om en besiktningstekniker dels riskerar att få svårare att stå emot en upplevd hotbild eller en önskan om att tillmötesgå en kund, dels inte har samma naturliga tillgång till erfarna kollegor att fråga om man blir osäker vid en bedömning. För även om vi som enskilda fordonsägare kan uppleva större nöjdhet i och med färre underkännanden, är det ju aldrig vi som får betraktas som slutkunden, utan alltså vägsäkerheten i stort.
Vad skulle du vilja se för förbättringar?
– Dels en fördjupad analys kring ensam- och fåmansarbete, det vill säga om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten – samt, om så är fallet, införande av begränsningar och staket kring denna typ av arbetsmiljö. Dels en likvärdig tolkning av lagar och föreskrifter i bolagens handböcker om det stämmer att dessa skiljer sig åt i dag.
– Branschen skulle även må bra av större förutsägbarhet i kundflödet, vilket skulle kunna ske via en myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot gällande antal besiktningar per tekniker och dag. Detta skulle även kunna sprida ut arbetsbelastningen under månaden och på så vis öka förutsättningarna för en bättre besiktningskvalitet. För att inte tala om en bättre livskvalitet för våra besiktningstekniker.
Fungerar tillsynen av branschen?
– Tillsynen behöver öka markant, bland annat kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen verkar ju ha minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.
Läs mer: Fler bilbesiktningar - färre kontroller
Hur jobbar Unionen med de här frågorna?
– I ett första led genom att skapa forum för att få syn på vilka utmaningar som finns. I det är jag glad för att våra förtroendevalda från olika företag uttryckt ett behov av att träffas, vilket lett till att Unionen nu ordnar med ett sådant möte en gång per år. Vid dessa träffar har vi även haft besök från Transportstyrelsen, vilket varit väldigt givande. Nästa led blir att föra en dialog med i första hand företagen via deras arbetsgivarorganisation Almega. Även fortsatt dialog med Transportstyrelsens företrädare behövs, exempelvis genom att försöka få med fackliga företrädare i de forum där branschens utmaningar diskuteras på en övergripande nivå.
Krav på förbättringar
Här är Unionens krav på förbättringar inom besiktningsbranschen, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på Unionen:
➧ Gör en fördjupad analys kring ensamarbete. Om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten. Inför i så fall begränsningar kring denna typ av arbetsmiljö.
➧ Öka tillsynen. Kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen har minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.
➧ Större förutsägbarhet. En myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot för antal besiktningar per tekniker och dag skulle kunna sprida ut kundflödet och arbetsbelastningen. På så sätt kan förutsättningarna öka för bättre besiktningar. Det skulle också förbättra livskvaliteten för besiktningsteknikerna.
➧ Kompetensutveckla. Ett måste eftersom antalet biltyper har ökat och tekniken i bilarna har blivit alltmer avancerad. Även erfarna besiktningstekniker behöver ibland fråga bilägarna hur de ska hantera deras fordon för att alls kunna utföra en besiktining.
➧ Likvärdig tolkning. Om bolagens handböcker skiljer sig åt – se till att lagar och föreskrifter tolkas lika.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kaffe på anställningsintervjun – ja eller nej?
Tacka alltid ja till kaffe vid anställningsintervjun. Och vid fikastunden på jobbet. Men aldrig vid lönesamtalet. Det menar forskaren Ingegerd Sigfridsson, som djupstuderat dryckens psykologiska funktion.
Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.
Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.
Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?
– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.
Ja till kaffe - en oskriven regel?
Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.
Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.
– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.
Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.
– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.
Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt
I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.
Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?
– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.
Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person
Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid.
Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.
8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen
Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart.
1. Fokustid på förmiddagen
Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration.
2. Möten och rutinjobb efter lunch
På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen.
3. Håll möten 45 minuter eller mindre
Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten.
4. Många kortpauser
Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar.
5. Gå inte från en skärm till en annan
Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.
6. Undvik boka möten på varandra
Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen.
7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv
Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis.
8. Har du problem – snacka med chefen eller facket
Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.
